Forskargrupp Pauliina Damdimopoulou

Min forskargrupp studerar huruvida kemikalier påverkar kvinnans fertilitet. I synnerhet är vi intresserade av kemikalier i miljön och dess effekter på äggstockarna, samt medicinska behandlingar som kan skada fertiliteten.

Gruppmedlemmar

Andra gruppmedlemmar

Elisabeth Moussaud

Senior lab manager

Anastasios Damdimopoulos

Bioinformatiker
Forskning obstetrik och gynekologi
Från vänster: Pauliina Damdimopoulou, Eleftheria Maria Panagiotou och Richelle Duque Björvang. Foto: Cecilia Hultqvist

Kemikalier och kvinnans fertilitet

I äggstockarna finns äggstocksfolliklar, och inuti dessa finns de omogna äggcellerna. Under en kvinnas livstid kommer en andel av dessa att mogna för ägglossning, och därmed möjliggörs graviditet och reproduktiv hälsa. Skulle kemikalier påverka äggstockarna, kan konsekvensen vara nedsatt fertilitet.

Vår forskning är uppdelad i fyra olika ämnesområden:

  1. vi använder populationsstudier för att utröna samband mellan kemikalieexponering och fertilitet i kvinnor,
  2. vi analyserar äggstockarnas funktion genom kvinnans liv på cellulär nivå från födsel till klimakteriet,
  3. vi testar hur kemikalier påverkar äggstockarna genom exponeringsstudier på vävnads- och cellodling, samt
  4. vi utvecklar in vitro-modeller som efterliknar äggstockar

Miljökemikalier och fertilitet hos kvinnor 

Vårt mål är att identifiera kopplingar mellan kemikalier och nedsatt fertilitet hos kvinnor. Vi har uppmätt koncentrationer av ca 50 olika miljökemikalier i serumprover som samlats in från gravida kvinnor och kvinnor som genomgår fertilitetsbehandling. Våra statistiska analyser har visat att nivåerna av ett flertal kemikalier har kopplingar till längre ”time-to-pregnancy”, dvs. den tid det tar att bli gravid från att man börjar försöka. Vidare har vi hittat kopplingar mellan exponering och antalet omogna ägg som kvinnan har kvar i äggstockarna, och ett antal andra markörer av äggstockshälsa.

Upptäckta kemikalier analyseras vidare med hjälp av äggstocks- och cellodling på laboratoriet för att bekräfta att kemikalierna i fråga påverkar äggstocken direkt (se nedan).

Utvalda publiceringar

“Identification of biomarkers and outcomes of endocrine disruption in human ovarian cortex using In Vitro Models" Li et al. 2023 Toxicology

“Follicular fluid and blood levels of persistent organic pollutants and reproductive outcomes among women undergoing assisted reproductive technologies" Björvang et al. 2021 Environ Res

“Persistent organic pollutants and the size of ovarian reserve in reproductive-aged women” Björvang et al. 2021 Environ Int

“Persistent organic pollutants, pre-pregnancy used of combined oral contraceptives, age and time-to-pregnancy in the SELMA cohort” Björvang et al. accepted for publication in Environ Health

”Impact of First-Line Cancer Treatment on the Follicle Quality in Cryopreserved Ovarian Samples From Girls and Young Women” Pampanini et al. 2019 Hum Reprod

Hur ser den normala äggstocken ut genom livet

Ett av våra mål är att identifiera olika celltyper inom äggstocken för att på en detaljerad nivå förstå hur den normala äggstocken ser ut och fungerar. Vi analyserar äggstocksprover från flickor, unga tjejer och vuxna kvinnor för att skapa en helhetsbild av äggstockens utveckling och funktion från barndom, genom puberteten till vuxen ålder.

Detaljerad information om den normala äggstockens struktur och funktion kommer ge oss bättre förutsättningar att kartlägga kemikaliepåverkan på äggstocken, samt hjälpa oss att utveckla bättre testmetoder för reproduktiv toxicitet.

Utvalda publiceringar

"Spatial Proteomics for Further Exploration of Missing Proteins: A Case Study of the Ovary” Mear et al. 2022 J Proteome Res

”Single-cell Analysis of Human Ovarian Cortex Identifies Distinct Cell Populations but No Oogonial Stem Cells” Wagner et al. 2020 Nat Commun

ONLINE RESURS E-ovary (eovary.ki.se

Påverkan av kemikalieexponering på äggstocken

Vi undersöker på vilket sätt miljökemikalier påverkar överlevnad och mognad av äggstocksfolliklar och vilka molekylära mekanismer som ligger bakom dessa effekter. Vi exponerar äggstocksvävnad och celler på odling för kemikalier som vi har identifierat i våra populationsstudier rörande kemikalier och kvinnans fertilitet. Vi studerar om dessa kemikalier, som kopplats till nedsatt fertilitet, direkt kan påverka äggstocken och dess olika celltyper.

Resultaten från våra experiment kommer att visa på vilket sätt och genom vilka molekylära mekanismer äggstocksfunktion kan bli påverkad av miljökemikalier. Informationen kan användas för att skräddarsy bättre tester för utvärdering av reproduktiv toxicitet orsakad av kemikalier.

Utvalda publiceringar

"Association between chemical mixtures and female fertility in women undergoing assisted reproduction in Sweden and Estonia” Li et al. 2023 Toxicology

“AOP key event relationship report: Linking decreased androgen receptor activation with decreased granulosa cell proliferation of gonadotropin-independent follicles” Panagiotou et al. 2022 Reprod Tox

"A Pragmatic Approach to Adverse Outcome Pathway Development and Evaluation” Svingen et al. 2021 Toxicol Sci

”Putative adverse outcome pathways for female reproductive disorders to improve testing and regulation of chemicals.” Johansson et al. 2020 Arch Toxicol

”Safeguarding Female Reproductive Health Against Endocrine Disrupting Chemicals-The FREIA Project” van Duursen et al. 2020 Int J Mol Sci

Utveckling av vitro-modeller som efterliknar äggstockar

Vi använder äggstocksvävnad för att utveckla in vitro modeller som efterliknar äggstocken eller kan härma dess olika funktioner. Sådana modeller behövs för att bedöma toxiciteten hos kemikalier på ett humanrelevant sätt på laboratoriet utan försöksdjur. Dessutom kan modeller som efterliknar äggstockar i framtiden användas för att mogna äggceller in vitro

Utvalda publiceringar

“Culture of human ovarian tissue in xeno-free conditions using laminin components of the human ovarian extracellular matrix” Hao et al. 2020 J Assist Reprod Genet

Ytterligare information

Våra studier på äggstockens funktion är inspirerade av Professor Emerita Outi Hovatta. Studierna vi genomför är baserade på äggstocksvävnad som donerats av patienter som behandlats på Karolinska Universitetssjukhuset, och forskningen skulle vara omöjlig att bedriva utan personer som vill delta i våra studier samt personalen som hjälper oss. Vi vill tacka alla patienter, barnmorskor och läkare som gör vår forskning möjlig.

Alla våra studier är godkända av Etikprövningsmyndigheten, och vävnad samlas bara in från patienter som har fått information om våra studier och givit sitt samtycke.

Våra projekt är baserade på ett tätt samarbete med flera andra forskarlag både i Sverige och utomlands. Du kan hitta mer information om våra samarbetspartners, finansiering, och forskargruppen på den engelska versionen av denna sida.

Vår forskning i nyheterna