Stämmer din stämma?

Träning ger ljusare röst

Dessa kvinnor erbjuds röstträning, där övningarna bygger på teorier kring motorisk inlärning. Då får personen lära sig att använda musklerna i talapparaten för att få rösten att låta ljusare. Studier visar att röstläget behöver nå minst 160 Hertz för att lyssnaren ska uppfatta att det är en kvinna som talar. Men ofta behöver inte endast röstläget ändras, utan också röststyrka, satsmelodi, artikulation och klang, en term som uttrycker röstens fyllighet. Även dessa aspekter kan påverkas med träning.

Alla blir dock inte helt hjälpta av enbart röstträning. En del får inte tillräckligt mycket röstförändring av att ändra sitt röstbeteende, andra tycker det är väldigt jobbigt att alltid behöva tänka på sin röst och en del blir ansträngda i rösten av att tala i ett högre kvinnligt läge. De patienterna kan behöva ett stämbandskirurgiskt ingrepp, där stämbanden förkortas eller sträcks för att höja röstläget.

- En majoritet av patienterna förefaller bli nöjda efter ingreppet men det finns risker eftersom rösten kan bli monoton, hes och svag. Just nu håller vi på med en studie för att ta reda på de långsiktiga effekterna av frekvenshöjande stämbandskirurgi och patienternas egen uppfattning om sin röst, säger Maria Södersten.

Trött röst ger nedstämdhet

En annan stor patientgrupp på logopedkliniken på Karolinska universitetssjukhuset är de som söker sjukvård för att rösten har blivit överbelastad. Den övervägande andelen patienter är kvinnor och även här kan rösten påverka självkänslan – den som inte kan utföra sina vanliga arbetsuppgifter för att rösten inte räcker till kan förlora en del av sin yrkesidentitet, och det kan ge nedstämdhet.

Två vanliga diagnoser inom detta område är fonasteni, där så kallad rösttrötthet är det mest utmärkande symtomet, och stämbandsknottror, som uppstår till följd av mekaniskt slitage på stämbanden, vilket ger heshet. Vanliga symtom för båda diagnoserna är en känsla av att rösten inte räcker till och inte går att höja i bullriga miljöer, att rösten är hes, svag och tunn, att man vill harkla sig samt att man får anstränga sig för att tala vilket är jobbigt.

– Det här är ett underskattat arbetsmiljöproblem, säger Maria Södersten, som har varit med om att ta fram en kunskapsöversikt åt Arbetsmiljöverket.

Av den framgår att ungefär en tredjedel av den yrkesverksamma befolkningen i Sverige anses ha röstintensiva arbeten, där rösten är ett viktigt arbetsverktyg. Mest utsatta är lärare, förskolelärare, telefonsäljare och artister.

– De här patienterna kan berätta att de inte orkar prata alls efter arbetsdagens slut, inte ens med sin familj. De kommer hem och behöver vara tysta och undvika sociala kontakter för att rösten ska återhämta sig till nästa dag. Det ger stora konsekvenser för livskvaliteten, säger Maria Södersten.

Det påverkar också förmågan att utföra röstkrävande arbetsuppgifter. Om till exempel en förskolelärare inte längre kan göra sig hörd, går det inte att leda samlingar eller läsa sagor. Då krävs röstbehandling så att patienten får träna sin andnings- och röstfunktion, samt troligen även en anpassning från arbetsgivarens sida för att förbättra den röstergonomiska situationen. Det kan handla om att förbättra rumsakustiken och minska bakgrundsbuller eller hitta lösningar på hur de anställda ska få en chans att återhämta sina röster genom pauser. I vissa fall krävs sjukskrivning.

Maria Södersten vill slå ett slag för de hjälpmedel som finns. Ett är ett bärbart högtalarsystem med mikrofon som exempelvis lärare kan använda i klassrummet. Det har i studier visat sig vara till god hjälp för att minska belastningen på stämbanden. Dessutom uppfattas den mindre ansträngda rösten som mer behaglig av eleverna, som i en studie beskrev hur lärare som talade via högtalarsystemet lät mindre arga än de som kämpade för att göra sig hörda.

Maria Södersten och hennes kollegor bedriver nu fältstudier där röstanvändning inom olika röstkrävande yrken ska kvantifieras. Det sker genom att studiedeltagare får bära en så kallad röstackumulator under flera dagar, både under arbetstid och fritid. Röstackumulatorn registrerar data om rösten och om omgivningsbullret. Mätningarna visar bland annat hur starkt, hur mycket och med vilken röstfrekvens någon talar, och i den pågående studien ska personer med arbetsrelaterad röststörning jämföras med röstfriska personer, som har röstkrävande yrken.

Ett mål är att beskriva och förstå hur röstfriska personer pratar för att hålla sina röster i bra skick, trots en stor belastning.

Samma röstackumulator är ett bra hjälpmedel för patienter med Parkinsons sjukdom, som ofta talar med för svag röst. I det fallet har utrustningen också en funktion där patienten får återkoppling i form av en vibrationssignal när rösten är för svag för att höras. Då påminns den som bär röstackumulatorn om att höja rösten och kan fortsätta att delta i samtalet.

Problem med tal vanligt vid Parkinsons sjukdom

Att patienter med Parkinsons sjukdom får röstpåverkan beror på att den motoriska stelhet som drabbar kroppen också gäller struphuvudets muskler. Det ger sämre stämbandsslutning och en svagare och hesare röst. Många upplever detta som ett mycket besvärligt symtom på sjukdomen, eftersom begränsad kommunikativ förmåga vanligen innebär sociala inskränkningar.

I en undersökning från 1994 tyckte var tredje patient med Parkinsons sjukdom att problem med tal och kommunikation var deras största problem. Den undersökningen ska nu upprepas.

– Patienter med Parkinson kan också få en mer entonig röst och ha svårare att uttrycka nyanser i sitt tal. Ibland säger patienter att de inte längre kan uttrycka sin personlighet på samma sätt, att det påverkar vilka de är, säger Ellika Schalling, som forskar på neurologiskt orsakade tal- och språkstörningar hos vuxna på institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik, Karolinska Institutet.