Skip to main content

Patientinformation - Damdimopoulou

Patientinformation

Miljökemikalier och kvinnlig fertilitet

patientinformation - PD

Delstudier som pågår inom projektet:

  • Plastkemikaliers (ftalater) påverkan på äggstocksfolliklar och hormonnivåer
  • Vidareutveckling av follikelodling
  • Molekylär undersökning av äggstocken: vilka celltyper finns, vilka gener är aktiva, och hur påverkas dessa av kemikalier?

Länkar:

Forskargruppens hemsida

Läs mer om Pauliina Damdimopoulous forskning:

Intervju i Ny Teknik
Intervju i Helsingin Sanomat och Sisuradio (finska)
Intervju i Sveriges Radio P4 Blekinge

Om forskningen

celler
Äggcellerna som återfinns i äggstocken befinner sig i strukturer som kallas för folliklar. Bilden visar exempel på omogna folliklar i olika utvecklingsstadier: primordiala folliklar som utgör din äggcellsreserv, sekundära folliklar som håller på att växa och mogna, och atretiska folliklar som är döende (en naturlig process).
Foto: Pauliina Damdimopoulou

Syfte

Detta projekt har tre huvudsakliga syften:

  1. Vi vill undersöka vilka kemikalier kvinnans äggceller är exponerade för.
  2. Vi vill studera om kemikalieexponeringen är kopplad till reproduktiv hälsa samt huruvida exponeringen påverkar äggstockens funktion.
  3. Vi vill ta reda på hur kemikalier påverkar äggstocksfolliklar på en molekylär nivå för att kunna utveckla nya metoder som sedan kan användas för att undersöka kemikaliers toxiska effekter på äggstocken.

Metoderna

Vi analyserar halterna av olika miljökemikalier i serum och i follikelvätskan inom äggstockarna för att veta vilka ämnen som kommer i direktkontakt med äggcellerna. I analysen använder vi olika sorters prover: äggstocksvävnad, serum och follikelvätska. Med hjälp av proverna och patientjournaler studerar vi sedan om det finns några kopplingar mellan kemikalieexponering, äggcellsreserven och den reproduktiva hälsan. Äggstocksvävnaden kommer även att användas i utvecklingen av nya testmetoder, vilkas syfte är förbättra utvärderingen av kemikaliers effekter på fertiliteten.

Prover samlas enbart från patienter som har gett sitt skriftliga samtycke till att delta i studien.

Bakgrund

Uppskattningsvis lider 10-15 % av alla par av infertilitet och behöver hjälp att bli föräldrar. Under de senaste åren har uppmärksamheten kring miljökemikaliers potentiella påverkan på fertiliteten ökat, och den kvinnliga reproduktiva hälsan kan vara utsatt till följd av den ökande exponeringen för miljökemikalier. Speciellt oroväckande är de kemikalier med hormonstörande effekter eftersom mognandet av äggstocksfolliklar är en hormonberoende process. Om kemikalieexponering stör äggcellsmognandet, eller skadar äggcellerna, kan konsekvensen bli nedsatt fertilitet. Hur hormonstörande kemikalier påverkar fertiliteten hos kvinnor har hittills inte studerats systematiskt.

Betydelse

Det genomförs ungefär 18 000 IVF-behandlingar om året i Sverige. I genomsnitt har varje behandling 30 % chans att lyckas, och många par förblir barnlösa trots flertalet behandlingar. Ofrivillig barnlöshet har en markant negativ påverkan på livskvaliteten och utgör en stor kostnad för samhället.

Industrikemikalier har blivit en permanent del av vardagen och alla är vi exponerade för blandningar av olika kemikalier. Vi har hittat plastkemikalier, bekämpningsmedel, brandskyddsmedel och ytbehandlingsmedel i serum, urin och follikelvätska som samlats från kvinnor som deltar i våra studier. Exponeringen är livslång, och det finns ingen data på möjliga effekter i kvinnans äggstockar. Man har studerat kemikaliers effekt på mannens fertilitet sedan 90-talet och hittat kopplingar mellan exponering och nedsatt spermiekvalitet. Vi anser att effekter på kvinnans äggceller måste studeras i samma utsträckning.

Kunskap om kemikaliepåverkan på kvinnlig fertilitet kan öka förståelsen för ofrivillig barnlöshet, leda till åtgärder för att skydda utsatta grupper och hjälpa till med regleringen av kemikalier på ett mer ansvarsfullt sätt.

Om provtagning


Provbit från äggstocken (gynekologiska operationer och kejsarsnitt). En sådan här liten bit (5 mm x 5 mm) äggstocksvävnad kan innehålla upp till några hundra omogna äggstocksfolliklar. Foto: Jie Hao.

