Frågor om den åldrande hjärnan

Kan kosten före­bygga Alzheimers?

Fråga: Finns någon kost eller annat som kan förebygga Alzheimers? Jag är nu 54 år och tänker ofta på att både mamma och mormor insjuknade i den hemska sjukdomen så finns det något jag kan göra för att minska risken? /Cia

Svar: Alzheimers sjukdom är den vanligaste demensformen och förekomsten ökar snabbt, eftersom vi lever allt längre. Hög ålder och ärftlighet är välkända riskfaktorer för Alzheimer, men den senaste forskningen visar att 45 procent av all demens är kopplad till påverkbara livsstils- och miljöfaktorer. 

Genom att påverka flera sådana faktorer samtidigt kan man minska risken att drabbas av kognitiv svikt. Detta visade vi för första gången i den så kallade FINGER-studien, som identifierade följande faktorer som skyddande: hälsosam kost, regelbunden fysisk aktivitet, kognitiv träning (hjärngymnastik), sociala aktiviteter och avkoppling samt kontroll av hjärt- och kärlrelaterade faktorer. Även personer med genetiskt ökad risk har visat sig ha tydlig nytta av dessa åtgärder.

Ett kostmönster baserat på medelhavskosten har visat flera positiva hälsoeffekter för hjärnan och hela kroppen. Basen är en stor andel färgglada grönsaker, bär, frukt, baljväxter, nötter, frön, fullkorn och hälsosamma oljor. Man bör äta fisk och skaldjur flera gånger i veckan, samt mindre mängder kyckling, ägg och mejeriprodukter. Intaget av chark, rött kött och sötsaker bör vara begränsat. Näring från mat ger mer än kosttillskott.

Forskningen om riskfaktorer för demens går framåt. Nu inkluderas även hörsel- och synnedsättning, långvarig stress, sömnproblem och dålig munhälsa. Samtliga kan behandlas, så det är viktigt att hålla koll på dem.

/ Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik (februari 2025)

Kan rituximab hjälpa mot Alzheimer?

Fråga: Rituximab (en monoklonal antikropp) används för exempelvis Non-Hodgkins lymfom och reumatoid artrit men även för MS-patienter. Kan inte läkemedlet vara ett alternativ också för de med Alzheimers sjukdom? /Lotta

Svar: Det är en jättebra fråga i vilken mån immunhämmande behandling skulle kunna vara till nytta vid Alzheimers sjukdom. Det har funnits en del indikationer på att det föreligger någon form av inflammatorisk reaktion som en del i utvecklingen av Alzheimer men hittills har inte behandlingsförsök som inriktat sig mot detta varit framgångsrika. Rituximab är ju dessutom väldigt specifikt riktat mot en grupp av immunceller som heter B-lymfocyter och där har mig veterligen inga avvikelser dokumenterats vid Alzheimer. Personligen tror jag således inte att rituximab skulle vara framgångsrik vid Alzheimers sjukdom. Det är mer sannolikt att det är andra mekanismer som driver den sjukdomen och som behöver angripas specifikt.

/ Anders Svenningsson, professor i neurologi (dec 2023)

Hur påverkas demens av hörseln?

Fråga: Hur kan nedsatt hörsel öka risken för demens? /Kelly

Svar: Hörselnedsättning är en väldokumenterad riskfaktor för demens, och en expertgrupp samlad av tidskriften The Lancet har identifierat den som den enskilt största potentiellt påverkbara faktorn. Många mekanismer har föreslagits för att förklara detta samband, inklusive ökad kognitiv belastning, strukturella förändringar i hjärnan och minskat deltagande i sociala och kognitivt stimulerande aktiviteter. Det kan leda till ökad ensamhet och isolering och vi människor brukar fungera bättre i grupp.

Tidigare forskning har antytt att hörselintervention, som involverar användning av hörapparater och rådgivning, kan minska risken för kognitiv nedgång och demens. Dessa tidigare studier har dock huvudsakligen varit observationsstudier, vilket innebär att de har identifierat samband men inte nödvändigtvis bevisat orsakssamband. 

