Kort om KI:s forskning

Organisation och forskningsområden

Forskningen vid Karolinska Institutet (KI) är administrativt indelad i tre institutionsgrupper med sammanlagt 21 institutioner. Dessa institutioner utgör kärnan i den akademiska miljön vid vårt universitet, med ansvar för såväl vetenskaplig strategi, ekonomi och administration inom sina respektive forskningsområden. 

Forskning bedrivs vid våra campusområden i Solna och Flemingsberg samt vid flera sjukhus och andra vårdinrättningar i Stockholmsregionen. KI:s forskning spänner över hela fältet av livsvetenskaper, från grundforskning om livets minsta beståndsdelar och utveckling av nya forskningsmetoder och medicinsk teknologi till klinisk forskning för att lindra och bota sjukdomar, åldrande, prevention och global folkhälsa. Särskilda satsningar görs bland annat på datadriven livsvetenskap, precisionsmedicin och så kallad ATMP.

Forskningsfinansiering 

Forskning står för 85 procent av KI:s totala årsomsättning och intäkterna för forskningsområdet uppgick 2023 till 6 849 miljoner kronor. Externa forskningsanslag som söks i konkurrens motsvarar 54 procent av forskningsintäkterna (3 686 mnkr), medan direkta statsanslag står för 33 procent (2 285 mnkr) av forskningsintäkterna. 

Externa forskningsfinansiärer

KI har under många år varit mycket framgångsrika när det gäller att attrahera extern forskningsfinansiering. Bland de största externa forskningsfinansiärerna 2023 kan nämnas:

• Vetenskapsrådet (979 mnkr)
• Cancerfonden (326 mnkr)
• EU (296 mnkr)
• Wallenbergstiftelserna (207 mnkr)
• Forte (161 mnkr)
• Barncancerfonden (142 mnkr)
• Region Stockholm (94 mnkr)

Forskare

KI har ungefär 3 000 anställda forskare, varav drygt 440 professorer. Under de senaste tre åren (2021-2023) har 56 professorer rekryterats till KI. Av dessa var 34 procent kvinnor, vilket är en lägre andel än rekryteringsmålet på 60 procent kvinnor. Totalt utgör dock kvinnor drygt 60 procent av de anställda vid KI. KI arbetar aktivt med jämställdhet och lika behandling inom forskningen. Under 2023 tilldelades KI ett nyinstiftat EU-pris för sitt långsiktiga arbete med att främja jämställdhet inom akademin. 

KI har över 2 000 doktorander vilket innebär att 34 procent av alla doktorander i Sverige inom medicin och hälsovetenskap finns här. Varje år tar ungefär 350 forskarstudenter doktorsexamen vid KI. Dessutom finns också ett stort antal forskare, cirka 3 500 personer, med någon form av lösare anknytning till universitetet, så som forskare med anställning inom Region Stockholm eller gästforskare. En stor andel av KI:s doktorander och forskare kommer från andra länder än Sverige. Arbetsspråket i många forskargrupper är engelska. 

KI erhöll 2020 EU-kommissionens erkännande HR Excellence in research. Detta betyder bland annat att KI står bakom de EU-gemensamma principer som ställs på god forskningsmiljö när det gäller exempelvis etiska principer, vilka stödfunktioner forskare har tillgång till i sitt arbete och hur lärosätet kan garantera transparenta och opartiska rekryteringsprocesser.

Vetenskapliga publikationer 

De senaste åren har KI:s forskare årligen publicerat drygt 7 500 vetenskapliga artiklar. Av dessa artiklar har drygt 90 procent publicerats i samarbete med andra aktörer utanför det egna universitetet, i Sverige och utomlands. En stor andel av forskningen har någon form av koppling till hälso- och sjukvården. Många av de vetenskapliga artiklarna ingår också som delarbeten i de doktorsavhandlingar som läggs fram vid KI.

KI:s forskare publicerar varje år ett stort antal vetenskapliga artiklar i samverkan med forskare i andra länder. Under de senaste åren har internationella sampublikationer utgjort cirka 75 procent av alla artiklar från KI. Under perioden 2020–2022 publicerades artiklar tillsammans med forskare baserade i cirka 180 olika länder. USA var det land som KI hade flest sampublikationer med, tätt följt av Storbritannien och Tyskland.

Klinisk forskning 

Med klinisk forskning avses sådan forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Uppskattningsvis 60 procent av KI:s vetenskapliga publikationer utgörs av klinisk forskning.

Under 2023 redovisades resultatet av två nationella utvärderingar som omfattar klinisk forskning och dess förutsättningar: Vetenskapsrådets utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet och Socialstyrelsens utvärdering av universitetssjukvården. I Vetenskapsrådets utvärdering fick KI och Region Stockholm (ALF-region Stockholm) betyget ”mycket hög kvalitet” för den vetenskapliga produktionens kvalitet och ”god-hög kvalitet” för den kliniska forskningens förutsättningar.

Forskningsinfrastruktur

KI har ett brett utbud av core-faciliteter som erbjuder avancerad utrustning, tjänster och kompetens till akademisk forskning i Sverige. Core-faciliteterna har ofta byggts för att tillgodose ett behov hos universitetets egna forskare – och har sedan professionaliserats och utvecklats med de senaste teknikerna och kunskaperna inom sina respektive forskningsområden.

Universitetet avsätter årligen cirka 185 miljoner kronor till forskningsinfrastruktur. För 2024 innefattar detta stöd till 36 core-faciliteter och 14 nationella infrastrukturer. Utöver det centrala stödet finansieras våra core-faciliteter till stor del med användaravgifter. 

KI är ett av värduniversiteten för SciLifeLab, en nationell forskningsinfrastruktur med uppdrag att tillhandahålla teknologiska lösningar som främjar storskaliga analyser av biologiska processer på molekylär nivå. KI ansvarar också för området precisionsmedicin och diagnostik inom ett nationellt program för datadriven livsvetenskap, det så kallade SciLifeLab and Wallenberg National Program for Data-Driven Life Science (DDLS).  

Informationen ovan är till stora delar hämtad från KI:s årsredovisning 2023, personalsystemen Primula och UBW och andra sidor på ki.se.