Kejsarsnitt

Dina äggstockar är ungefär lika stora som ett vaktelägg. De omogna äggcellerna finns nära ytan, ca 1 mm djupt, inom så kallade primordialfolliklar. Primordialfolliklarna bildas redan under fosterutvecklingen, och vid födseln finns några miljoner. En kvinna i 20-årsåldern har i genomsnitt 100 000 äggceller kvar, och en 40-årig kvinna ungefär tio gånger färre.

Provbiten tas i slutet av operationen om inga komplikationer uppstått. Provbiten är max 5 mm i diameter och 2 mm tjock, och motsvarar ungefär 2% av den totala massan av dina äggstockar. Beroende på din ålder kan en sådan bit innehålla från några få till hundratals primordialfolliklar. Att donera en provbit påverkar inte din fertilitet. I jämförelse har kvinnor som opererat bort en hel äggstock en normal fertilitet.


Studier på äggstocksfolliklar i odling. Provbiten som innehåller primordialfolliklar kan hållas levande i odling (bild till vänster). Alternativt kan man isolera de små primordialfolliklarna som vävnaden innehåller och odla dem separat (bilden till höger). Man kan exponera vävnaden och folliklarna för kemikalier under odlingen och studera effekterna på folliklarnas överlevnad, mognad, hormonproduktion och genaktivitet. Foto: Pauliina Damdimopoulou och Astrud Tuck.

Äggstocksoperationer

Du kommer att genomgå en operation där dina äggstockar opereras bort. En del av vävnaden skickas till patologen som en del av vården medan resten vanligtvis kastas. Den vävnad som ändå skulle ha kastats används i vår studie. Att vi tar hand om vävnaden har ingen påverkan på din vård.

Vävnaden används för att mäta halterna av olika kemikalier i äggstocken och för att studera kemikaliers påverkan på äggstocksfolliklarna.

Follikelvätska (IVF-behandling)

Äggcellerna mognar inom folliklar i äggstockarna. En mogen äggcell som är färdig att lossna från äggstockarna befinner sig i en stor blåsa (follikel) fylld med vätska, vilken därför kallas för follikelvätska. Under IVF-behandlingen får du hormoner som gör att flera folliklar börjar mogna. När läkaren samlar äggcellerna för din behandling följer follikelvätskan med äggcellerna. Embryologen tar vara på äggcellerna, och i vanliga fall kastas vätskan. Vi vill gärna samla vätskan som annars hamnar i soporna. Att vi samlar din follikkelvätska har ingen påverkan på din behandling.

Follikelvätskan används för att mäta halterna av kemikalier i den, samt för att studera de celler som kan finns kvar i den.


En mogen äggstocksfollikel innehåller follikkelvätska. Follikelvätska som samlas från äggstockarna i samband med IVF behandling kan användas i projektet för att mäta halter av miljökemikalier i den, samt för att studera de celler som finns kvar. Embryologen samlar äggcellerna från vätskan (till vänster), men andra celltyper stannar kvar, så som granulosaceller och epitelceller (till höger). Dessa kan ge oss ny information om hur miljökemikalier påverkar äggstocken. Foto: Pauliina Damdimopoulou och Jie Hao.

Om forskningsledaren

Pauliina Damdimopoulou
Pauliina Damdimopoulou. Foto: Lise-Lotte Vedin.

Pauliina Damdimopoulou arbetar som forskare och gruppledare på Enheten för Obstetrik och Gynekologi på Institution för Klinisk Vetenskap, intervention och teknik på Karolinska Institutet. Hennes forskning fokuserar på hormonstörande ämnen i miljön och deras verkningsmekanismer. I synnerhet är hon intresserad av hur sådana kemikalier påverkar kvinnans reproduktiva hälsa.

Kort CV

Utbildning

2015 Docent i Endokrin fysiologi, Åbo universitet, Finland

2008 PhD i Cellbiologi och anatomi, Åbo universitet, Finland

2005 MSc i Biokemi och livsmedelskemi, Åbo universitet, Finland

Anställningar

2014- Seniorforskare på Karolinska Institutet. Projektet handlar om miljökemikaliers effekter på kvinnans reproduktiva hälsa. Fokusen ligger på kemikalier med hormonstörande effekter.

2010-2014 Postdoctoral fellow på Karolinska Institutet. Pauliina studerade äggcellsmognandet med professor Outi Hovatta och tidigt embryoutveckling med professor Juha Kere. Projekten och samarbetet med båda forskarlagen pågår fortfarande.

