Kort om KI:s forskning

Organisation och forskningsområden

Forskningen vid Karolinska Institutet (KI) är administrativt indelad i tre institutionsgrupper med sammanlagt 21 institutioner. Dessa institutioner utgör kärnan i den akademiska miljön vid vårt universitet, med ansvar för såväl vetenskaplig strategi, ekonomi och administration inom sina respektive forskningsområden. 

Forskning bedrivs vid våra campusområden i Solna och Flemingsberg samt vid flera sjukhus och vårdinrättningar i Stockholmsregionen. KI:s forskning täcker hela spektrumet av livsvetenskaper: från grundforskning om livets minsta beståndsdelar och utveckling av nya forskningsmetoder och medicinsk teknologi, till klinisk forskning för att lindra och bota sjukdomar, åldrande, prevention och global folkhälsa. Särskilda satsningar görs på artificiell intelligens, precisionsmedicin och avancerade terapiläkemedel (ATMP).

Forskningsfinansiering 

Forskning står för 85 procent av KI:s totala årsomsättning och intäkterna för forskningsområdet uppgick 2024 till 6 980 miljoner kronor. Externa forskningsanslag som söks i konkurrens motsvarar 55 procent av forskningsintäkterna (3 867 mnkr), medan direkta statsanslag står för 34 procent (2 340 mnkr) av forskningsintäkterna. 

Externa forskningsfinansiärer

KI har under många år varit mycket framgångsrika när det gäller att attrahera extern forskningsfinansiering. Bland de största externa forskningsfinansiärerna 2024 kan nämnas:

• Vetenskapsrådet (964 mnkr)
• EU (366 mnkr)
• Cancerfonden (336 mnkr)
• Wallenbergstiftelserna (241 mnkr)
• Forte (165 mnkr)
• Barncancerfonden (118 mnkr)
• Hjärt-Lungfonden (111 mnkr)
• Region Stockholm (89 mnkr)

Forskare

KI har ungefär 3 000 anställda forskare, varav drygt 420 professorer. Under 2024 rekryterade KI 18 professorer, varav 10 kvinnor (55 procent). Totalt utgör kvinnor 62 procent av de anställda vid KI. KI arbetar aktivt med jämställdhet och lika behandling inom forskningen. Under 2023 tilldelades KI ett nyinstiftat EU-pris för sitt långsiktiga arbete med att främja jämställdhet inom akademin. 

KI har drygt 2 200 doktorander vilket innebär att över en tredjedel av alla doktorander i Sverige inom medicin och hälsovetenskap finns här. Varje år tar ungefär 350 forskarstudenter doktorsexamen vid KI. Dessutom finns också ett stort antal forskare, cirka 3 500 personer, med någon form av lösare anknytning till universitetet, så som forskare med anställning inom Region Stockholm eller gästforskare. En stor andel av KI:s doktorander och forskare kommer från andra länder än Sverige. Arbetsspråket i många forskargrupper är engelska. 

KI erhöll 2020 EU-kommissionens erkännande HR Excellence in Research, vilket innebär att universitetet följer EU:s principer för en god forskningsmiljö, inklusive etiska principer, forskarstöd och transparenta rekryteringsprocesser. Under 2024 har KI också anslutit sig till Coalition for Advancing Research Assessment (CoARA), vars syfte är att utveckla bedömning och värdering av forskning genom att bejaka mångfald och öppna forskningspraktiker. 

Vetenskapliga publikationer 

Under 2024 publicerade KI:s forskare cirka 7 200 vetenskapliga artiklar. Av dessa artiklar publicerades drygt 90 procent i samarbete med andra aktörer utanför det egna universitetet, i Sverige och utomlands. En stor andel av forskningen har någon form av koppling till hälso- och sjukvården. Många av de vetenskapliga artiklarna ingår också som delarbeten i de doktorsavhandlingar som läggs fram vid KI.

KI:s forskare publicerar varje år ett stort antal vetenskapliga artiklar i samverkan med forskare i andra länder. Under de senaste åren har internationella sampublikationer utgjort cirka 75 procent av alla artiklar från KI. Under perioden 2021–2023 publicerades artiklar tillsammans med forskare baserade i cirka 180 olika länder. USA var det land som KI hade flest sampublikationer med, tätt följt av Storbritannien och Tyskland.

KI har ett starkt engagemang inom konceptet öppen vetenskap, som syftar till att höja forskningens kvalitet och genomslagskraft. Under 2024 antogs bland annat en policy inom området som ska bidra till ökat tillgängliggörande av forskningsdata och främja god forskningssed och datahantering.  

Klinisk forskning 

Med klinisk forskning avses sådan forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Uppskattningsvis 60 procent av KI:s vetenskapliga publikationer utgörs av klinisk forskning.

Under 2023 redovisades resultatet av två nationella utvärderingar som omfattar klinisk forskning och dess förutsättningar: Vetenskapsrådets utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet och Socialstyrelsens utvärdering av universitetssjukvården. I Vetenskapsrådets utvärdering fick KI och Region Stockholm (ALF-region Stockholm) betyget ”mycket hög kvalitet” för den vetenskapliga produktionens kvalitet och ”god-hög kvalitet” för den kliniska forskningens förutsättningar.

Forskningsinfrastruktur

KI har ett brett utbud av core-faciliteter som erbjuder avancerad utrustning, tjänster och kompetens inom områden som imaging, biostatistik, biobanker, omics och genteknik. Forskare vid KI har också tillgång till nationella och europeiska forskningsinfrastrukturer.

Universitetet avsätter årligen cirka 190 miljoner kronor till forskningsinfrastruktur. För 2025 innefattar detta stöd till 30 core-faciliteter och 14 nationella infrastrukturer. Utöver det centrala stödet finansieras våra core-faciliteter även delvis av användaravgifter. 

KI är ett av värduniversiteten för SciLifeLab, en nationell forskningsinfrastruktur med uppdrag att tillhandahålla teknologiska lösningar som främjar storskaliga analyser av biologiska processer på molekylär nivå. KI arbetar också aktivt för att underlätta extern användning av vår forskningsinfrastruktur. 

Informationen ovan är till stora delar hämtad från KI:s årsredovisningar 2023 och 2024, personalsystemen Primula och UBW, KI:s system för forskningsinformation (KI RIMS), och andra sidor på ki.se.