Frågor om covid-19 och andra infektioner

Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning, Medicinsk Vetenskap, publicerar i varje nummer ett antal läsarfrågor och svar från våra forskare inom olika områden. På den här sidan hittar du frågor och svar om infektioner och hur de kan behandlas.

Genrebild av coronavirus i närheten av en näsa och öppen mun.
Det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) smittar i första hand som droppsmitta. Foto: Pixabay CC0

Ska vi förvänta oss post-covid?

Fråga: Jag har haft polio och tycker mig känna igen vissa symtom vid covid-19. Vilka likheter finns och kommer vi att på motsvarande vis som post-polio se post-covid 19 framöver? / Urban

Svar: Vid covid-19 finns en påverkan på nervsystemet och proppar i små blodkärl och infarkter i hjärnan har rapporterats. Polioviruset påverkar också nervsystemet, men det angriper bara de nerver som försörjer kroppens muskulatur vilket leder till försvagning eller förlamning. Kraftlösheten i samband med covid-19 beror i stället framförallt på att patienterna varit sängliggande och intensivvårdats under lång tid. Efter covid-19 ses allmän trötthet som sannolikt beror på skador i lungorna. Den ökande trötthet som kan komma långt efter en polioinfektion, så kallad post-polio, beror däremot på en pågående förlust av de nerver som försörjer musklerna.

En del post-poliopatienter upplever en mental trötthet vilket också ses vid covid-19. Vid post-polio har man ej funnit några skador i hjärna eller ryggmärg som förklarar besvären. Vid covid-19 förekommer dessutom störningar av kognitiva funktioner – minne och koncentration – vilket är ovanligt vid polio. Vi vet inte så mycket om bakgrunden till detta men det skulle kunna vara en effekt av störningar i hjärnans syreförsörjning.

Vid tidigare coronavirusepidemier (SARS och MERS) så kunde de kognitiva störningarna kvarstå i flera år. Uppföljningstiden för coronavirusen är dock fortfarande relativt kort, så frågan om post-covid får lämnas öppen tills vidare.

/ Kristian Borg, professor i rehabiliteringsmedicin

Kan friskt blod hjälpa sjuka?

Fråga: Majoriteten klarar coronapandemin utan större besvär tack vare välfungerande immunförsvar, men en del råkar illa ut. Så varför inte koppla ihop frisk med sjuk i blodomloppen? / Bertil Berggren

Svar: Idén att använda blodplasma från tillfrisknade personer för behandling belönades med 1901 års Nobelpris. Metoden har använts i mer än hundra år och bygger på att blodplasman hos personer som genomgått infektion innehåller antikroppar som kan hjälpa immunförsvaret hos sjuka individer.

Det finns studier som antyder att metoden kan ha effekt mot sars-cov-2-infektionen och vi genomför nu studier för att ta reda på om det fungerar. Det skulle vara värdefullt då vi har få andra behandlingar att erbjuda.

Personer som har höga nivåer av antikroppar som kan slå ut virusets förmåga att infektera tillfrågas om de vill donera blod som kan ges till patienter med covid-19 inom ramen för vår studie. Våra kliniska prövningar befinner sig nu i fas 2. I fas 1 kontrollerar man att behandlingen är ofarlig och i fas 2 testar man ut hur man ska göra för att få bäst effekt.

De tidiga resultaten är lovande. Personer med virus i blodet som får blodplasma med antikroppar blir av med viruset, vanligtvis redan nästa dag. Men för att säkert säga om det ger effekt behöver vi också genomföra fas 3-prövningar där man ger behandlingen till en större slumpvis utvald patientgrupp och jämför med en kontrollgrupp. 

Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi

Varför varnade ingen?

Fråga: Stämmer det att forskare inte visste om att det fanns en risk för en spridning av ett nytt coronavirus? Själv har jag läst att det var någon forskare här i Sverige som faktiskt varnade för något sådant. Borde inte forskare ha varit mer tydliga med att vi hade en risk för ett nytt coronavirus? / Henrik Hagnell

