Kemikalier och kvinnans fertilitet – Forskargrupp Pauliina Damdimopoulou

Vår forskning har fyra huvudsakliga syften:

1. Vi vill undersöka vilka kemikalier kvinnans äggceller är exponerade för och huruvida exponeringen är kopplad till kvinnans fertilitet
2. Vi vill förstå äggstockens struktur och funktion på en cell- och molekylärnivå.
3. Vi vill ta reda på hur kemikalier påverkar äggstockarna på en cell- och molekylärnivå för att kunna utveckla nya metoder för utvärdering av reproduktiv toxicitet
4. Vi vill utveckla nya metoder (in vitro models) för utvärdering av reproduktiv toxicitet.

Vi analyserar halterna av olika miljökemikalier i serum,i follikelvätskan inom äggstockarna, och i äggstocksvävnad för att ta reda på vilka ämnen som kommer i direktkontakt med äggcellerna. Dessa analyser sker i samarbete med specialiserade laboratorier i Sverige och utomlands. Med hjälp av mätningsresultaten och patientjournaler studerar vi sedan om det finns några kopplingar mellan exponering och fertilitet.

Vi använder äggstocksvävnad i våra experiment på laboratoriet, där vi exponerar vävnaden och dess celler för olika kemikalier i odlingsskål. Sedan studerar vi hur exponeringen har påverkat folliklarna, hormonproduktionen, cellernas överlevnad och genuttryck.

Äggstocksvävnaden används även i studier på grundläggande äggstocksbiologi där vi kartlägger vilka celltyper som finns i äggstocken och hur äggstocksfolliklar växer och mognar. Dessa studier hjälper i utvecklingen av metoder för att bättre testa kemikalipåverkan på fertilitet.

Prover samlas enbart från patienter som har fått information om våra studier och givit sitt samtycke till att delta. Alla prover är pseudonymiserade med koder och forskare i projektet kan inte se personuppgifterna. Se mera information om hur vi hanterar dina uppgifter nedan i ”Hantering av personuppgifter (GDPR)”.

Infertilitet drabbar uppskattningsvis 10–15 % av alla par. Under de senaste åren har uppmärksamheten kring miljökemikaliers potentiella påverkan på fertiliteten ökat och den kvinnliga reproduktiva hälsan kan vara utsatt till följd av den ökande exponeringen för miljökemikalier.

Speciellt oroväckande är kemikalier med hormonstörande effekter eftersom mognandet av äggstocksfolliklar och implantationen av ett embryo i livmodern är hormonberoende processer. Om kemikalieexponering stör äggcellsmognandet, skadar äggcellerna, eller påverkar livmodern, kan konsekvensen bli nedsatt fertilitet. Hur hormonstörande kemikalier påverkar fertiliteten hos kvinnor har hittills inte studerats systematiskt.

Det genomförs ungefär 20 000 fertilitetsbehandlingar om året i Sverige. I genomsnitt har varje behandling 30 % chans att lyckas och tyvärr förblir många barnlösa trots behandlingar. Ofrivillig barnlöshet har en markant negativ påverkan på livskvaliteten och utgör en stor kostnad för samhället.

Industrikemikalier har blivit en permanent del av vardagen och vi är alla exponerade för blandningar av olika kemikalier. Vi har hittat plastkemikalier, bekämpningsmedel, brandskyddsmedel och ytbehandlingsmedel i serum och follikelvätska som samlats från kvinnor som deltagit i våra studier. Exponeringen är livslång, och det finns väldigt lite information om möjliga effekter på kvinnans äggstockar och livmoder. Man har studerat kemikaliers effekt på mannens fertilitet sedan 90-talet och hittat kopplingar mellan exponering och nedsatt spermiekvalitet. Vi anser att effekter på kvinnans äggceller måste studeras i samma utsträckning.

Kunskap om kemikaliepåverkan på kvinnlig fertilitet kan öka förståelsen för ofrivillig barnlöshet, leda till åtgärder för att skydda utsatta grupper och hjälpa till med regleringen av kemikalier på ett mer ansvarsfullt sätt.

Dina äggstockar är ungefär lika stora som ett vaktelägg. De omogna äggcellerna finns nära ytan, ca 1 mm djupt, inom så kallade primordialfolliklar (se Bild 1). Primordialfolliklarna bildas redan under fosterutvecklingen, och vid födseln finns några miljoner. En kvinna i 20-årsåldern har i genomsnitt 100 000 primordialfolliklar kvar, och en 40-årig kvinna ungefär tio gånger färre.

Provbiten tas i slutet av operationen om inga komplikationer uppstått. Provbiten är max 5 mm i diameter och 1 mm tjock (se Bild 2), och motsvarar ungefär 2 procent av den totala massan av dina äggstockar. Beroende på din ålder kan en sådan bit innehålla från några få till hundratals primordialfolliklar. Att donera en provbit påverkar inte din fertilitet. I jämförelse har kvinnor som opererat bort en hel äggstock en normal fertilitet.

