Den åldrande befolkningen

Orsakerna till detta är både en minskad andel yngre till följd av låg fruktsamhet och en hög och ökande medellivslängd som förskjuter och förstorar den övre delen i befolkningspyramiden. Idag drivs ökningen i medellivslängd nästan uteslutande av förbättringar i dödlighet över 65 års ålder. Än så länge ser vi inget brott i den utvecklingen. Det är för närvarande en prioriterad fråga på grund av den snabba ökningen av antalet och andelen gamla och mycket gamla människor och att denna utveckling kan komma att ha en stor inverkan på samhället genom ökade krav på hälso-och sjukvården och genom konsekvenser för de sociala trygghetssystemen, inklusive pensionsåldern.

För närvarande finns ett stort intresse för hur dödligheten ser ut bland de gamla och mycket gamla. Två frågor står i förgrunden för intresset bland forskare. För det första; är det rimligt att anta att den minskning som vi sett av dödligheten kommer att fortsätta eller närmar den sig ett slut? I samband med detta är frågan om vad som orsakar den sjunkande dödligheten av stort intresse. En gängse uppfattning är att överlevnadskurvan blir allt mer rektangulär eftersom allt fler människor överlever till en ålder närmre maximal livslängd. Om detta vore sant, skulle takten för vilken medellivslängden ökar gradvis sjunka ju närmre vi närma oss den maximala livslängden. Denna hypotes har dock inget stöd av de uppgifter som visar att den förväntade livslängden fortsätter att öka nästan linjärt utan tecken på att mattas av. Däremot har vi sett, i analyser av de allra äldsta i Sverige och i Danmark, att förbättringarna i dödsrisker tenderar att mattas av mot de högsta åldrarna. Risken att dö för en hundraåring i Sverige är densamma idag som för 40 år sedan. Likaså verkar det inte som om den maximala åldern som någon person uppnår ökar heller. Relaterat till detta är frågeställningar om vilka faktorer som påverkar livslängden. Dessa frågor behandlas utifrån flera olika infallsvinklar, inklusive molekylärgenetik med telomer-längd som bio-markör för åldrande och naturligtvis de ekonomiska konsekvenserna av mortalitetsutvecklingen. Doll och Peto diskuterat detta i en artikel i BMJ 1997 där de hävdade att det inte finns något åldrande som sådant utan endast en livslång ackumulering av riskfaktorer. En viktig del av forskningsprojektet handlar om att undersöka hur hälsan har utvecklats i relation till en ökad medellivslängd.

Forskningsområdet om åldrande och livslängd är av stort samhällsintresse. Det är ett område som länkar samman folkhälsa, epidemiologi och demografi. Sverige har unika data för forskning kring dessa frågeställningar på grund av mycket lång historisk dokumentation och utmärkt aktuell data över dödlighet tillsammans med annan relevant information på individnivå.

Syfte med projektet

Det övergripande syftet med projektet är att undersöka i vilken utsträckning sjukdomspanoramat förskjuts uppåt i åldrarna och på så vis gör att vi lever längre, om sjukligheten minskar eller om vi lever längre med sjukdomar som behandlas mer effektivt.

Ett annat syfte är att undersöka hur friska (eller sjuka) de gamla kommer att vara i framtiden? Är rimligt att anta att den åldersspecifika hälsan kommer att förbli oförändrad över tid, trots sjunkande åldersspecifika dödstal, eller är det mer sannolikt att anta att åldersrelaterade sjukdomar (t.ex. CHD och stroke) kommer att minska i takt med minskad dödlighet? Denna fråga är av yttersta vikt för samhället eftersom det påverkar både behov av hälso- och sjukvård men även pensionsåldern och pensionssystemet.
Likaså är en väsentlig del av projektet att undersöka hur ovanstående utvecklats för olika grupper i samhället.

Material

Studierna baseras i huvudsak på svenska registerdata över hela befolkningen.

Tidplan

Projektet startades upp under 2010 och planerar att pågå till minst 2019.

Kontakt