Svar: Det finns flera kända humana coronavirus som smittar människor och som ger varierande symtom. Några av dem är mycket vanliga och orsakar vanlig förkylning. Två av dem, SARS- och MERS-coronavirus, ger svår sjukdom. Sars-cov-2 är ett helt nytt coronavirus, som vi alltså inte kände till sedan tidigare. Det har sannolikt sitt ursprung i fladdermöss och har nu, eventuellt via ett annat djur, förändrat sig och tagit steget till människan. Vi vet att pandemier kommer att inträffa och det har forskare varnat för, men vilket virus som kommer att orsaka nästa pandemi är en extremt svår fråga. De flesta hade väntat sig att nästa pandemi skulle bli en influensa, nu blev det ett nytt coronavirus. Ingen kunde förutse att just detta virus skulle uppstå och spridas så snabbt över jorden som det har gjort. Men samtidigt – vi kan skydda oss mot många virus och det har vi forskningen att tacka för. Att vi kan ta fram ett vaccin för influensa varje år, att vi har bra medicin för hiv och hepatiter, att vi kan vaccinera oss mot diarrésjukdomar och att det finns möjligheter att utveckla ett vaccin även mot det nya coronaviruset. Det är bara några få exempel på vad forskning har lett till! För att öka vår beredskap för kommande pandemier/epidemier kan vi sträva efter att grundforskningen, som är basen för nya mediciner, vaccin eller olika diagnostiska tester, görs så tillgänglig som möjligt för olika aktörer som snabbt behöver kunna agera när väl ett nytt virus uppstår.

/Ali Mirazimi, adjungerad professor i laboratoriemedicin

Kan CRISPR användas mot virus?

Fråga: Kan man oskadliggöra en virusstam genom att förändra genstrukturen med hjälp av CRISPR? / Håkan Söder

Svar: CRISPR/Cas 9, ofta förkortat bara CRISPR, är en relativt ny teknik för att söka upp och förändra specifika DNA-strängar – en slags gensax. Ett av många möjliga användningsområden är att påverka arvsmassan i virus. Forskare har nyligen utvecklat en ny sorts CRISPR-teknologi som fungerar mot RNA i stället för DNA som mål. Därmed öppnas möjligheten att använda CRISPR mot virus som har RNA som arvsmassa, som influensavirus och det nya coronaviruset, sars-cov- 2. Man kan tänka sig att tekniken används antingen för att detektera viruset i kroppen eller för att förstöra det. CRISPR som antiviral behandling är dock inte närheten av att testas i människa. Det är en spännande möjlighet men utmaningarna är många. Bland annat behövs ett säkert sätt att administrera behandlingen så att gensaxen når de rätta cellerna i kroppen.

/ Anders Sönnerborg, professor i klinisk virologi och infektionssjukdomar

Kan förkylningar vara jobbsäkra?

Fråga: När smittar vanliga infektioner, till exempel förkylningar? Vissa kommer till jobbet och snörvlar men påstår att de inte smittar. Men hur vet de det? / Elsa

Svar: Många olika virus kan orsaka förkylning, till exempel rhinovirus, adenovirus och coronavirus. Förkylningar är ofta mycket smittsamma och man kan smitta andra innan man själv fått symtom. Mest smittsam är man oftast när förkylningen bryter ut och de första sjukdomsdagarna, varefter smittsamheten sjunker. Att lova att man inte smittar när man fortfarande snörvlar är nog svårt, men man kan komma långt i att förhindra eller minska risk för smittspridning genom att hosta och nysa i armvecket eller i en pappersservett som man slänger, genom att vara noggrann med handhygien och om möjligt genom att hålla avstånd till andra.

/ Sara Hägg, docent i molekylär epidemiologi

Yttrar sig infektioner på olika sätt?

Fråga: Kan samma virus ge helt olika symtom hos olika personer? / Malena

Svar: Det enkla svaret på denna fråga är JA! Det är mer regel än undantag att samma virus ger ett brett spektrum symptom från mildare till allvarligare sjukdom. Det är faktiskt svårt att hitta exempel där detta inte gäller, men ett är rabiesvirus som är hundraprocentigt dödligt för smittade människor. Några exempel på välkända virus där sjukdomsbilden varierar mycket är poliovirus, TBE och mässling. Poliovirus, som numera nästan är utrotat via vaccination, ger bara undantagsvis den typiska förlamningssjukdomen (barnförlamning). Merparten smittade (cirka 3/4) får inga symtom alls, cirka 1/4 får förkylning och feber och mindre än 1 procent drabbas av förlamning. På samma sätt får bara en mindre andel fästingburen hjärninflammation om de smittas av TBE virus. Ett sista exempel är mässlingsvirus som oftast ger en akut sjukdom med bland annat hög feber, utslag och ordentliga allmänsymtom. Många har dock glömt att ännu allvarligare symtom är ganska vanliga eftersom mässling sedan många år ingår i det allmänna barnvaccinationsprogrammet. Upp till 20 procent får följdsjukdomar. Allvarlig hjärnhinneinflammation ses hos cirka 0,1 procent av smittade och WHO uppskattar att cirka 110 000 barn dog av mässling under 2017, detta framförallt i länder som ännu inte har allmän vaccination. Att dessa skillnader i sjukdomsbild finns för nästan alla virus beror på ett samspel av flera faktorer där genetiska skillnader hos oss människor och hos virusen spelar stor roll tillsammans med allmänt hälsotillstånd, ålder och andra samverkande sjukdomar.