Provbiten används för att studera kemikaliers påverkan på äggstocksfolliklarna och för att studera grundläggande äggstocksbiologi såsom celltyperna som finns inom äggstocken. Vi kommer också att isolera och odla celler från provbitarna när vi utvecklar nya metoder för testing av kemikaliesäkerhet. Vi kommer också kontrollera om det finns blodprover tagna från dig inom mödravårdens biobank. Om du har samtyckt till att dina blodprover sparas för framtida forskning, kan vi ta ut ett prov för att mäta halterna kemikalier i det. Alternativt kan vi be dig att donera ett blodprov för forskningen.

Vi kommer också att hämta uppgifter från din patientjournal för att studera huruvida kemikalieexponeringen är kopplad till den reproduktiva hälsan.

Pauliina Damdimopoulou arbetar som lektor och gruppledare på enheten för obstetrik och gynekologi på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Hennes forskning fokuserar på skadliga kemikalier och deras verkningsmekanismer i äggstocken. I synnerhet är hon intresserad av hur sådana kemikalier påverkar kvinnans reproduktiva hälsa.

Du kommer att genomgå en operation där dina äggstockar opereras bort. En del av vävnaden skickas till patologen som en del av vården medan resten vanligtvis kasseras. Den vävnad som ändå skulle ha kasserats används i våra studier. Att vi tar hand om vävnaden har ingen påverkan på din vård.

Vävnaden används för att mäta halterna av olika kemikalier i äggstocken, för att studera kemikaliers påverkan på äggstocksfolliklarna och för att studera grundläggande äggstocksbiologi såsom celltyperna som finns inom äggstocken. Vidare kommer vi isolera och odla olika celler från vävnaden för att kunna utveckla nya metoder för riskbedömning av kemikalier.

Vi kommer också att hämta uppgifter från din patientjournal för att studera huruvida kemikalieexponeringen är kopplad till den reproduktiva hälsan.

Äggcellerna mognar inom folliklar (blåsor) i äggstockarna. En mogen äggcell som är färdig att lossna från äggstockarna befinner sig i en stor blåsa (follikel) fylld med vätska, vilken därför kallas för follikelvätska. Under fertilitetsbehandlingen får du hormoner som gör att flera folliklar börjar mogna. När läkaren samlar äggcellerna för din behandling följer follikelvätskan med äggcellerna. Fertilitetslaboratoriet tar vara på äggcellerna, och i vanliga fall kastas vätskan. Vi vill gärna samla vätskan som annars hamnar i soporna. Att vi samlar din follikelvätska har ingen påverkan på din behandling.

Follikelvätskan används för att mäta halterna av kemikalier i den, samt för att studera de celler som finns kvar i den.

Vi kommer också att hämta uppgifter från din patientjournal för att studera huruvida kemikalieexponeringen är kopplad till den reproduktiva hälsan.

Hantering av personuppgifterna enligt Europeiska Dataskyddsförordningen GDPR

Den 25 maj 2018 trädde den nya Europeiska dataskyddsförordningen för behandling av personuppgifter i kraft (GDPR, General Data Protection Regulation). Denna lagstiftning innehåller regler om hur och under vilka omständigheter man får behandla personuppgifter, dvs upplysningar som avser en identifierbar fysisk person. Syftet med GDPR är att skydda enskildas grundläggande rättigheter och friheter, och skapa en enhetlig och likvärdig nivå för skyddet av personuppgifter inom Europa.

Fram till 25 maj 2018 har vi hanterat personuppgifterna enligt den Svenska Personuppgiftslagen PUL. Då GDPR nu ersätter PUL, ger vi dig information om de ändringar som detta innebär.

Inom detta forskningsprojekt samlar vi in och registrerar personuppgifter om dig via patientjournalen och i vissa delstudier via enkäter. När vi studerar dina forskningsprover, producerar vi så kallade genetiska uppgifter. Information om hälsa och genetiska uppgifter klassificeras som känsliga enligt GDPR och åtnjuter därför särskilt stort skydd.

Mycket i dataskyddsförordningen GDPR liknar de regler som fanns i personuppgiftslagen PUL. I synnerhet finns det inga större skillnader mellan dessa två lagstiftningar vad gäller hanteringen av känsliga personuppgifter.

Nedan har vi sammanfattat de grundläggande principerna i GDPR.

Personuppgiftsansvarige och kontaktuppgifter

Karolinska Institutet är ansvarig för dina personuppgifter som hanteras inom forskningsprojektet. Dataskyddsombudet på Karolinska Institutet kan nås på dataskyddsombud@ki.se. 

Din kontaktperson för personuppgiftsbehandling är Pauliina Damdimopoulou (tel. 070-939 00 93, eost: pauliina.damdimopoulou@ki.se).

