Youth Aware of Mental health - YAM

Skolorna behöver få mycket information om programmet för att förstå innehållet och genomförandet. Detta sker ofta både muntligt och skriftligt och sköts av samordnaren. Ofta åker samordnaren ut till skolorna och presenterar YAM för personalen på skolan innan YAM startar. Det är viktigt att samordnaren är tillgänglig för frågor från skolpersonal, vårdnadshavare och elever.

Många skolor jobbar redan aktivt med elevernas psykiska hälsa och ser YAM som ett givande komplement till detta arbete. Innehållet i YAM har också kopplingar till skolans läroplan, vilket gör programmet passande för skolverksamhet. Detta exempelvis genom det övergripande uppdrag skolan har gällande elevernas utveckling, hälsa och välbefinnande, men även genom uppdraget att skapa förutsättningar för eleverna att göra medvetna och självständiga val [3]. Programmets innehåll tangerar också några av kursplanernas centrala innehåll.

Programmet är totalt sett fem timmar långt och genomförs under tre veckors tid. För respektive skolklass genomförs YAM en gång i veckan under totalt tre efterföljande veckor. De första två veckorna är det ett dubbelpass respektive vecka (cirka 90–120 minuter) och den tredje och sista veckan är det ett enkelpass (cirka 45–60 minuter).

Tiderna kan, inom dessa tidsspann, anpassas efter skolans ordinarie lektionstider. Tillsammans med skolan kan samordnaren också anpassa schemat för YAM så att inte samma ämne påverkas vid mer än ett lektionstillfälle.

De personer som leder programmet är centrala för programmets kvalitet och YAM leds alltid av två vuxna som arbetar med eleverna genom hela programmet. Dessa två personer är utbildade “YAM-Instruktörer” som genomgått en veckolång instruktörsutbildning, framtagen av Karolinska Institutet. Utbildningen ger instruktörerna gedigen kunskap om teorierna bakom programmet, dess praktiska utförande samt förståelse kring hur man arbetar med elevernas trygghet under programmet.

YAM-instruktörer får alltid löpande handledning och fortbildning för att kvalitetssäkra programmet.

YAM utgår från vad de unga vill diskutera och YAM-instruktörens roll är därför främst att främja diskussion och upprätthålla en trygg miljö där elevernas erfarenheter, åsikter och tankar får ta mest plats. Därför ska YAM-instruktören vara van vid att arbeta med unga i grupp och vara öppen för ovanliga och ibland utmanande diskussioner. Kompetens inom psykisk hälsa är starkt rekommenderat, det är dock inte nödvändigt att vara yrkesverksam inom området. Exempel på YAM-instruktörer är fritidsledare, fältarbetare, kuratorer, socialarbetare, lärare, skolsköterskor, ungdomsrådgivare och ungdomspsykologer.

Det är viktigt att YAM-instruktörerna ges tid från sitt ordinarie arbete för att genomföra YAM.

YAM genomförs alltid av personal som är utomstående i relation till den skola där YAM genomförs. Detta beror på en rad idéer som är centrala i programmet.

En av dessa idéer är att eleverna inte ska känna sig bedömda eller vara oroliga över att det de säger och gör ska påverka deras betyg. Förhoppningen med YAM är att man kan komma åt diskussioner som eleverna i vanliga fall av den anledningen kanske inte vill föra med vuxna på skolan. En annan grundläggande idé är att försöka komma bortom de existerande, och ibland negativa, gruppdynamiker som kan finnas i en skolklass. YAM-programmet bygger på att eleverna ska känna sig trygga med att testa olika tankar och kunna diskutera fritt, och att ge dem möjligheten att anta en annan roll än vanligt. När man redan känner en grupp kan det vara svårt att se bortom gruppens dynamik och de uppfattningar man har om olika personer i gruppen, vilket in sin tur kan begränsa förutsättningarna för ett öppet och inkluderande klimat.

YAM är tänkt att vara ett komplement till det arbete skolan löpande genomför gällande elevernas psykiska hälsa, där långsiktiga relationer med eleverna är väldigt viktiga. Det går förstås att arbeta som lärare, kurator, skolsköterska eller annan skolpersonal och leda YAM, men inte på den skola där man till vardags arbetar.

Med tanke på det ämnesområde YAM berör är elevernas trygghet helt central i genomförandet och detta hanteras på en rad olika vis. Dels är det alltid två utbildade vuxna som genomför YAM tillsammans med eleverna, vilket i sig skapar förutsättningar för trygghet. Instruktörerna har också genomgått utbildning i olika tekniker och tillvägagångssätt för att bidra till en trygg atmosfär i klassrummet. Tillsammans med eleverna i respektive klass sätter instruktörerna också upp överenskommelser kring hur man ska bete sig och behandla varandra under tiden YAM pågår.

Även om YAM inte är en behandlande intervention så händer det att det under programmets gång framkommer att elever på något vis mår dåligt. Därför är det viktigt att det finns rutiner för hur de elevernas tas om hand. Upplägget ser olika ut i varje kontext men det ska finnas en handlingsplan för var instruktörerna ska vända sig om de får veta att någon inte mår bra samt vem som har ansvar för att följa upp det med eleven i fråga. I dessa fall fungerar YAM “slussande” och instruktörerna är utbildade i hur man ska hantera sådana situationer. Man arbetar dessutom alltid tillsammans med eleven för att hitta en bra lösning.

Varje elev får ett häfte att behålla efter YAM i vilket det framgår kontaktuppgifter till YAM lokalt, elevhälsan på skolan samt hälso- och sjukvårdsinstanser och organisationer som arbetar med unga. Olika vägar till stöd och hjälp lyfts även återkommande under programmet gång.

Kostnaderna för att implementera YAM kan delas upp mellan engångskostnader och löpande kostnader. 

Engångskostnader:

• Utbildning av YAM-instruktörer,
  • 24 500 SEK (ex moms) per deltagare för kurs som sker i kommun/regions regi
  • 28 500 SEK (ex moms) per deltagare för kurs som sker i NASP:s regi i Stockholm

Löpande kostnader för lokal organisation:

• personalkostnader för YAM-samordnare, YAM-instruktörer och eventuella YAM-medhjälpare
• tryckkostnader för programmaterialet