Frågor om hud och hår

Smarta hårstrån?

Hur vet kroppshår hur långt det ska växa? Till exempel, håret på mina ar­mar slutar växa efter en visst längd, men om jag klipper det växer det tillbaka till samma längd som förut. / Martin

Svar: Hårstrån på olika kropps­delar har olika långa tillväxtfaser, och det bestämmer hårets längd. Till exempel växer hårstrån på huvudet i flera år, medan hårstrån på armarna bara växer under några månader. Hårstrån pro­duceras i hårsäckar, eller hårfolliklar, och varje hårsäck producerar många hår under sin livstid. En hårsäck på din arm kan producera ett hårstrå under 30 dagar, vilket då blir 1 cm långt. När hår­strået slutar växa så vilar det en stund innan det lossnar - sedan producerar hårsäcken ett nytt hårstrå, även det tar 30 dagar. Så några månader efter att du har klippt håret på armen, kommer alla hårsäckar att tappa sina gamla (klippta) hårstrån och producera nya. Om dessa nya hårstrån växer i 30 dagar ger det en illusion av att det hår som klippts växer tillbaka till samma längd som tidigare. Hos människor producerar hårsäckar hårstrån i ett mosaikmönster, det vill säga olika hårsäckar är inte synkronise­rade utan de producerar hår eller vilar oberoende av andra hårsäckar, så trots att alla hårsäckar kontinuerligt produ­cerar hårstrån och sedan fäller dem, blir vi aldrig nakna.

/ Maria Kasper, forskare vid Karolinska Institutet
I samråd med Claire Higgins, forskare vid Imperial College London

Är det farligt med solskydd?

Kan det vara farligt att använda starka solskyddsmedel ofta, med tanke på att solljus kan minska risken för till exempel MS? /Cecilia

Svar: De senaste åren har flera vetenskapliga studier påvisat samband mellan att man har vistats lite i solen och att man senare i livet har fått MS. En av effekterna av solljus är att vitamin D bildas i kroppen. Det räcker med cirka 15-20 min solljus på sommaren i Sverige för att en stor mängd D-vitamin ska bildas. Vår forskargrupp, och flera andra världen över, har i flera studier sett tecken på att låga vitamin D-nivåer kan öka risken för MS, det vill säga att sambandet mellan solljus och MS egentligen visar på ett samband mellan vitamin D och MS. Vad man ännu inte känner till är hur mycket sol, eller hur mycket vitamin D, som behövs för att få ett skydd mot MS. Det är heller inte säkert när i livet solen och vitamin D-halterna är viktiga – om det är under barndom eller tonår. Eftersom det är klarlagt att mycket sol tydligt ökar risken för hudcancer som malignt melanom, som ju kan vara en dödlig sjukdom, så är det alltid lämpligt att skydda sig mot solen med solskyddsmedel eller täckande kläder. Risken för att få MS om man solar lite är mindre än risken för att få hudcancer om man solar mycket. Det är dock hälsosamt att vara ute i solen utan att bränna sig – då produceras vitamin D i kroppen vilket har många goda hälsoeffekter. Under det mörka vinterhalvåret kan man ta vitamin D-tabletter.

/ Maria Bäärnhielm, doktorand och specialistläkare i neurologi

Vad kan håret berätta?

På nätet säljs så kallade hårmineral-analyser som ska ligga till grund för ett utlåtande om kroppens status vad gäller mineraler och vitaminer, och i sin tur vilka av dessa man behöver äta. Går det över huvud taget att säga något om hur det står till i kroppen utifrån en analys av håret? /Anonym

Svar: Jag är väldigt skeptisk till den här typen av erbjudanden. Visst kan man mäta spårämnen i hår (liksom i blod och andra vävnader) men tolkningen av svaret är mycket osäker. Det finns flera anledningar till detta. För det första behöver man veta om halten i håret speglar intaget, halten i blod och/eller kroppsstatus för varje specifikt mineral och sådan kunskap saknas för de flesta mineraler och metaller. För det andra, om halten i hår speglar kroppsstatus, behövs information om vilka halter som är normala och hur variationen ser ut i populationen för att kunna avgöra om kroppen har brist eller överskott av ett mineral och sådan information saknas också. För det tredje måste man säkerställa att halten i håret speglar det som byggts in i håret och alltså kommer inifrån kroppen och inte beror på föroreningar från till exempel damm, omgivande luft eller det schampo man använder. Halten i hår kan också påverkas av sådana faktorer som färgning, permanent och ålder. Vitaminer kan man, vad jag känner till, inte mäta i hår.

/ Marika Berglund, forskare i toxikologi

Kan man stressa av sig håret?

