Det svart(sjuk)a hålet i forskningen
De flesta vet hur svartsjuka känns. Men vetenskapen har inte ägnat denna känsla särskilt mycket uppmärksamhet. Det saknas nästan helt forskning om svartsjuka inom klinisk psykologi, menar forskaren Johan Åhlén som nu startat en undersökande studie i ämnet.
Text: Cecilia Odlind, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 4/2020.
Att sitta på en middag med vänner och berätta att man känt sig nedstämd eller orolig på sistone känns kanske okej för de flesta. Men att berätta att man känt sig mycket svartsjuk är inte alls lika socialt accepterat.
– Det skulle säkert bli ganska obekvämt om det ämnet kommer upp. Jag tror att det fortfarande är en mycket skambelagd känsla, säger Johan Åhlén, psykolog och forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Han har precis startat en studie som ska kartlägga förekomsten av svartsjuketankar och svartsjukebeteenden. Svartsjuka kan vara jobbigt för både den som är svartsjuk och den som blir utsatt för svartsjuka. I denna studie har forskarna fokuserat på de som själva upplever svartsjuka. Inför arbetet har Johan Åhlén läst på i ämnet.
– Det är intressant att många har sökt på ordet svartsjuka på internet. På internetforum som Flashback finns många trådar i ämnet. Och de allra flesta har upplevt dessa känslor. Men det finns inte med i några diagnosmanualer och det finns ytterst lite forskning som tittat på om svartsjuka kan leda till problem, och i vilken omfattning, säger han.
Paranoid svartsjuka
Det finns visserligen en diagnos som kallas Othellos syndrom, en form av paranoid svartsjuka som innehåller vanföreställningar, men det är en extrem form som är mycket ovanlig. Johan Åhlén och hans kollegor är mer intresserade av den mer vanligt förekommande problematiska svartsjukan som visserligen är lindrigare men troligen ändå kan orsaka påtagligt psykologiskt lidande.
– Detta är lite av ett svart hål behandlings- och forskningsmässigt, säger han.
Med svartsjuketankar menar forskarna oro eller misstankar om att personen är otrogen eller kommer att bli förälskad i någon annan. Det kan också handla om påträngande tankar eller inre bilder av otrohet eller av partnern tillsammans med hens tidigare sexuella eller romantiska partner.
– Våra preliminära data visar att det är få som inte rapporterar några svartsjuketankar alls. Det är också betydligt vanligare att ha sådana tankar än att ha ett svartsjukebeteende. Det är nog först när tankarna blir alltför störande eller påträngande som det övergår i ett beteende, säger han.
Problematiskt svartsjukt beteende kan innebära att undersöka, till exempel ringa eller sms:a personen för att dubbelkolla vad hen gör eller gå igenom hens telefon, dator och sociala medier. Det kan också handla om att kontrollera, till exempel be eller förbjuda personen att träffa eller hitta på saker med vissa kompisar eller tidigare partner eller kommentera hur hen ser ut eller vad hen har på sig. Ett annat beteende kan vara att anklaga eller förhöra personen om otrohet eller intresse för någon annan.
– Svartsjuketankar kan vara påträngande och skrämmande och liknar både tvångssyndrom och känslor av stark oro och ängslan, så kallat generaliserat ångestsyndrom, GAD, säger Johan Åhlén.
Saknas svar
På grund av den bristande forskningen i ämnet saknas svar på de flesta frågor: Vad påverkar graden av svartsjuka? Påverkas det till exempel av hur starka känslor man har för sin partner? Spelar det någon roll vilken typ av relation man lever i, till exempel om den är öppen? Skiljer sig svartsjuka mellan kvinnor och män?
Johan Åhléns forskargrupp vill också ta reda på och om det finns behov av psykologisk behandling.
– Vi vet inte hur många som har så stora problem med detta att de är i behov av behandling. I vilken utsträckning har man sökt hjälp och hur ställer man sig till psykologisk behandling?
Det finns i dag ingen evidensbaserad behandling mot problematisk svartsjuka. Det innebär att om man söker hjälp så är det oklart vart man ska vända sig.
– Det finns nog bra psykologer som kan hjälpa dig men det finns nog också en risk att du hamnar hos en oseriös aktör. Och faktum är att även legitimerade psykologer/psykoterapeuter saknar vetenskapliga belägg för hur detta bäst ska behandlas, menar Johan Åhlén.
Medikaliserar vi svartsjuka?
Finns det risk för att vi medikaliserar en vanlig känsla som visserligen kan vara jobbig men som är en naturlig del av livet?
– Alla känslor är på något sätt en naturlig del av livet, men känslor kan leda till stora besvär för individen oavsett om det gäller rädsla, ilska, nedstämdhet eller svartsjuka. Jag har lite svårt för hur ordet medikalisering används i dag i en del medier, där det antyds att människor (ofta ungdomar) söker hjälp för ”normala” känslor. Även om det säkert finns sådana exempel, så är det inget som det finns vetenskapliga belägg för, utan människor verkar söka hjälp för verkliga problem.
Svartsjuka är en stigmatiserad känsla som de flesta nog helt vill undvika. Men kan det finnas några fördelar med svartsjuka?
– Ja, det kan ju finnas en poäng med att man upptäcker om en partner är på väg ut ur relationen. I lagom dos kanske svartsjukan också kan få dig att försöka göra ditt bästa. Ett visst mått av oro kan vara av godo på det viset.
Tips: Så kan svartsjuka behandlas
(I brist på vetenskaplig utvärderad behandling)
- Dra ner på kontrollbeteenden. Att kontrollera var partnern har varit eller vad hen gjort kan visserligen ge kortsiktig ångestlindring. Men det blir lätt ett beteende som måste vidmakthållas för att hålla ångesten i schack.
- Öva på att acceptera osäkerhet. Att vara i en relation innebär att man riskerar att bli sårad och lämnad och det är bra att öva sig på att kunna acceptera.
- Fokusera på positiva mål. Hitta sätt att stärka relationen och få in glädje i stället för misstänksamhet.
- Behandling kan även behöva innefatta parterapi, eller inslag som adresserar problematiskt alkoholbruk eller ilska, beroende på hur situationen ser ut.
Källa: Johan Åhlén
Foto: Joel NilssonTidningen Medicinsk Vetenskap
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa om den senaste medicinska forskningen. Prenumerera nu!