Enheten för Epidemiologi

Det övergripande syftet med vår forskning är att utveckla kunskapen om den påverkan miljö och levnadsvanor har för risken att utveckla sjukdom, framförallt cancer, hjärt-kärlsjukdom och diabetes.

Unit of Epidemiology, IMM

I vår strävan att utveckla kunskapen om sjukdomsmönster och sjukdomsorsaker tillhandahåller vi utbildning och forskning om epidemiologisk metodik samt tillämpning av dessa genom epidemiologisk forskning inom en rad olika sjukdomsområden. Viktiga forskningsområden beskrivs nedan.

Icke-joniserande strålning

Ett huvudområde har sedan länge varit eventuella hälsoeffekter av icke-joniserande strålning i relation till cancer och andra kroniska sjukdomar. Inom detta område var vi tidigt engagerade i forskning om extremt lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Under senare tid har fokus skiftat mot radiofrekvent exponering i samband med mobiltelefoni.

Åldrande

Ett forskningsprogram relaterat till den åldrande befolkningen har nyligen startats. Den övergripande frågan är hälsan hos det ökande antalet gamla i samhället. Deras hälsa kommer vara av stor betydelse för samhället i fråga om pensionsålder, sjukvårdens resurser samt tillgång till arbetskraft.

Diabetes

Diabetes är världens snabbast växande sjukdom. För att förhindra en fortsatt ökning är det viktigt att identifiera vanliga, påverkbara riskfaktorer i befolkningen. Vår forskning syftar till att i första hand identifiera riskfaktorer för autoimmun diabetes, ett område som fortfarande till stora delar är okänt.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet och effekter på hälsa och förtida död är ett annat område av stort intresse. Huvudfrågan är hur man kan separera effekterna av fysisk aktivitet från effekter av andra livsstilsfaktorer som övervikt, samt genetiska faktorer som både kan påverka graden av fysisk aktivitet och hälsan.

Hjärntumör

Hjärntumörer står för ungefär 2,5 procent av alla tumörer i Sverige, men är den näst vanligaste tumörformen bland barn. Riskfaktorerna är till stor del okända och att studera dessa är komplicerat, dels beroende på att prognosen ofta är dålig, dels att sjukdomen ofta påverkar minnet. Vår forskning syftar till att identifiera miljömässiga och genetiska riskfaktorer för hjärntumör med hjälp av flera olika typer av studieruppläggningar, där man försöker ta hänsyn till dessa metodproblem.

Enhetschef

Forskargrupper

Profile image

Sofia Carlsson

Universitetslektor

Medarbetare

AP
Innehållsgranskare:
Anna Persson
2024-08-12