/ Jan Albert, professor i smittskydd

Hjälper Gammeldansk mot magsjuka?

Fråga: Vissa menar att spriten Gammeldansk och vitpepparkorn kan vara preventivt mot magsjuka? Stämmer det? Hur fungerar det? / Helena

Svar: Det finns många huskurer som påstås skydda mot vinterkräksjukan. De mest spridda huskurerna är sannolikt att äta vitpepparkorn, dricka Gammeldansk, whisky eller konjak. Jag tror att dessa huskurer bygger på hörsägen. I sjukvården förhåller vi oss till behandlingar som har vetenskapligt stöd och som i kontrollerade studier kunnat visa på effekt. Jag känner inte till någon vetenskaplig undersökning med vitpeppar eller Gammeldansk mot vinterkräksjuka, och misstänker att det inte heller gjorts någon sådan studie. När det kommer till vinterkräksjuka som orsakas av norovirus, har cirka 20 procent av européerna ett medfött skydd mot den vanligaste typen av norovirusinfektion. Det är möjligt att dessa personer som har ett medfött skydd mot vinterkräksjuka och tagit vitpeppar eller någon annan huskur, tror att det varit vitpepparn eller motsvarande som skyddade när det i själva verket var det medfödda skyddet. Vacciner mot vinterkräksjuka är under utprovning i flera länder, det är dock för tidigt att säga om dessa fungerar. En uppskattning är att vi inom fem år vet om vaccinkandidaterna verkligen ger skydd.

/ Lennart Nilsson, professor i molekylär virologi

Hur smittar förkylning?

Fråga: Finns det vetenskapligt stöd för det vanliga rådet att tvätta händerna ofta i förkylningstider? / Bernt

Svar: Trots att förkylningar är så vanliga är det oklart hur stor andel som smittas via direkt inandning och vid hostningar och nysningar respektive indirekt via händer som tar på ytor där virusdroppar hamnat och sedan överförs till ögon, näsa eller mun. Frågan är intressant eftersom det bara är i det senare fallet som handtvätt kan förväntas ha effekt och eftersom effekten av handtvätt ibland har ifrågasatts. Det hela kompliceras av att förkylning och allvarligare luftvägsinfektioner kan orsakas av ett femtontal olika virus. De mer välkända och viktiga är influensa, RS-virus och rhinovirus (”vanligt förkylningsvirus”). Handsprit bör ha större effekt på höljebärande virus, som influensa och RS-virus, än på icke-höljandebärande virus, som rhinovirus (och calicivirus som orsakar vinterkräksjuka). Handtvättens mekaniska rengöring bör dock kunna påverka alla virus. Det är relativt ont om välgjorda större vetenskapliga studier, men en publicerades 2011 i tidskriften Emerging Infectious Diseases. I den studien införde egyptiska forskare handtvätt två gånger om dagen i hälften av sextio skolor och fann att luftvägsinfektioner (och diarré) nästan halverades. Flera metaanalyser talar också för att handtvätt har en viss, men inte dramatisk, effekt mot luftvägsinfektioner. Att helt döma ut handtvätt förefaller alltså fel.

/ Jan Albert, professor i smittskydd, överläkare
Maria Rotzén-Östlund överläkare, klinisk mikrobiologi

När kommer ett vaccin mot kräksjukan?

