Kort om KI:s forskning

Karolinska Institutets forskning spänner över ett brett fält från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och global hälsa. En betydande del av KI:s forskning bedrivs inom hälso- och sjukvården.

Organisation och forskningsområden

Forskningen vid Karolinska Institutet (KI) är administrativt indelad i tre institutionsgrupper med sammanlagt 21 institutioner. Dessa institutioner utgör kärnan i den akademiska miljön vid vårt universitet, med ansvar för såväl vetenskaplig strategi, ekonomi och administration inom sina respektive forskningsområden.

Forskning bedrivs vid våra campusområden i Solna och Flemingsberg samt vid flera sjukhus och vårdinrättningar i Stockholmsregionen. KI:s forskning täcker hela spektrumet av livsvetenskaper: från grundforskning om livets minsta beståndsdelar och utveckling av nya forskningsmetoder och medicinsk teknologi, till klinisk forskning för att lindra och bota sjukdomar, åldrande, prevention och global folkhälsa. Särskilda satsningar görs på bland annat artificiell intelligens, kvantteknik, avancerade terapiläkemedel (ATMP) och försvarsmedicin

Vetenskapsrådet genomförde 2025 en nationell utvärdering av medicinsk grundforskning som visar att KI:s forskning håller världsklass. KI har högst citeringsgenomslag i landet och forskningen har lett till banbrytande upptäckter inom bland annat cancerbiologi, neurovetenskap och cellbiologi.

Forskningsfinansiering

Forskning står för 84 procent av KI:s totala årsomsättning och intäkterna för forskningsområdet uppgick 2025 till 7003 miljoner kronor. Externa forskningsanslag som söks i konkurrens motsvarar 54 procent av forskningsintäkterna (3 805 mnkr), medan direkta statsanslag står för 35 procent (2 427 mnkr) av forskningsintäkterna.

Externa forskningsfinansiärer

KI har under många år varit mycket framgångsrika när det gäller att attrahera extern forskningsfinansiering. Bland de största externa forskningsfinansiärerna 2025 kan nämnas:

Vetenskapsrådet (893 mnkr)
EU (394 mnkr)
Cancerfonden (353 mnkr)
Wallenbergstiftelserna (201 mnkr)
Forte (184 mnkr)
Hjärt-Lungfonden (115 mnkr)
Barncancerfonden (100 mnkr)
Region Stockholm (97 mnkr)

Forskare

KI har ungefär 3 000 anställda forskare, varav drygt 420 professorer. Under 2025 rekryterade KI 20 professorer, varav 7 kvinnor (35 procent). Totalt utgör kvinnor 62 procent av de anställda vid KI. Universitetet arbetar aktivt med jämställdhet och lika behandling inom forskningen, bland annat genom nätverket Women in Science and Education (WISE) och karriärprogrammet Fellows in Gender Equal Career Development (FIELD).

KI har drygt 2 200 doktorander vilket innebär att en stor andel av alla doktorander i Sverige inom medicin och hälsovetenskap finns här. Varje år tar ungefär 350 forskarstudenter doktorsexamen vid KI. Dessutom finns ett stort antal forskare, cirka 3 500 personer med någon form av lösare anknytning till universitetet, så som forskare med anställning inom Region Stockholm eller gästforskare.

En stor andel av KI:s doktorander och forskare kommer från andra länder än Sverige. Arbetsspråket i många forskargrupper är engelska.

Vetenskapliga publikationer

Under 2025 publicerade KI:s forskare cirka 7 200 vetenskapliga artiklar. Av dessa artiklar publicerades drygt 90 procent i samarbete med andra aktörer utanför det egna universitetet, i Sverige och utomlands. En stor andel av forskningen har någon form av koppling till hälso- och sjukvården. Många av de vetenskapliga artiklarna ingår också som delarbeten i de doktorsavhandlingar som läggs fram vid KI.

KI:s forskare publicerar varje år ett stort antal vetenskapliga artiklar i samverkan med forskare i andra länder. Under de senaste åren har internationella sampublikationer utgjort cirka 75 procent av alla artiklar från KI. Under perioden 2022–2025 publicerades artiklar tillsammans med forskare baserade i cirka 180 olika länder. USA var det land som KI hade flest sampublikationer med, tätt följt av Storbritannien och Tyskland.

KI har ett starkt engagemang inom konceptet öppen vetenskap, som syftar till att höja forskningens kvalitet och genomslagskraft. Under 2025 beslutade KI att ta fram en lokal nivåindelad tidskriftslista som baseras på kvalitativ bedömning av tidskrifter, inklusive aspekter kopplade till öppen vetenskap. Tidskriftslistan är en del av KI:s arbete med att uppfylla åtaganden inom det internationella CoARA-samarbetet (Coalition for Advancing Research Assessment).

Klinisk forskning

Med klinisk forskning avses sådan forskning som förutsätter vårdens strukturer och resurser och har som mål att lösa ett ohälsoproblem eller att identifiera faktorer som leder till ökad hälsa. Uppskattningsvis 60 procent av KI:s vetenskapliga publikationer utgörs av klinisk forskning.

Under 2023 redovisades resultatet av två nationella utvärderingar som omfattar klinisk forskning och dess förutsättningar: Vetenskapsrådets utvärdering av den kliniska forskningens kvalitet och Socialstyrelsens utvärdering av universitetssjukvården. I Vetenskapsrådets utvärdering fick KI och Region Stockholm (ALF-region Stockholm) betyget ”mycket hög kvalitet” för den vetenskapliga produktionens kvalitet och ”god-hög kvalitet” för den kliniska forskningens förutsättningar.

Forskningsinfrastruktur

KI har ett brett utbud av core-faciliteter som erbjuder avancerad utrustning, tjänster och kompetens inom områden som imaging, biostatistik, biobanker, omics och genteknik. Forskare vid KI har också tillgång till nationella och europeiska forskningsinfrastrukturer.

Universitetet avsätter årligen cirka 190 miljoner kronor till forskningsinfrastruktur. För 2025 har detta innefattat stöd till 30 core-faciliteter och 14 nationella infrastrukturer. Utöver det centrala stödet finansieras våra core-faciliteter även delvis av användaravgifter.

KI är ett av värduniversiteten för SciLifeLab, en nationell forskningsinfrastruktur med uppdrag att tillhandahålla teknologiska lösningar som främjar storskaliga analyser av biologiska processer på molekylär nivå. Under 2025 har KI beslutat om en ny sammanhållen organisation för forskningsinfrastruktur benämnd Research Infrastructure Karolinska Institutet, RIKI. Den implementeras stegvis under kommande år, med start 2026.

Informationen ovan är till stora delar hämtad från KI:s årsredovisningar 2023–2025, personalsystemen Primula och UBW, KI:s system för forskningsinformation (KI RIMS), och andra sidor på ki.se.