Tema: Vaccinforskning
Vacciner har räddat liv i mer än 200 år men vaccinforskningen fortsätter att utvecklas med nya upptäckter och framsteg som ger effektivare och säkrare vacciner. Med ny kunskap öppnas dörrar till att utveckla vacciner mot till exempel cancer, demens och hjärt-kärlsjukdom. Covid-19-pandemin har gett vaccinforskningen en rejäl skjuts framåt.
Vaccin mot covid-19
Nyfiken på mRNA-vaccin
De allra första vaccinen mot det nya coronaviruset är ett genombrott på flera plan. Inte nog med att de togs fram med raketfart – de bygger på ny teknik där vaccinet färdigställs inne i våra kroppar. Men är den snabbaste tekniken den som skyddar oss bäst?
Ny i vaccingänget
De nya mRNA-vaccinen är supersmarta uppfinningar, men det är gamla vaccin också. Flera olika vaccintyper kommer bli viktiga i kampen mot covid-19, tror forskarna.
Berättelsen om Moderna och vaccinet
Framgången med mRNA-vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det menar KI-professorn Kenneth Chien, medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett covid-19-vaccin.
Svenskt coronavaccin visar lovande resultat
Forskare vid Karolinska Institutet utvecklar ett coronavirusvaccin som ska vara mindre känsligt för mutationer och rustat även för framtida coronavirus. Vaccinet visar lovande resultat i möss i en nypublicerad studie i EMBO Molecular Medicine, och nu hoppas forskarna kunna gå vidare till säkerhetsstudier på människor.
Luftvägsantikroppar ger ett varaktigt skydd mot sars-cov-2
Höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2 i nässlemhinna ger skydd mot covid-19 i minst åtta månader. Infektion med omikronvarianten ger slemhinneantikroppar med god hållbarhet, vilket sannolikt bidrar till ett starkt skydd mot upprepad omikroninfektion. Resultaten, som publicerats i The Lancet Infectious Diseases av forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus, väcker ytterligare förhoppningar om att kunna få god effekt av ett framtida nasalt vaccin.
Ingen ökad risk för graviditetskomplikationer efter covid-19-vaccination
Vaccination mot covid-19 under graviditeten är inte kopplat till någon ökad risk för graviditetskomplikationer. Det visar en omfattande registerstudie av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkhälsoinstitutet i Norge som publicerats i den ansedda tidskriften JAMA.
Påfyllnadsdos med mRNA-vaccin god investering i resursfattiga länder
Vacciner baserade på inaktiverat sars-cov-2-virus används ofta i resursfattiga länder eftersom kostnaden är låg. Ny forskning från Karolinska Institutet visar att en påfyllnadsdos med mRNA-vaccin till personer som fått två doser inaktiverat vaccin ger lika bra skydd mot covid-19 som tre doser mRNA-vaccin.
Covid-19-vaccin från ny plattform effektivt i möss
Eftersom olika vaccintyper har fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat en vaccinprototyp mot sars-cov-2.
KI deltar i uppbyggnaden av vaccinnätverk i EU
EU-kommissionen har lanserat en beredskapsplan för att möta utmaningen med de olika mutationerna av coronaviruset. KI bidrar via det nya europiska nätverket Vaccelerate med utvärdering och testning av nya vacciner.
Podd: Stoppar vaccin coronapandemin?
Flera olika vaccin mot nya coronaviruset är just nu på väg ut. De har tagits fram relativt snabbt tack vare kunskap om liknande virus. I KI:s podcast Medicinvetarna berättar professor Matti Sällberg varför vaccinutveckling kostar och hur de nya vaccinerna fungerar.
Podd: Hur funkar antikroppar?
Hur hänger genomgången covid-19 och förekomsten av antikroppar mot viruset egentligen ihop? Vem får antikroppar, hur länge finns de kvar och varför behövs de? Professor Gunilla Karlsson Hedestam reder ut i Medicinvetarna.
Nyheter om andra vaccin
Ny typ av pneumokockvaccin utvecklas av KI-forskare
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en ny möjlig vaccinkandidat mot pneumokocker; bakterier som kan orsaka lunginflammation och blodförgiftning. Vaccinmolekylerna består av nanometersmå membranbubblor från bakterien och ger en skyddande effekt i möss, enligt en studie publicerad i PNAS.
Ny behandlingsprincip mot kroniska hepatit B- och D-virusinfektioner
En ny immunologisk behandling mot hepatit B- och D-virus, som båda kan orsaka levercancer, visar hoppfulla resultat i djurmodeller. Behandlingen utvecklas av forskare vid Karolinska Institutet och resultaten har publicerats i tidskriften Gut.
Vanliga vaccin skyddar mot fler HPV-virus än tidigare känt
Två studier vid bland annat Karolinska Institutet visar att vanliga HPV-vaccin ger ett långvarigt skydd mot fler varianter av humant papillomvirus (HPV) än vaccinet är utvecklat för.
