Neuroepidemiologi och hälso- och sjukvårdsforskning – Charlotte Ytterbergs forskargrupp

Neuroepidemiologi och hälso- och sjukvårdsforskning är ett tvärvetenskapligt forskningsområde. Vår forskning syftar till att bidra till bättre hälsa såväl hos personer med neurologiska funktionshinder som hos deras närstående.

Ytterberg forskargrupp.

Forskningsfokus

Forskningen omfattar studier av samband mellan neurologisk sjukdom/skada och hälsa, funktion, aktivitet och delaktighet i samhällslivet hos individer och deras närstående.

Även hälso- och sjukvårdsinsatser studeras, både ur ett individ-, grupp- och ett samhällsperspektiv, samt insatsernas relation till effektivitet och kostnad. Inom forskargruppen studeras även behov av hälso- och sjukvårdsinsatser, hos personer med neurologiska funktionshinder och deras närstående, samt utnyttjande av dessa insatser och tillfredsställelse med vården.

Området har stor bredd och variation vad gäller såväl innehåll som vetenskaplig metodik och omfattar både observationsstudier och behandlingsstudier.

Aktuellt

Publikationer

Utvalda publikationer

Medlemmar och kontakt

Gruppledare

Alla medlemmar i gruppen

Projekt

Missing Link – Person-centrerade vårdövergångar för personer med stroke: ett co-design projekt

Det övergripande syftet är att tillsammans med personer med stroke, närstående, personal på strokeenheter och i interdisciplinära hemrehabiliteringsteam utveckla, implementera och utvärdera person-centrerade vårdövergångar mellan strokeenhet och hemmet för personer som haft stroke.

Missing Link.

Ett egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros

Det övergripande syftet är att utveckla och utvärdera ett innovativt egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros.

Ett egenvårdsprogram för att förebygga fall hos personer med multipel skleros

Patientrapporterad erfarenhet av dagliga livet med sjukdomsmodifierande behandling vid multipel skleros

Flera typer av sjukdomsmodifierande behandlingar finns registrerade för att bromsa sjukdomsförloppet för personer med sjukdomen multipel skleros (MS). Behandlingarna administreras på olika sätt såsom via injektioner, tablett/kapsel eller infusioner och de har olika biverkningsprofiler.

Patientrapporterad erfarenhet av dagliga livet med sjukdomsmodifierande behandling vid multipel skleros

Högintensiv styrketräning hos personer med multipel skleros som upplever fatigue - effekter på funktionstillstånd, välbefinnande och inflammatoriska biologiska markörer

Multipel skleros (MS) är en kronisk inflammatorisk neurodegenerativ sjukdom i det centrala nervsystemet. Ett av de vanligaste och mest besvärande symtomen är fatigue (trötthet). För personer med MS kan fatigue leda till aktivitetsbegränsningar, delaktighetsinskränkningar och sämre livskvalitet.

Högintensiv styrketräning hos personer med multipel skleros som upplever fatigue

REARCH (Rehabilitering och arkitektur)

Hälso- och sjukvården är inne i en dramatisk förändring där vård och behandling alltmer kommer att ske i hemmet. Endast tekniskt avancerad akutvård kommer att utföras på sjukhus. Detta tillsammans med ökade vårdbehov hos personer med långvarig ohälsa såsom efter stroke samt ökade krav på att vården skall vara person-centrerad medför press på hälso- och sjukvården att förbättra kvaliteten i hela vårdkedjan. Det finns stöd i forskningen att en koordinerad utskrivning som anpassas till individuella behov kan minska biverkningar och stödja kompetens inom egenvård. Kunskap om de faktorer som påverkar resultaten är fortfarande outforskade i synnerhet vilka miljöfaktorer som kan spela en roll i personens återhämtningsprocess. Projekt syftar därför till att öka kunskapen om stöd och hinder i den fysiska miljön och närområdet för en person-centrerad rehabiliteringsprocess i hemmet. Flera rapporter påpekar vikten av att studera den fysiska miljön som en faktor för att uppnå person-centrerad vård och delaktighet i beslut angående den egna vården. Trots detta är miljöns betydelse relativt outforskat.