2008-2010 Postdoctoral fellow på WatchFrog i Paris, Frankrike. Projektet handlade om utvecklingen av en ny modell för detektion av miljökemikaliers androgeneffekter.

2004-2008 Doktorand på Åbo universitet i Åbo, Finland. Pauliinas doktorandstudier fokuserade på lignaners hormonliknande effekter.

Du är välkommen att kontakta Pauliina på email eller telefon (kl 9-15 vardagar) om du har frågor angående projektet!

Senaste nytt i projektet

2018

December
Projektet får finansiering från Forskningsrådet FORMAS, vilket möjliggör fortsatt arbete med ftalater och ovariefunktion i samarbete med ledande internationella forskare.

Vårt labb flyttar från Swetox i Östertälje helt till Campus Flemingsberg av Karolinska Institutet. Nu finns hela forskningsgruppen under samma tak!

MSc studenter Eri börjar i projektet. Hon fortsätter vårt arbete med plastkemikalier ftalater.

Redan 200 personer har donerat äggstocksvävnad till våra studier, ett stort tack till er alla!

November
Karolinska Institutet ger doktorandfinansiering för våra äggstocksstudier! Nu kan vi rekrytera en ny doktorand till vår grupp som kommer att studera hur patientens ålder påverkar äggstocksvävnadens egenskaper.

September
Doktoranden Leni har sin halvtidskontroll. Med hjälp av donerad äggstocksvävnad har hun lyckats utveckla nya metoder för att studera olika celler inom äggstocken på en single-cell nivå. Denna metod kommer vi tillämpa i flera olika delprojekt.

Projektet får finansiering från Europeiska kommissionen (Horizon2020 projekt FREIA) och vi är därmed med i ett stort Europeisk nätverk av äggstocksforskare. I projektet kommer vi studera under 5 års tid hur kemikalieexponering påverkar äggstocken från fosterstadiet till vuxet liv.

MSc studenten Chandana börjar i projektet. Hon kommer att studera hur olika odlingsförhållanden påverkar äggstocksvävnad.

Juni
MSc studenterna Pernilla och Elinor blir färdiga med sina examensarbeten. Resultaten visar att plastkemikalier ftalater i låga halter påverkar enzymer som är ansvariga för hormonproduktion i kroppen.

Maj
MSc studenten Jasmin börjar i projektet. Hon studerar samband mellan kemikalier i serum och antalet äggceller inom äggstocken med hjälp av alla insamlade prover i vår biobank.

2017

December
Vårt projekt får finansiering från Barncancerfonden!

Två nya MSc studenter, Pernilla och Elinor, börjar i projektet med syfte att studera effekten av ftalater (plastkemikalier) på äggstocksfolliklar

November
Vårt projekt får finansiering från Vetenskapsrådet!

Oktober
Vårt arbete om resveratrols effekter på äggstocken publiceras i den vetenskapliga tidskriften Toxicology and Applied Pharmacology . Resveratrol är en polyfenol som finns t ex i lingon, nötter och druvor, och vi visade att exponering för resveratrol hjälper de små primordialfolliklarna att växa i odling.

Juli
Redan har hundra patienter donerat en bit äggstocksvävnad till vårt projekt! Stor tack till er alla!

Maj
Resultaten från de kemiska analyserna av proverna som samlats från IVF-patienterna är färdiga, och data-analysen påbörjas. Finns det samband mellan kemikalier och fertilitet? Det kommer doktoranden Richelle ta reda på.

2016

December
Doktorand Richelle Björvang Duque börjar i projektet

September
Patienter som genomgår könskorrigerande kirurgi inkluderas som äggstocksdonatorer till studien

Juni
Postdoc-forskaren Astrud Tuck börjar i projektet med syfte att studera påverkan av kemikalieexponering på äggstocken

Maj
Asal blir färdig med sitt M.Sc. arbete, där hon har etablerat rutiner för att använda koäggstockar i kemikalieforskning

April
Linnékliniken ansluts till studien

2015

December
Patientrekrytering börjar

November
M.Sc. student Asal börjar i projektet
Projektet får finansiering från Forskninsgrådet Formas

September
Projektet får finansiering från Jane och Aatos Erkkos Stiftelse

Juli
Regionala etikprövningsnämnden Stockholm godkänner studieplanen

Januari
Projektet får finansiering från Europeiska kommissionen (Horizon2020 projekt EDC-MixRisk)

Patientinformation och samtycke

Alla våra forskningsprojekt är godkända av Etikprövningsmyndigheten. Vårt tillstånd har nummer 2019-00749. Provinsamling sker bara om patienten har gett sitt informerade samtycke. Detta innebär att hen har fått information om projektet både skriftligt och muntligt, kunnat ställa frågor och skrivit på ett samtyckesformuläret. Dokumenten uppdateras under projektets gång enligt krav i Europeiska och Svenska lagstiftningen. Här kan du hitta de aktuella patientinformations- och samtyckesdokumenten för projektet.