För att fördjupa förståelsen utförde amerikanska forskare ACHIEVE-studien, en interventionsstudie som undersökte om hörselintervention faktiskt kan minska risken för kognitiv nedgång hos äldre vuxna med obehandlad hörselnedsättning. Resultaten var blandade, med positiva effekter för vissa grupper med hög risk för kognitiv nedgång, medan andra grupper inte påverkades i samma utsträckning. 

Denna forskning är av stor betydelse eftersom den hjälper oss att förstå komplexiteten kring sambandet mellan hörselnedsättning och demens, och den ger en viktig indikation på hur hörsel­intervention kan vara fördelaktig för specifika riskgrupper. Studien följs noggrant för att forskare ska kunna dra ytterligare slutsatser av resultaten. 

/ Dorota Religa, rofessor i klinisk geriatrik & Björn Johansson, docent i neurovetenskap (dec 2023)

Får vi nya hjärnceller?

Jag har läst en del om neurogenes och jag är övertygad om att vi får nya hjärnceller i vuxen ålder. Men när jag googlar på det så hävdar varannan artikel att vi inte får det. Vad säger forskningen? / Kicki

Svar: I många däggdjur, där framför allt framför allt möss, råttor och apor har studerats, finns det idag mycket starka bevis för att det nybildas nervceller i den vuxna hjärnan. Denna nybildning är dock begränsad till ett fåtal områden, och det sker ingen omsättning av den absoluta majoriteten (>99%) av hjärnans nervceller. Det område där nervcellsnybildning har studerats mest intensivt kallas hippocampus. Hippocampus är, trots sin ringa storlek, väldigt viktig för exempelvis vissa aspekter av minnesbildning, och försöksdjur får vissa problem om man blockerar nervcellsnybildningen där. De metoder som har använts för att studera nervcellsnybildning hos djur går inte att använda på människa och det har därför varit mycket svårare att undersöka. Idag pågår fortfarande viss debatt om omfattningen av nervcellsnybildning i människans hippocampus, men de flesta studier pekar på att nervcellsnybildning pågår där ända upp i hög ålder hos människa. Det finns inget sätt att idag studera funktionen av nya nervceller i människans hjärna, men den relativa omfattningen av nervcellsnybildning i den delen av hjärnan är jämförbar mellan människor och möss.

/ Jonas Frisén, professor i stamcellsforskning

Kan demens börja i hjärtat?

Kan förmaksflimmer leda till vaskulär demens? / Fatema

Svar: Risken för att drabbas av hjärtrytmrubbningen förmaksflimmer stiger med ökad ålder. Det gör även risken att drabbas av demens. Så kallad vaskulär demens orsakas av störningar i blodflödet i hjärnan, exempelvis till följd av stroke. Flera forskningsstudier har talat för att förmaksflimmer kan öka risken för demens även i frånvaro av stroke. Förmaksflimmer kan tänkas leda till nedsatt kognition eller demens på flera sätt: 1. Försämrad pumpfunktion ger minskad blodtillförsel till hjärnan. 2. Ökad strokerisk till följd av blodproppar från hjärtat. 3. ”Tyst” stroke, det vill säga stroke med inga eller små symtom som därför inte diagnostiseras som stroke. Det står alltså klart att förmaksflimmer är förknippat med nedsättningar av kognitiva funktioner och med demens. Det är sannolikt att blodförtunnande läkemedel som ofta används vid förmaksflimmer, liksom behandling för att häva själva flimret, kan förhindra eller försena nedsättningar av kognitiva funktioner och demens, men studier av det sistnämnda kräver många deltagare och är svåra att genomföra.

/ Dorota Religa, docent i geriatrik
Björn Johansson, docent i neurovetenskap

Smittar Alzheimers sjukdom?