REARCH

En populationsbaserad studie av personer med multipel skleros: 10-årsuppföljning av funktion, aktivitet, delaktighet, hälsorelaterad livskvalitet, patienttillfredsställelse och resursförbrukning av hälso- och sjukvårdsinsatser

Syftet med projektet var att ta reda på hur funktionstillstånd och hälsorelaterad livskvalitet förändras över tid hos personer med multipel skleros (MS) och att studera vilka faktorer som påverkar en förändring. Syftet var också att ta reda på hur mycket och vilken typ av sjukvård personer med MS utnyttjar under en 10-årsperiod, vilka faktorer som påverkar ett högre utnyttjande samt att ta reda på hur personerna själva upplever vården.

En populationsbaserad studie av personer med multipel skleros

Rehabiliteringsprocesser efter stroke - behov, åtgärder och utfall

Det finns bristande kunskap om den långsiktiga påverkan i det dagliga livet för personer som insjuknat i stroke och deras närstående samt behov av rehabiliteringsinsatser och stöd i olika faser av rehabiliteringsprocessen efter stroke. Det saknas även kunskap om hur den mer långsiktiga vården och rehabiliteringen efter stroke bör organiseras.

Vi har i olika studier bedrivit projekt med syfte att öka kunskapen om behov av rehabilitering och stöd hos personer med stroke och deras närstående och om och hur dessa behov varierar över tid.

Rehabiliteringsprocesser efter stroke - behov, åtgärder och utfall

Avhandlingar

Sebastian Lindblom, Understanding the links : the exploration of care transitions between hospital and continued rehabilitation in the home after stroke, 2021

Mia Forslin, Working life in people with multiple sclerosis, 2019

Petter Sandstedt, Disability and health-related quality of life in patients with amyotrophic lateral sclerosis, and caregiving experience from the perspective of next of kin, 2018

Charlotte Chruzander, A 10-year follow-up of people with multiple sclerosis-aspects of disability and health, use of and satisfaction with care, and feasibility of cognitive behavioural therapy, 2014

Susanne Palmcrantz, Long-term effects of stroke seen in young individuals living in the community, 2012

Marie Kierkegaard, Disability and Physical Exercise in adults with Myotonic Dystrophy type 1, 2010

Sverker Johansson, Disability in people with multiple sclerosis with focus on fatigue, 2008

Charlotte Ytterberg, A two-year study of people with multiple sclerosis - Aspects of disability, perceived impact, needs and satisfaction with care, 2008

Anna-Karin Welmer, Associations between body functions, activities and health-related quality of life from onset until 18 months after stroke, 2007

Kristina Gottberg, Studies of people living with multiple sclerosis in Stockholm county: evaluation of methods for data collection and aspects of functioning and use of health care services, 2006

Anette Forsberg, Guillain-Barré syndrome: disability, quality of life, illness experiences and use of healthcare, 2006

Ulrika Einarsson, People with multiple sclerosis in Stockholm: Aspects of motor and cognitive function, activities of daily living and social/lifestyle activities, 2006

Disa Sommerfeld, Body function and activity after acute stroke: Physiotherapy perspectives, 2004

Lena von Koch, Early supported hospital discharge and continued rehabilitation at home after stroke, 2000

Lotta Widén Holmqvist, Development and evaluation of rehabilitation at home after stroke in south-west Stockholm, 1997

Licentiatavhandlingar

Elsy Eek, A procedure for quantitative assessment of touch function in hands and feet using Hf/TENS; reliability for patients with stroke and recommended normative values 2009

Annica Wohlin Wottrich, On aspects of context in rehabilitation after stroke : views of patients and therapeutists, 2006

Ann-Mari Thorsén, Five-year follow-up of a randomized controlled trial of early supported discharge and continued rehabilitation at home after stroke, 2005