Stressprevention på arbetet – SPA projektet. Prevention av stressrelaterad mental ohälsa på arbetsplatsen

Stressrelaterad psykisk ohälsa är tillsammans med muskuloskeletala besvär den dominerande orsaken till produktionsbortfall och sjukfrånvaro, både i Sverige och internationellt. Riskerna för att utveckla stressrelaterad psykisk ohälsa är numera välkända. Däremot finns det mindre kunskap om hur vi framgångsrikt kan förebygga mental ohälsa genom interventioner på arbetsplatser.

Effektiviteten av en organisatorisk intervention inom primärvården

Studien bestod av två delar, en randomiserad kontrollerad studie samt en processutvärdering. Syftet med den randomiserade studien var att pröva om insatser riktade mot grupp/organisation och arbetsmiljö kan minska stress och därmed förebygga stressrelaterad ohälsa på arbetsplatsen. SPA-projektet utvärderade en organisatorisk insats, Productivity Measurement and Enhancement system (ProMES). Metoden är främst utvärderad för produktionsförbättring men det finns indikationer på att den även har stressreducerande effekt på arbetsgrupper. ProMES riktar insatserna mot arbetsorganisation och miljö, dvs arbetsrelaterade riskfaktorer så som frånvaro av inflytande och kontroll, otillräcklig interaktion mellan medarbetare, oklara och motstridiga arbetsuppgifter, otillräckligt deltagande i beslutsfattande och otillräcklig feedback. Det primära utfallet i studien var jobstrain (spänt arbete). Sekundära utfall var obalans mellan ansträngning och belöning, utmattning, sömn och återhämtning.

Syftet med processutvärderingen var att beskriva implementeringen av interventionen, att undersöka de kontextuella faktorernas inverkan, samt att undersöka deltagarnas erfarenheter av att arbeta med den undersökta metoden. Vi använde mixed method design, UK Medical Research Councils (MRC) vägledning för processutvärdering och Consolidated framework for implementation research (CFIR) för att utforska kontext.

Under studien följde vi också deltagarnas stressnivåer med hjälp av veckovisa textmeddelanden, och undersökte sambanden mellan upplevd stress och objektiva organisatoriska mått på arbetsbelastning.

Statistiskt signifikant stöd för effekten av ProMES på spänt arbete, obalans mellan ansträngning och belöning, utmattning, sömn eller återhämtning kunde inte påvisas. Processutvärderingen visade att interventionen inte genomfördes fullt ut på grund av flera kontextuella hinder, till exempel personalbrist. Inga definitiva slutsatser kan därför dras om interventionens effekter. Projektet gav dock flera lärdomar. En av dem var att det krävs särskilda överväganden kring anställda som redan visar tecken på utmattning, när man utformar en intervention. Dessutom visade dessa anställda snabbare förändringar i sin upplevelse av stress från vecka till vecka, vilket möjligen visade på minskad motståndskraft mot ytterligare stress. En annan lärdom var att de anställdas upplevelse av stress hade samband med den objektivt mätta kvantitativa arbetsbelastningen. Administrativa arbetsuppgifter tycktes vara starkare associerade med upplevd stress än patientrelaterade arbetsuppgifter. Att klara av färre uppgifter per arbetad timme förknippades också med ökad stress. Slutligen visades att en enskild fråga om stress (Single-item stress measure), som administrerades genom veckovisa sms-meddelanden, kunde vara ett giltigt och tillförlitligt mått på upplevd stress i en population av svenska, främst kvinnliga primärvårdsanställda. Frågan kan administreras via sms-meddelanden och vara användbar när det gäller att förutsäga sjukfrånvaro och utmattning ett år senare.

Kostnadseffektiviteten av en organisatorisk intervention inom primärvården

Psykisk ohälsa på grund av långvarig stress utgör idag en betydande del av hälsoproblemen bland den svenska och europeiska befolkningen, och har ökat det senaste decenniet. Psykosociala faktorer på arbetsplatsen har bidragit till en stor del av denna ökning. Forskning visar att arbetsplatsinsatser kan ha positiv inverkan på arbetsrelaterad stress och psykisk ohälsa. Samtidigt vet man lite om de arbetsplatsinsatser som används, både av FHV och andra aktörer, för att förhindra stressrelaterade hälsoproblem på arbetsplatsen genom att rikta in sig på psykosociala faktorer.

Projektet Stressprevention på arbetsplatsen (SPA) vid Karolinska Institutet syftar till att utvärdera effektiviteten av en produktivitetshöjande intervention (ProMES) med ett aktivt deltagande för att minska stressrelaterade hälsoproblem och öka produktiviteten på arbetsplatsen. En randomiserad kontrollerad studie genomförs inom sjukvården, delvis för att undersöka effekten av att minska produktionsbortfall på grund av hälsoproblem och arbetsmiljöproblem på arbetsplatsen.

ProMES har använts för att förbättra produktiviteten i olika typer av organisationer världen över. Den positiva effekten av PromES på arbets- och hälsorelaterade utfall som mäts i olika yrken som industri, tillverkning och utbildning har studerats. Kostnadseffektivitet av ProMES har dock inte utvärderats ingående. Förutom att utvärdera effektiviteten av ProMES kommer en kostnadseffektivitetsanalys också att genomföras.

Finansiärer och forskare

Projektet finansierades av AFA Försäkring, Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd (Forte) och Karolinska Institutet.

Forskargruppen: Bozana Johansson, Irene Jensen, Lydia Kwak, Charlotte Wåhlin, Christina Björklund och Emmanuel Aboagye.

Publikationer

Arapovic-Johansson, B., Jensen, I., Wåhlin, C., Björklund, C., & Kwak, L. (2020). Process Evaluation of a Participative Organizational Intervention as a Stress Preventive Intervention for Employees in Swedish Primary Health Care. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(19), 7285. https://doi:10.3390/ijerph17197285

Arapovic-Johansson, B., Wåhlin, C., Hagberg, J., Kwak, L., Axén, I., Björklund, C. & Jensen, I. (2020). Experience of Stress Assessed by Text Messages and Its Association with Objective Workload-A Longitudinal Study. International Journal of Environmental Research and Public Health, 17(3), 680. https://doi.org/10.3390/ijerph17030680

Arapovic-Johansson, B. (2020). Stress prevention at work: intervention effectiveness and implementation process evaluation. Doctoral theses. Karolinska Institutet, Stockholm. https://openarchive.ki.se/xmlui/handle/10616/47057

Arapovic-Johansson, B., et al., Participatory workplace intervention for stress prevention in primary health care. A randomized controlled trial. European Journal of Work and Organizational Psychology, 2018: p. 1-16. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/1359432X.2018.1431883

Arapovic-Johansson, B., et al., Work-related stress assessed by a text message single-item stress question. Occupational Medicine, 2017. 67(8): p. 601-608. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/29016877/

Kontaktpersoner

Bozana Johansson

Postdoktor
C6 Institutet för miljömedicin

Emmanuel Aboagye

Postdoktor
C6 Institutet för miljömedicin