Avdelningen för Ögon och syn

Den 29 november försvarar Melissa Jöe, doktorand vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet, sin avhandling Targeting neuronal NAD production through NMNAT2 for neuroprotection. Avhandlingen handlar om att utveckla nya behandlingsmetoder för att skydda ögats nervceller, vilket kan hjälpa personer med glaukom att bevara sin syn längre.

Den 6 december försvarar Athanasia Skriapa-Manta, biträdande överläkare, barnoftalmolog och skelningskirurg, sin avhandling med titeln ’’Congenital Optic Disc Malformations: Prevalence, Clinical and OCT Findings, Long-term follow-up and Quality of Life’’. Avhandlingen handlar om barn som föds med synnervsmissbildningar och syftar till att öka förståelsen för dessa sällsynta och komplexa tillstånd.

Hittills har sjukvården inte kunnat erbjuda någon behandling för den vanligaste varianten av åldersförändringar i gula fläcken. I en internationell läkemedelsstudie har nu den första patienten i Sverige behandlats med en ny genterapi vid S:t Eriks Ögonsjukhus. – I studien undersöker vi både om läkemedlet är säkert och om det kan bromsa sjukdomen, säger professor och överläkare Anders Kvanta som leder den svenska delen av studien som kommer att pågå under 18 månader.

Bothnia dystrofi är en form av ärftlig blindhet, särskilt vanlig i Västerbotten. En ny studie vid Karolinska institutet publicerad i Nature Communications visar att genterapi kan förbättra synen hos patienter med sjukdomen.

Erling-Perssons Stiftelse har tilldelat Anders Kvanta, professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och Fredrik Lanner, senior forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet, ett forskningsanslag på tio miljoner kronor över tre år. Anslaget avser en klinisk fas 1-studie om ögon- och folksjukdomen åldersförändring i gula fläcken (makuladegeneration). Genom att transplantera näthinneceller från embryonala stamceller hoppas forskarna förhindra ytterligare synförlust och i förlängningen återge förlorad syn.

Forskargruppsledare Helder André vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet har tilldelats medel från KI:s särskilda anslag för utbildning på forskarnivå. Finansieringen möjliggör en anställning av en doktorand för projektet Syrebristens betydelse för uppkomst av kärlsjukdomar i ögat under fyra år.

En ny studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften Molecular Therapy, visar att transplanterade synceller som tillverkats från embryonala stamceller kan återställa synen.

För en tid sedan skickades de första proverna för genanalys av uveala melanom från S:t Eriks Ögonsjukhus till SciLifeLab. Det är Gustav Stålhammar och hans forskningsteam vid Karolinska Institutet som infört en ny analysmodell som på ett mycket precist sätt kan förutsäga risken för dottertumörer.

En studie av forskare vid Karolinska Institutet och S: Eriks Ögonsjukhus visar att det med ett enda blodprov går att förutsäga vilka patienter som senare kommer att utveckla metastaser efter en uvealt melanom-diagnos. Det nyutvecklade testet beskrivs i en artikel i tidskriften BMC Cancer.

Kristina Teär Fahnehjelm, adjungerad professor vid Karolinska Institutet och överläkare på S:t Eriks Ögonsjukhus, har beviljats 500 000 kronor i anslag från stiftelsen Promobilia för sitt forskningsprojekt om synnervsmissbildningar hos barn. Projektet kommer att pågå i två år.

AI används redan inom vården framförallt när det handlar om bildigenkänning, t.ex. vid avläsningen av röntgenbilder, men också vid utredningar kring läs- och skrivsvårigheter.

Mattias Nilsson är forskare i syn och ögonrörelse vid Marianne Bernadottes centrum, Karolinska institutet och var medskapare till en maskin som hjälper att detektera dyslexi hos skolelever. 

Utmaningen att hålla balansen utan gravitation är något som varje astronaut är väl medveten om. Nu finansierar Europeiska rymdorganisationen, ESA, en doktorandtjänst vid Karolinska Institutet och Marianne Bernadotte Centrum för att utveckla hjälpmedel för framtidens rymdfarare.

Varje år får tiotusentals svenskar hjärnskakning. En del av dem får bestående besvär, som hjärntrötthet, ljuskänslighet, huvudvärk och koncentrationssvårigheter. Optikern och forskargruppsledaren Tony Pansell forskar om nyttan med glasögon och synträning i detta sammanhang.

Pete Williams är en av få i Sverige som forskar på glaukom eller grön starr som det också kallas. Målet är en effektivare behandling. Ett läkemedel som kan förhindra den nedbrytande processen i ögats nervceller.

Den 29 november försvarar Melissa Jöe, doktorand vid S:t Eriks Ögonsjukhus och Karolinska Institutet, sin avhandling Targeting neuronal NAD production through NMNAT2 for neuroprotection. Avhandlingen handlar om att utveckla nya behandlingsmetoder för att skydda ögats nervceller, vilket kan hjälpa personer med glaukom att bevara sin syn längre.

Pete Williams och hans forskargrupp har fokuserat på att studera och förstå de förändringar i ögat som leder till glaukom istället för att hantera riskfaktorerna. Ett flertal studier om hur nikotinamid (en variant av B-vitamin) kan bromsa de nedbrytande processerna och skydda synnerven har lett fram till att en större klinisk studie kunde starta på våren 2022.

Pete Williams, lektor och forskargruppsledare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, tilldelas tre miljoner kronor från Strategic Research Area Neuroscience (StratNeuro) vid Karolinska Institutet för att utveckla sätt att distribuera nervcellsskyddande läkemedel i ögat med hjälp av nanobärare.

KI Innovations Deeptech inkubator DRIVE utökar sin portfölj genom att ta in sex nya bolag med fokus på utveckling av läkemedel, cellterapier, diagnostik och Medtech -produkter. Med rätt stöd har de antagna bolagen alla stor potential att bidra till samhällsnyttan.

Pete Williams och Melissa Jöe från Pete Williams forskargrupp med Mim Neuroscience är ett av de antagna bolagen.