Organisation på Centrum för hälsokriser

På Centrum för hälsokriser är vår vision ett samhälle bättre förberett för framtida hälsokriser. Vårt uppdrag är att bygga nästa generations hälsokrisexperter, genom forskning, utbildning och interdisciplinära samarbeten. Våra strategiska mål definierar vårt verksamhetsområde och vägleder oss i hur vi ska uppnå vår vision och vårt uppdrag.

Collage of three images. From left: scenery in drought, woman with face mask, cracked glass pane in the window to a hospital room

Vi menar att i en tid präglad av fler och överlappande hälsokriser, både globalt och i vårt närområde, kan lärosäten bidra med en "fjärde uppgift", utöver forskning, utbildning och samverkan, nämligen att bidra med expertis och erfarenhet, både före och i en pågående hälsokris. Genom Centrum för hälsokriser vill Karolinska Institutet bidra till den uppgiften och verka för att lärosätenas kompetens inom hälsokriser tillvaratas och används som en del av totalförsvaret. 

På Centrum för hälsokriser vill vi bidra till att bygga ett samhälle som är bättre förberett för hälsokriser, med hjälp av lärosätenas förmåga inom forskning, utbildning och interdisciplinära samarbeten.

Vår vision

Ett samhälle bättre förberett för framtida hälsokriser. 

Vårt uppdrag

Att genom forskning, utbildning och interdisciplinära samarbeten bidra till förbättrad beredskap och förmåga att hantera framtida hälsokriser. Därigenom bygger vi nästa generations hälsokrisexperter. Vi vill verka för att kunskap och beprövad erfarenhet ska vägleda policy, beslutsfattande och planering för framtida hälsokriser.

Arbetssätt

Vi kombinerar korta och långa perspektiv i arbetet med att öka resiliens genom både beredskap och respons. 

På centrumet arbetar vi utifrån ett ’all hazards’ perspektiv. WHO definierar all hazard perspektivet som att även om hälsohot kan ha olika ursprung (naturlig, av människan skapad) så påverkar det ofta hälsosystemen på liknande sätt och kräver en multisektoriell respons.  

För oss betyder det att även om en del aspekter är specifika för en viss typ av hälsokriser så finns det också gemensamma nämnare. Det kan vara behovet av surge capacity - förmåga att skala upp - inom intensivvård och diagnostik, hur vi skyddar sårbara grupper som ofta är de som påverkas mest, frågor som rör mental hälsa, behovet av evidensbaserade underlag för att vägleda beslutsfattande, kommunikationsutmaningar, med mera.

För att det perspektivet ska kunna vägleda vårt arbete, måste vi förstå hur olika hälsohot eller skadliga störningar, påverkar hälsosystem och därigenom samhällen. För det krävs en stor bredd av expertis, som till exempel specialister i infektionssjukvård, klimateffekter på hälsa, katastrofmedicin, trauma, CBRN (kemiska (chemical), biologiska, radiologiska, nukleära och explosiva ämnen) och mycket mer.  

Samtidigt behöver vi förstå vilka sårbarheter som finns inom en given kontext eller hälsosystem, hur stor utsattheten för hotet eller störningen är, samt vilken kapacitet systemet har att möta det. Ju mer resilient ett hälsosystem är, desto bättre kommer det att klara av det när det utsätts för ett hot, vare sig det handlar om en jordbävning eller ett mer långsiktigt hot, som ökade antibiotikaresistens.

Under rubrikerna Expertområden och Verksamhet här på vår webbsida kan du läsa mer om vårt arbete.

Årsrapporter, verksamhetsplan och rapport om lärdomar från KI under covid-19 pandemin

Organisation

Våra aktiviteter är inte begränsade till en institution på KI, utan sträcker sig över hela KI och genomförs ofta i samarbete med andra aktörer. Centrumet stödjer även KI:s ledning med rådgivning och expertstöd i en hälsokris.

Centrumet rapporterar, via vår föreståndare och styrgrupp, direkt till KI:s rektor. 

Organisatoriskt har Centrum för hälsokriser vår hemvist på den institution där föreståndaren är anställd (för närvarande institutionen för global folkhälsa). För att säkerställa transparens i relation till den institutionen så är den administrativa chefen på föreståndarens heminstitution adjungerad medlem i vår styrgrupp.

Kontor 

På kontoret är vi ett sekretariat under ledning av vår föreståndare och strategiska processledare. I övrigt består sekretariatet även av en administrativ samordnare, en samverkansansvarig och en kommunikatör. Kontaktuppgifter till dem hittar du på startsidan.

Vårt kontor ligger på institutionen för global folkhälsa i Widerströmska huset på KI campus Solna.

Expertkoordinatorer

Vi organiserar en stor del av vår operativa verksamhet utifrån expertområden. Det säkerställer att det finns en bred, interdisciplinär kompetensbas på centrumet, och öppnar för samarbeten med externa partners. 

Expertområdena presenteras i mer detalj på Expertområden. Där hittar du även kontaktuppgifter till expertkoordinatorerna.

Styrgrupp

Vår styrgrupp består av representanter från flera institutioner på KI, samt externa partners. De borgar för att utvecklingen av, och arbetet inom, centrumet sker i enlighet med vårt uppdrag. Därtill bidrar de med råd och stöd för centrumets fortsatta utveckling.

Medlemmar i styrgruppen för perioden 2022-04-06 to 2024-12-31 är: 

Adjungerade medlemmar:

Bakgrund till bildandet av Centrum för hälsokriser

KI etablerade Centrum för hälsokriser sommaren 2021. Syftet var att hitta sätt att koordinera och fortsätta utveckla den forskning, utbildningsinitiativ och kapaciteter som byggts upp på KI under covid-19-pandemin. Även om covid-19-pandemin var katalysatorn för bildandet av centrumet så är behovet av koordinering när det kommer till hälsokrishantering inte nytt. Tidigare hälsokriser, som till exempel Ebolaepidemin i Västafrika 2014, belyste behovet av starkare, bättre - mer resilienta - hälsosystem. 

Centrumet bildades för att kunna agera snabbt och flexibelt i händelse av framtida hälsokriser, samt vara behjälplig i koordineringen av KI:s respons i sådana kriser. Det visade vi prov på när Rysslands invasion av Ukraina inleddes bara veckor efter att vi hade påbörjat vår aktiva verksamhet, i februari 2022, och vi snabbt fick anpassa oss och hantera en mycket annorlunda typ av hälsokris. 

Allt sedan dess fortsätter vi att se ett behov att fortsätta arbeta med hälsokriser, i en bred bemärkelse, och utifrån ett 'all-hazard perspektiv', samt att ta vara på och utveckla lärosätenas roll.

AZ
Content reviewer:
Anna Zorzet
Åsa Svensson
10-09-2024