Varför tappar man mer hår i vissa perioder? Finns en bevisad koppling till stress? Hur förklaras det i så fall? /Alexandra

Svar: I likhet med andra djur, som hundar och får, tappar vi människor hår säsongsvis. På vintern tappar vi inte så mycket hår och inför sommaren tappar vi som mest. Dessa variationer är dock små. Vi kan också drabbas av kraftigare håravfall som kan ha många orsaker, bland annat stress. Det kan då handla om fysisk stress till följd av medicinering, operation eller sjukdom lika väl som emotionell stress. Gemensamt för stressutlöst håravfall är att håravfallet sker cirka tre månader efter den stressande händelsen eller perioden. Det hänger samman med att ett hårstrå normalt har en tillväxtperiod på cirka sex år, varpå det går in i en vilofas i ett par månader som slutar med att det faller av. Stress får hårstråna att avbryta tillväxtfasen och gå in i vilofasen i förtid, men den molekylära förklaringen till detta är okänd.

/ Lars Norlén, docent i dermatologi

Blir tvättat hår fett?

Jag skulle vilja veta om det ligger någon sanning i att håret blir fetare ju mer man tvättar det? /Lennart Stenström

Svar: Nej, det är en myt. Däremot är det bra att tvätta skalpen ofta om man vill undvika fett hår. Där finns nämligen det feta talg som produceras i hårsäckarna och som smörjer hårstråna. Skalpen är också hem för en svamp som heter Malassezia furfur och som äter just talg. Den lämnar då kvar en restprodukt i form av oljesyra som irriterar huden och leder till att hudceller dör och till sist trillar av, det vill säga mjäll. Genom att tvätta bort överflödigt talg minskar man därför också risken för mjäll, eksem och andra besvär som beror på Malassezia furfurs framfart.

/ Lars Norlén, forskare i dermatologi

Kan trött utseende åtgärdas?

Varför är en del människor mörka under ögonen utan att de är sjuka? Kan det åtgärdas på annat sätt än med ögonkrämer? / Hampus

Svar: Huden under ögonen är transparent och blodkärlen ligger hos en del människor ytligt, vilket gör att huden då antar en blå ton, vilket alltså inte har med sjukdom att göra. Järnbrist kan dock hos en del göra att huden ser mörkare ut eftersom blodet då har en mörkare nyans. Detta är inte alltid så lätt att åtgärda. Men om man besväras mycket av mörka ringar under ögonen och inte tycker att det räcker att använda vanlig täckkräm kan man kosmetiskt behandla med laser där man sträcker huden eller ge injektioner med hyaluronsyra för att fylla ut huden. Det ändrar hur ljuset faller på den, vilket gör att den ser ljusare ut. Det går också att kirurgiskt knyta av en del av blodkärlen i området.

/ Margareta Frohm Nilsson, forskare och överläkare vid hudkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset.

Tjockare hår efter klippning?

Min man vill klippa av vår snart 2-åriga dotters hår, då han är säker på att hon då kommer att få tjockare hår. Stämmer detta? /Janina

Svar: Hår växer ut från hårsäckar som bildas före födseln och genomgår olika faser av aktiv tillväxt och vila under livet. Det som är speciellt med håret på huvudet är att perioderna av aktiv tillväxt dominerar, de pågår i åratal medan viloperioderna varar högst några månader. Upp till 80–90 procent av hårsäckarna på huvudet befinner sig normalt i tillväxtfas. Att hårets tillväxtmönster kan påverkas av hormoner, till exempel vid puberteten, är ju välkänt. Men ingen ökad tillväxt eller förändring av hårstrånas utseende har kunnat visas som resultat av att klippa håret eller raka skägget. Det är å andra sidan välkänt att om håret plockas från en hårsäck i vilofas så stimuleras övergång till tillväxtfas men den alldeles övervägande delen av hårsäckarna på huvudet befinner sig redan i tillväxtfas. Sammanfattningsvis finns inga övertygande data som stödjer påståendet att håret blir tjockare eller växer fortare om man klipper det.

/ Rune Toftgård, professor i miljötoxikologi

Är solarium farligare än solen?

Är solarium farligare än vanlig solning? Bör man i så fall undvika solarium helt och hållet, eller kan det ge några positiva effekter, till exempel motverka vinterdepression? / Monica

Svar: Det finns ett klart samband mellan solning och ökad risk för cancer, men utifrån dagens forskningsläge går det inte att svara på om solariesolande är farligare än vanlig solning. Frågan är svår att studera eftersom de flesta solariesolare solar mycket även utomhus, och ökar därigenom sin risk för hudcancer. WHO klassar alla sorters UV-strålning, det vill säga både från solen och från solarier, som cancerframkallande. Strålsäkerhetsmyndigheten avråder generellt från att sola solarium. Eventuella positiva effekter av solarieanvändning är bristfälligt undersökta. I en studie undersöktes nivåer av endorfiner i blodet efter solariesolning, något som skulle kunna påverka humöret. Man fann inga högre nivåer efter solariesolande jämfört med nivåerna i en grupp som inte solat. Det finns således idag inget som stödjer att solariesolande skulle ha effekter på vinterdepression. Solariesolning skyddar heller inte huden inför utlandsresor.

/ Yvonne Brandberg, professor i vårdvetenskap med fokus på onkologi