Avdelningen för Ögon och syn

En studie av forskare vid Karolinska Institutet och S: Eriks Ögonsjukhus visar att det med ett enda blodprov går att förutsäga vilka patienter som senare kommer att utveckla metastaser efter en uvealt melanom-diagnos. Det nyutvecklade testet beskrivs i en artikel i tidskriften BMC Cancer.

James Tribble, biträdande lektor vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, har beviljats 500 000 kronor från Glaucoma Research Foundation. I detta ettåriga projekt ska James Tribble och hans medarbetare identifiera sätt att minska skadlig inflammation som kan uppstå i näthinnan när nervceller blir dysfunktionella och bryts ner vid glaukom.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Therapy, visar att transplanterade synceller som tillverkats från embryonala stamceller kan återställa synen.

Pete Williams och hans forskargrupp har fokuserat på att studera och förstå de förändringar i ögat som leder till glaukom istället för att hantera riskfaktorerna. Ett flertal studier om hur nikotinamid (en variant av B-vitamin) kan bromsa de nedbrytande processerna och skydda synnerven har lett fram till att en större klinisk studie kunde starta på våren 2022.

Den 24 januari 2023 utsågs Kristina Teär Fahnehjelm till adjungerad professor i oftalmologi vid Institutionen för klinisk neurovetenskap.

Tjänsten är förenad med Kristinas arbete som läkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus.

Ungefär 25-30 procent av barnen mellan 8 och 15 år i Sverige kommer någon gång behöva synhjälpmedel, säger Rune Brautaset vid Karolinska Institutet.

”Det är inte rent genetiskt fler nu som har problem, men det är ett annat synbeteende vi använder och då är det fler som kommer känna av att de får svårt”.

Utmaningen att hålla balansen utan gravitation är något som varje astronaut är väl medveten om. Nu finansierar Europeiska rymdorganisationen, ESA, en doktorandtjänst vid Karolinska Institutet och Marianne Bernadotte Centrum för att utveckla hjälpmedel för framtidens rymdfarare.

Forskargruppsledare Helder André vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet har tilldelats medel från KI:s särskilda anslag för utbildning på forskarnivå. Finansieringen möjliggör en anställning av en doktorand för projektet Syrebristens betydelse för uppkomst av kärlsjukdomar i ögat under fyra år.

De kommande fyra åren kommer Pete Williams forskargrupp att utveckla skyddande behandlingar för de nervceller som bryts ner vid glaukom och andra ögonsjukdomar. Fokus ligger på NAD-molekylens ämnesomsättning, som har stor betydelse för nervcellernas funktion.

Kan sömnhormonet Melatonin vara till hjälp mot Uvealt melanom, som är den vanligaste cancerformen i ögat och som har en mycket dålig prognos eftersom den ofta utvecklar dottertumörer i levern.

Intervju med docent Gustav Stålhammar på S:t Eriks ögonsjukhus 

I en klinisk prövning med ett hundratal patienter med uvealt melanom kommer forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus att pröva om en tilläggsbehandling med melatonin kan förebygga utvecklingen av metastaser. Prövningen planeras pågå i upp till 10 år.

Vad handlar din avhandling om?

Mitt forskningsprojekt handlar om att validera en metod för att låta patienten mäta trycket själv hemma med en tryckmätare.

Varför valde du just det här ämnet?

Jag har varit med ända från det att vi startade testerna med självmätning för några år sedan. När apparaten för självmätning utvecklades fanns det ingen forskning om den nya metoden. Det har varit angeläget att vetenskapligt utvärdera om metoden är tillförlitlig.

I en ny studie som presenteras i Nature Communications har forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus kartlagt var i hjärnan blickstabiliserande impulser skapas.

Denna grundforskning har betydelse för hur skador eller sjukdomar i hjärnan kan behandlas.

En studie vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet kan nu bekräfta att det förekommer en inflammation i näthinnan och synnerven hos patienter med glaukom (grön starr). Resultaten publiceras i tidskriften Acta Neuropathologica Communications.

Överläkaren och forskaren Anders Kvanta vid S:t Eriks Ögonsjukhus har utsetts till professor i oftalmologi med inriktning mot retinala sjukdomar vid Karolinska Institutet. Han forskar om sjukdomar i ögats näthinna.

Under våren 2022 startar en större klinisk studie med fler deltagare under en längre tid för att utvärdera effekten av nikotinamidbehandlingen och dess långsiktiga resultat av behandlingen. Cirka 300 patienter förväntas delta i studien, varav mellan 60 och 75 patienter vid S:t Eriks Ögonsjukhus. Studien som kommer att pågå under några år, leds av Umeå universitet och genomförs i samarbete med Karolinska Institutet, S:t Eriks Ögonsjukhus samt ögonkliniker i Göteborg, Malmö och Tranås. 

Sjukdomen glaukom orsakar skador på synnerven och kan i värsta fall kan det leda till att man förlorar synen. Glaukom kan i dag inte botas men förloppet kan fördröjas genom att man sänker trycket i ögat med laser, kirurgi eller ögondroppar.

Nu ska forskare vid bland annat Umeå universitet och Karolinska institutet undersöka om sjukdomen även kan behandlas med ett vanligt B-vitamin, nikotinamid.

En studie av forskare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet visar att överlevnaden kan vara något bättre än väntat hos patienter med uvealt melanom. Resultaten har nyligen publicerats i tidskriften Communications Medicine.