Fråga: Jag undrar om det någonsin kommer utvecklas ett vaccin mot vinterkräksjukan? Det hade varit en lättnad för en stor barnfamilj som vår, som drabbas hårt av detta varje år. / Emma

Svar: Vi har väl alla drabbats av vinterkräksjukan, det vill säga norovirusinfektion (eller akut gastroenterit som det heter på fackspråk). Kräkningar och diarré kopplade till illamående, magsmärtor, och huvudvärk kunde vi alla vara utan. Om man drabbas utvecklar man dock bara en kortvarig immunitet, och då enbart mot den virusstam som orsakat sjukdomen. Antikropparna skyddar sällan mot andra norovirusstammar. Det är just virusets stora förvandlingsförmåga och mångformighet som är orsaken till det kortvariga skyddet. För närvarande finns inget norovirusvaccin till förfogande. För att kunna utveckla ett fungerande vaccin måste vi lära oss mera om hur vi människor utvecklar immunitet mot viruset och hur man skulle kunna framkalla ett immunskydd mot många olika virusstammar. Men det finns hopp! För ganska exakt ett år sedan hölls ett stort internationellt möte för att dryfta frågan. Åtminstone fyra forskargrupper arbetar nu aktivt med att utveckla ett vaccin, tre i USA och en i Finland. Man måste dock komma ihåg att det tar många år att utveckla ett vaccin och varje produkt måste genomgå flera faser av kliniska prövningar innan den kan godkännas. Fram till dess kan vi inte göra mycket mer än att vara noga med hygienen.

/ Peter Liljeström, professor i vaccinforskning

Vart tog malarian vägen?

Fråga: Varför finns inte malaria i Sverige? /Frida

Svar: Under 1800-talet fanns malaria i Sverige speciellt spridd till Mälardalen och vid kusten norr och söder om Stockholm, men under varma somrar förekom den under epidemier i hela södra Sverige och längs kusten ända upp mot Luleå. Behandling med kinin var tillgänglig sedan länge. Det sista kända fallet där en människa infekterats av en malariamygga var i Oxelösund 1931. Vid den här tiden utvecklades det svenska samhället snabbt och malarian försvann från Sverige av två anledningar: Vi bodde bättre i tätare hus där myggor inte kunde komma in. Vi bodde inte längre med boskap, vilket var relativt vanligt fram till slutet på 1940-talet då bostaden var sammanbyggd med ladugården. Malariamyggan trivdes i ladugårdar och övervintrade på väggarna. Den ”svenska” malarian orsakades dessutom av en malariaart som kan överleva i vårt kalla klimat. Den parasiten utvecklades också långsammare än dess dödliga variant i tropikerna och hade en förlängd inkubationstid. Detta för att människan som infekterades på senhösten skulle få återfall av sjukdomen på våren när myggorna åter var många och kunde sprida sjukdomen vidare. Numera har malaria försvunnit från alla delar av Europa.

/ Mats Wahlgren, professor i smittskydd, särskilt klinisk parasitologi

Varför luktar bakterier?

Fråga: Såvitt jag förstår luktar bakterier när de är vid liv men inte efter att man tagit död på dem. Är inte det rätt skumt? /Klara

Svar: Det som luktar i samband med förekomst av bakterier är ämnen som producerats vid en metabol bakteriell process. Alltså, bakterien konsumerar en kostfaktor och ibland bildas då luktande nedbrytningsprodukter. Det är också ofta så att det är mediet som bakterien lever i, som luktar.

/ Elisabeth Norin, forskare i mikrobiell ekologi

Finns snälla virus?

Fråga: Det blir alltmer känt hur viktiga bakterier är för vår hälsa. Men hur är det med virus, är de bara dåliga eller kan de också vara ”snälla” och göra något bra för oss? / Mirjam

Svar: Långt ifrån alla virus är farliga för oss. Tvärtom kan vissa virus vara till nytta, men forskning kring detta har inte kommit lika långt som forskning kring hur bakterier påverkar vår hälsa. Vi har virus i kroppen som en del av vår normala mikroflora (mikrobiom). ”Viromet” som virusdelen av mikrobiomet kallas består av 1) virus som kan infektera våra mänskliga celler, 2) gamla virus som är integrerade i vårt DNA och som vi ärvt och 3) bakteriofager, virus som infekterar bakterier. Under evolutionen har virus med stor sannolikhet bidragit till utveckling av våra organ och celltyper genom att föra in nya gener i celler. Det är också roligt att vissa virusinfektioner i barndomen bidrar till att utveckla vårt immunförsvar, medan andra infektioner i stället kan ge en långvarig försämring av immunförsvaret. Det finns också exempel på hur vissa virus ger skydd mot andra, mer sjukdomsalstrande virusinfektioner. Bakteriofager, virus som infekterar bakterier, påverkar de bakterier vi har i kroppen, vilket sin tur påverkar vår hälsa. Forskningen om virus betydelse för hälsa har intensifierats, och förhoppningsvis kommer vi i framtiden att ha mer kunskap om hur betydelsefulla virus är för oss.

/ Anna Smed Sörensen, docent i immunologi

Mer läsning