Jag har hört att en del forskare misstänker att Alzheimers sjukdom kan smitta? Stämmer det? / Gustaf

Svar: Nej, det kan den inte. De flesta forskare tror att felveckade varianter av ett proteinfragment, amyloid ß-peptid (Aß) ansamlas i hjärnan och orsakar Alzheimers sjukdom. I en brittisk studie från förra året undersökte man om sådana ansamlingar skulle kunna överföras från människa till människa. Bakgrunden till studien var att man fram till mitten av åttiotalet behandlade barn som led av brist på tillväxthormon med injektioner av preparat framställda från människohjärnor. En del av dessa innehöll extrakt från patienter med Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Även denna sjukdom orsakas av ett felveckat protein, prion-proteinet, som kan överföras vid till exempel injektioner. I några procent av fallen smittades patienterna av prion-proteinet och drabbades av Creutzfeldt-Jakobs sjukdom. Vid obduktion av dessa patienter såg man förutom ansamlingar av prion-proteinet även förhöjda nivåer av Aß, som troligen överförts vid injektion av preparatet. Dessbättre var det ingen av de avlidna som hade diagnostiserats med Alzheimers sjukdom. Det finns inte heller några andra studier som tyder på att Alzheimers smittar. En nyligen publicerad studie från Karolinska Institutet utesluter dessutom att demenssjukdomar kan överföras via blodtransfusioner.

/ Lars Tjernberg, forskare i neurogeriatrik

Orsakar mikrober Alzheimers?

Kan virus, prioner, bakterier, parasiter eller svampar öka risken att bli drabbad av demenssjukdom i ålderdomen? / Jakob

Svar: Vid utredning av personer med misstanke om demenssjukdom måste man utesluta hjärninfektioner, som i vissa fall till en början kan likna en begynnande demens, till exempel hiv eller syfilis. Om virus/bakterier i sig kan orsaka exempelvis Alzheimers sjukdom (AD) är fortfarande oklart. Studier från bland annat Umeå universitet har visat på ett samband mellan herpesinfektion och ökad risk att insjukna i AD. Även andra virussjukdomar har föreslagits, exempelvis picornavirus. Ett tänkbart orsakssammanhang skulle kunna vara att viruset kommer in i hjärnan via luktnerven och att kroppens försvarsmekanismer startar en process som inbegriper betaamyloid, ett ämne som vi vet spelar stor roll vid utvecklingen av AD. Men detta är ännu spekulationer och mer forskning måste till för att stärka eller förkasta dessa hypoteser. Det pågår ett par behandlingsstudier i Finland och i Stockholm med antiviral behandling av AD-patienter. Resultaten av dessa studier kommer troligen under nästa år.

/ Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik

Kan unga drabbas av Alzheimers?

Kan en 17–18-åring drabbas av Alzheimers sjukdom? Kan läkemedel ge biverkningar i form av denna sjukdom? Om inte – uppkommer Alzheimers bara av genetiska skäl? /Viktorija Marinković

Svar: Att en person insjuknar i Alzheimers sjukdom i så unga år är såvitt jag vet inte beskrivet. Den yngsta rapporterade patienten var 24 år. Insjuknar man före 35 års ålder anses det som väldigt tidigt och i de fall genetisk testning varit möjlig så har i dessa fall en sjukdomsorsakande mutation påvisats i Alzheimergenen presenilin 1. Alla personer som får Alzheimers sjukdom tidigt, före 65 år, har inte ärftlig Alzheimer, men de gener som vi känner till idag som orsakar ärftlig Alzheimer leder i stort sett alltid till att sjukdomen bryter ut före 65 års ålder och ibland tidigare. Jag känner inte till att någon kunnat visa att pågående eller tidigare läkemedelsbehandling orsakat Alzheimers sjukdom. Det finns dock läkemedel som kan påverka kognitionen, till exempel försämra koncentrationsförmågan och orsaka nedsatt minne, men dessa effekter är då tillfälliga och går över när behandlingen upphör. De flesta som får Alzheimers sjukdom är över 65 år. Risken att drabbas av sjukdomen påverkas både av genetiska faktorer och livsstilsfaktorer som leder till högt blodtryck och höga kolesterolvärden.

/ Caroline Graff, professor i genetisk demensforskning