Ladda ner (pdf):

Forskningspersonsinformation och samtycke-Kejsarsnitt

Forskningspersonsinformation och samtycke-Äggstocksoperation

Forskningspersonsinformation och samtycke-Ovarieprojektet

Finansiering

Våra projekt får finansiering från Jane och Aatos Erkkos Stiftelse, Forskningsrådet Formas, Europeiska kommissionen (Horizon2020), Vetenskapsrådet och Barncancerfonden.

Hantering av personuppgifter (GDPR)

Hantering av personuppgifterna enligt Europeiska Dataskyddsförordningen GDPR

Den 25 maj 2018 trädde den nya Europeiska dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter i kraft (GDPR, General Data Protection Regulation). Denna lagstiftning innehåller regler om hur och under vilka omständigheter man får behandla personuppgifter, dvs upplysningar som avser en identifierbar fysisk person. Syftet med GDPR är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, och skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter inom Europa.

Fram till 25 maj 2018 har vi hanterat personuppgifterna enligt den Svenska Personuppgiftslagen PUL. Då GDPR nu ersätter PUL, ger vi dig information om de ändringar som detta innebär.

Inom detta forskningsprojekt samlar vi in och registrerar personuppgifter om dig via patientjournalen och i vissa delstudier via enkäter. När vi studerar dina forskningsprover, producerar vi så kallade genetiska uppgifter. Information om hälsa och genetiska uppgifter klassifieras som känsliga enligt GDPR och åtnjuter därför särskilt stort skydd.

Mycket i dataskyddsförordningen GDPR liknar de regler som fanns i personuppgiftslagen PUL. I synnerhet finns det inga större skilnader mellan dessa två lagstiftningar vad gäller hanteringen av känsliga personuppgifter.

Nedan har vi sammanfattat de grundläggande principerna i GDPR.

Personuppgiftsansvarige och kontaktuppgifter

Styrelsen för Karolinska Universitetssjukhuset är ansvarig för dina persnuppgifter. Dataskyddsombud är Lisa Gellerhed van Duin (tel 08 58580000, email dataskyddsombud.karolinska@sll.se, postadress Dataskyddsombud, Karolinska Universitetssjukhuset, Kansliavdelningen, Nya Hemmet T5, 17176 Stockholm).

Din kontaktperson för personuppgiftsbehandling är Pauliina Damdimopoulou (tel. 070-939 00 93, e-post: pauliina.damdimopoulou@ki.se).

Ändamålet och rättsliga grunden

Ändamålet för behandlingen av dina uppgifter är forskning. Vi behöver information om din hälsa för att kunna studera kopplingar mellan miljökemikalier, hälsa och fertilitet. Genom ditt samtycke ger du oss den rättsliga grunden att behandla information om dig inom forskningsprojektet.

Sekretess och datalagring

Alla prover och uppgifter pseudonymiseras med koder. Kodlistan och uppgifterna förvaras separerade från varandra. Dina personuppgifter är inte synliga för forskare som genomför studien. Dina uppgifter i pseudonymiserad form kan överföras inom forskningssamarbetet till ett land utanför EU/EES som har adekvat skyddsnivå. Bara pseudonymiserad information överförs, och sekretessen kontrolleras med avtal som ställer likvärdiga krav som EU:s dataskyddsförordning för hantering av personuppgifterna.

Dina uppgifter och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem.

Rätt till dina personuppgifter

Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Pauliina Damdimopoulou (tel 070 9390093, email pauliina.damdimopoulou@ki.se, postadress Karolinska Institutet, Institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Enhet för obstetrik och gynekologi, K57 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 14186 Huddinge).

Om du har synpunkter på Karolinska Universitetssjukhusets behandlig av dina personuppgifter kan du vända dig till dataskyddsombudet (dataskyddsombud.karolinska@sll.se). Om du inte är nöjd med svaret, har du rätt at ge in klagomål till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet (tel. 08-657 61 00, e-post: datainspektionen@datainspektionen.se).

Det är helt frivilligt att delta i projektet, och om du tackar ja eller nej har ingen påverkan på vård och behandlingen du får som patient. Du kan när som helst, utan särskild förklaring, återkalla ditt samtycke och avbryta deltagandet i studien genom att kontakta den ansvariga forskaren för studien.

Du kan läsa mer om GDPR och datainspektionens tillsyn på http://www.datainspektionen.se/