Tvångstankar kan blockeras

Diana Djurfeldt är specialist i psykiatri och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon har behandlat patienter med tvångssyndrom med djup hjärnstimulering.

Diana Djurfeldt. Photo: Susanna Grund
Diana Djurfeldt. Foto: Susanna Grund

Vid tvångssyndrom anses nervimpulserna vara överaktiva, hur kan då stimulering av hjärnan hjälpa?

– Efter att en hjärncell har sänt iväg en impuls polariseras den och kan vare sig ta emot eller sända vidare någon mer information, under ett litet tag. Det kan man utnyttja. När man implanterar en elektrod i hjärnan och sätter igång stimuleringen så blir nervtrådarna överstimulerade och slutar helt att sända impulser. Det blir som att skära av dem. Men finessen är att blockeringen är reversibel, så fort man stänger av strömmen finns signalen där igen.

Hur vanlig är behandlingen?

– Ovanlig. I Umeå har de opererat ett tiotal patienter, här i Stockholm har vi opererat två patienter. Jag tror dock att det finns många som skulle ha nytta av operationen. Den är vanlig vid neurologiska sjukdomar som Parkinson.  Kostnaden ligger på cirka en halv miljon kronor och patienterna följs sedan upp livet ut.

Hur god är effekten?

– Totalt finns det kanske 200 patienter internationellt som är opererade för tvångssyndrom och hos dem har man sett att minst 50 procent svarar med 25-30-procentig minskning av symtomen. Men även en förändring på 10 procent kan för vissa patienter innebära skillnaden mellan att behöva duscha i åtta timmar eller kunna duscha på en halvtimme. Det finns även exempel på patienter som har fått symtomlindring med 90 procent, vilket är enormt. Lyckas man hitta rätt målpunkt kan den här behandlingen vara skillnaden mellan ett vanligt liv och ett mycket begränsat liv.

Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 1/2020.