Flera som blivit sjuka i covid-19 har synproblem som dröjer sig kvar. Symtomen är bland annat suddig syn, ljuskänslighet och huvudvärk. Jan Johansson, optiker och forskare vid Karolinska Institutet, uppmanar alla personer att dubbelkolla synen vid liknande besvär.

Sara är leg. Optiker och magister i klinisk optometri verksamhetschef på SöderÖgon och försvarar sin avhandling - Congenital cataract and contact lenses fredag 13 maj. 

- Avhandlingen handlar om medfödd grå starr och har två delar där den ena delen handlar om kontaktlinsbehandlingen och den andra delen handlar om föräldrarnas upplevelser. 

Jan Ygge, ögonläkare, forskare och professor i oftalmiatrik vid Karolinska institutet intervjuas när MåBra reder ut för- och nackdelar med korrigerande ögonkirurgi.

- I huvudsak finns det två olika laserbehandlingar och två typer av kirurgiska ingrepp som kan korrigera i princip alla synfel: närsynthet, översynthet, astigmatism och ålderssynthet.

– I de allra flesta fall blir patienterna nöjda. Men det är trots allt ett kirurgiskt ingrepp i ett friskt öga och det finns alltid en liten risk för komplikationer eller att synen inte blir så bra som man tänkt. Det är viktigt att ha rimliga förväntningar, säger Jan Ygge.

S:t Erik fick under 2021 en större donation på en miljon kronor som kommer att delas ut i forskningsanslag om 100 000 kronor per år under tio år till olika interna sökande. ST-läkare Christina Herrspiegel blir först ut att få del av donationen.

Christina Herrspiegel är ST-läkare och har jobbat på S:t Erik sedan 2019. Hon forskar om ögonmelanom och om att hitta metoder för att kunna förutsäga vilka patienter som riskerar att drabbas av metastaser.

- Jag känner mig hedrad och glad över utnämningen.  Utnämningen är ett erkännande av den omfattande forskningen jag gjort de senaste åren och en uppmuntran för all tid som har lagts ned på att färdigställa de olika studierna. En viktig del av docenturen är att man har visat ha en god pedagogisk skicklighet i att kunna handleda och undervisa. Detta är extra roligt då undervisning är det jag uppskattar mest.  

Jan Ygge, professor emeritus vid institutionen för klinisk neurovetenskap, tilldelas silvermedaljen för sina särskilt goda insatser för forskningen inom ögonmotorik. Han har också bidragit stort till såväl undervisning som pedagogisk utveckling vid KI.

Helder André, forskargruppsledare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och vid Karolinska Institutet, tilldelas en miljon kronor från ARMEC Lindebergs Stiftelse för sitt forskningsprojekt: Novel Gene Therapy Strategies for the Sustainable Treatment of Age-related Macular Degeneration.

Doktoranden Tobias Wibble försvarar sin avhandling "Multisensory Control of Gaze Stabilization – From Brainstem to Bedside den 22 november. Den handlar om att mäta ögonrörelser för att förstå hur hjärnan fungerar för att skapa samspel mellan olika sinnesorgan. En teknik som på sikt kan bidra till att diagnosticera patienter med yrsel och ostadighetskänsla.

Glaukom innebär stor risk att förlora synen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus studerat effekterna av nikotinamid, vitamin B₃, på cell- och djurmodeller för glaukom. Studien som publicerats i Redox Biology kan få betydelse för framtida nervcellsskyddande terapi vid glaukom hos människor. Till hösten startar en klinisk prövning.

En privat filantropisk donation har gjort det möjligt för S:t Eriks Ögonsjukhus att finansiera en tvåårig anställning av stamcellsforskaren David Brenière-Letuffe vid Karolinska Institutet.

Få forskare ägnar sig åt problemet med rinnande ögon. Ögonplastik- och orbitakirurgen och forskaren Elin Bohman är ett av undantagen. Hennes forskning har lett till ny kunskap om hur stopp i tårkanalerna ska opereras och även nya ledtrådar till hur tårpumpen fungerar.

PhD Pete Williams verksam på Institutionen för Klinisk Neurovetenskap vid Karolinska Institutet, tilldelas Medicine Doktor Axel Hirsch Pris för sin nydanande forskning inom glaukom.

Ögonforskningen vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet går framåt när den befintliga forskargruppen inom retina och ögononkologi delas i två för att renodla forskningslinjerna. Specialistläkare och docent Gustav Stålhammar och forskaren Helder André kliver in som nya forskargruppsledare.

Till skillnad från de flesta andra cancersjukdomar har överlevnaden i ögonmelanom inte förbättrats på flera decennier. Det vill ögonspecialisten och forskaren Gustav Stålhammar ändra på som nybliven forskargruppsledare. – Vi läkare måste ge den här sjukdomen en match nu. Vi bör undersöka om det inte är bättre att förebygga utvecklingen av metastaser istället för att behandla när de redan börjat växa, säger han.

Ögondroppar med högmolekylär hyaluronsyra 0,15 procent, gav överlägset förbättrade symtom hos patienter med mycket torra ögon, jämfört med andra smörjande ögondroppar. Det är resultatet av en klinisk studie från 2016–2020 publicerad i Journal of Clinical Medicine, samordnad av ögonläkare och docent Gysbert van Setten vid S:t Eriks ögonsjukhus och Karolinska Institutet.