Ändamålet och rättsliga grunden

Ändamålet för behandlingen av dina uppgifter är forskning. Vi behöver information om din hälsa för att kunna studera kopplingar mellan miljökemikalier, hälsa och fertilitet. Genom ditt samtycke ger du oss den rättsliga grunden att behandla information om dig inom forskningsprojektet.

Sekretess och datalagring

Alla prover och uppgifter pseudonymiseras med koder. Kodlistan och uppgifterna förvaras separerade från varandra. Dina personuppgifter är inte synliga för forskare som genomför studien. Dina uppgifter i pseudonymiserad form kan överföras inom forskningssamarbetet till ett land utanför EU/EES som har adekvat skyddsnivå. Bara pseudonymiserad information överförs, och sekretessen kontrolleras med avtal som ställer likvärdiga krav som EU:s dataskyddsförordning för hantering av personuppgifterna.

Dina uppgifter och dina resultat kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av dem.

Rätt till dina personuppgifter

Enligt EU:s dataskyddsförordning har du rätt att kostnadsfritt få ta del av de uppgifter om dig som hanteras i studien, och vid behov få eventuella fel rättade. Du kan också begära att uppgifter om dig raderas samt att behandlingen av dina personuppgifter begränsas. Om du vill ta del av uppgifterna ska du kontakta Pauliina Damdimopoulou (tel 070 9390093, email pauliina.damdimopoulou@ki.se, postadress Karolinska Institutet, Institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Enhet för obstetrik och gynekologi, K65 Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, 14186 Huddinge).

Om du har synpunkter på Karolinska Institutets behandling av dina personuppgifter kan du vända dig till dataskyddsombudet (dataskyddsombud@ki.se). Om du inte är nöjd med svaret, har du rätt att ge in klagomål till Integritetsskyddsmyndigheten, som är tillsynsmyndighet (tel. 08-657 61 00, e-post: imy@imy.se).

Det är helt frivilligt att delta i projektet, och om du tackar ja eller nej har ingen påverkan på vården och behandlingen du får som patient. Du kan när som helst, utan särskild förklaring, återkalla ditt samtycke och avbryta deltagandet i studien genom att kontakta den ansvariga forskaren för studien.

Du kan läsa mer om dataskydd på IMY hemsida.

Alla våra forskningsprojekt är godkända av Etikprövningsmyndigheten. Vårt original tillstånd har nummer 2015/798-31. Vi uppdaterar vårt tillstånd kontinuerligt enligt ändringar i lagstiftningen.  Den senaste uppdateringen gjordes under 2021 (diarienummer 2021-04563). Provinsamling sker bara om patienten har gett sitt informerade samtycke. Detta innebär att patienten har fått information om projektet både skriftligt och muntligt, kunnat ställa frågor och skrivit på ett samtyckesformulär. Dokumenten uppdateras under projektets gång enligt krav i Europeiska och Svenska lagstiftningen.

Här kan du hitta de aktuella patientinformations- och samtyckesdokumenten för projektet.

Från och med 2022

Patientinformation planerad bukkirurgi

Utbildning

2022 Lektor i perinatal och reproduktionstoxikologi, Karolinska Institutet

2021 Docent i toxikologi, Karolinska Institutet

2015 Docent i endokrin fysiologi, Åbo universitet, Finland

2008 PhD i cellbiologi och anatomi, Åbo universitet, Finland

2005 MSc i biokemi och livsmedelskemi, Åbo universitet, Finland

Anställningar

2022- Lektor i reproduktiv och perinatal toxikologi  på Karolinska Institutet. Forskningen fokuserar på kemikalier och kvinnans fertilitet.

2014- 2022 Senior forskare på Karolinska Institutet. Projektet handlar om kemikalier och kvinnans fertilitet.

2010-2014 Postdoc-forskare på Karolinska Institutet. Projektet handlade om äggcellsmognandet och tidig embryoutveckling.

2008-2010 Postdoc-forskare på WatchFrog i Paris, Frankrike. Projektet handlade om utvecklingen av en ny modell för detektion av miljökemikaliers androgeneffekter.

2004-2008 Doktorand på Åbo universitet i Åbo, Finland. Doktorand-projektet handlade om så kallade fytoöstrogener och deras hormonliknande effekter.

Akademiska förtroendeposter

2022- Akademisk ledare av kvinnonätverket WISE (Women In Science and Education), Karolinska Institutet

2021- Styrelsemedlem i Swaccs (Swedish Academic Consortium on Chemical Safety)

2021- Medlem i arbetsgruppen för hormonstörande ämnen i Europeiska sällskapet för endokrinologi

2018- Ombudsman för hållbar utveckling på CLINTEC

Instagram @damdimopoulou_lab
Twitter @damdimopoulou
LinkedIN linkedin.com/in/pauliinadamdimopoulou