Anslag från USA för forskning om hiv-vaccin
KI-professorn Gunilla Karlsson Hedestam får 15 miljoner kronor i anslag från amerikanska NIH för sin forskning om B-celler och utveckling av hiv-vaccin. En viktig del i projektet är att göra genanalyser för att karaktärisera kroppens B-cellrepertoar innan och efter vaccination.
Lovande vaccin mot Krim-Kongovirus
Ett internationellt forskarlag lett från KI har för första gången testat ett vaccin mot Krim-Kongovirus på apor. Vaccinet gav skydd mot viruset, som kan orsaka blödarfeber med hög dödlighet, och hade inga allvarliga biverkningar.
HPV-vaccin effektivt mot livmoderhalscancer
Kvinnor som vaccineras mot HPV löper betydligt lägre risk att drabbas av livmoderhalscancer, visar en studie i New England Journal of Medicine. Den positiva effekten är störst vid vaccinering i ung ålder.
Vaccin mot virus med stark koppling till diabetes
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med finska kollegor tagit fram ett vaccin mot virus som enligt en hypotes kan bidra till typ 1-diabetes. Förhoppningen är att vaccinet därmed ska kunna skydda mot denna form av diabetes.
Nytt kikhostevaccin visar lovande resultat
Ett nytt vaccin mot kikhosta som ges som droppar i näsan visar bättre effekt än det befintliga kikhostevaccinet i en klinisk fas I-studie ledd av Folkhälsomyndigheten i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
Influensavaccin gav ingen ökad risk för autism
Forskning från Karolinska Institutet avvisar tidigare farhågor om ökad risk för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten.
Koppling mellan vaccin och allergi avfärdas
KI-forskare har följt utvecklingen av allergier hos barn som inte vaccineras enligt rekommendationerna och jämfört med barn som följt det nationella programmet för vaccinationer. Resultatet: Vaccinering i barndomen leder inte till att man blir allergisk.
Tidig HPV-vaccination ger bäst skydd
HPV-vaccin ger bäst skydd mot höggradiga cellförändringar i livmoderhalsen om det ges före 17 års ålder, enligt en stor registerstudie. Resultaten visar att vaccinet har god effekt när det gäller att förebygga höggradiga cellförändringar.
Vaccinrädsla
Så får falska vaccinrykten fäste
I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.
Goda nyheter om vaccin motverkar skepsis på nätet
Mediebevakning av positiv vaccinforskning kan ha en positiv effekt på den övergripande stämningen i sociala medier – och motverka felaktig information om vaccin – men effekterna avtar med tiden. Det visar en ny studie från KI och Oxford University.
Transparens viktig för att hjälpa vaccinrädda
Andelen svenskar som tänker ta covid-19-vaccin har ökat de senaste månaderna, men fortfarande är många osäkra eller uppger att de tänker avstå från att vaccinera sig. Forskarna menar att det är viktigt att ta människors oro på allvar och att informera om både för- och nackdelar med vaccin.
Ta reda på mer om vaccin
Trots att vaccinering har räddat miljontals liv bara under den senaste covid-19-pandemin är många människor oroliga för biverkningar eller misstror vacciner helt. Här finns information om vaccin från svenska myndigheter och organisationer – så att du som undrar kan ta reda på mer.
Några av våra forskare inom området
Fokus på B-cellernas funktion
Gunilla Karlsson Hedestam är professor i vaccinimmunologi. Hennes forskning är inriktad på immunförsvarets lymfocyter, framförallt B-cellernas funktion och deras förmåga att producera antikroppar med olika specialisering.
Vaccin skydd mot cancer
Pär Sparén har ägnat en stor del av sin forskning åt cancerepidemiologi med tonvikt på livmoderhalscancer. Med gynekologiska cellprover och förebyggande vaccin kan antalet kvinnor som insjuknar minskas väsentligt.
Hur immunförsvaret reagerar på vaccinering
Hur det egentligen går till i detalj när kroppen bildar immunsvar mot vaccin är ännu till stora delar okänt. Karin Loré vill med sin forskning ändra på det.
Forskar om vaccin mot blödarfeber och covid-19
Ali Mirazimi är adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin och forskar bland annat om vaccin mot Krim-Kongo blödarfeber och covid-19.
Vaccin mot typ 1-diabetes är målet
Att virus skulle kunna orsaka typ 1-diabetes är en gammal hypotes som fått förnyad aktualitet. Malin Flodström Tullberg forskar om kopplingen mellan enterovirus och typ 1-diabetes och hoppas kunna bidra till ett vaccin mot sjukdomen.
Lovande försök mot tbc och afrikansk sömnsjuka
Martin Rottenberg studerar det förvärvade immunsvarets roll vid infektionssjukdomar; det vill säga hur immunförsvaret reagerar vid infektioner som tbc och den afrikanska sömnsjukan.
Utvecklar ett vaccin mot olika coronavirus
Matti Sällberg är professor I biomedicinsk analys och studerar hur hepatitvirus kan orsaka infektion och sjukdom. På senare år har han allt mer fokuserat på vaccinforskning och att utveckla ett vaccin mot olika coronavirus.