Forskningsprojekt - Petter Gustavssons forskargrupp

Forskningsprojekt

Onboarding 2.0 - Strategier för att förebygga negativa konsekvenser av stress hos unga vuxna

Perioden då en individ går från utbildning in i arbetslivet och ska bemästra sin första professionella roll är speciellt präglad av sådana belastande arbetsförhållanden såsom bristande möjlighet till att förutse vad som ska hända i olika situationer (på grund av bristande kännedom om de uppgifter, ramar och det ansvar som ingår i rollen), bristande kontroll och möjlighet till påverkan (på grund av bristande kompetens) och social utsatthet (på grund av att en ännu inte lärt känna de nya kollegorna). Att minska stress under den första anställningstiden har visat sig vara viktigt för att möjliggöra en lyckad introduktion och etablering i ett nytt yrke samt för att långsiktigt behålla kompetens och förebygga psykisk ohälsa.

Syftet med projektet Onboarding version 2.0 är att generera ny kunskap om vilka insatser som särskilt gynnar nya professionellas etablering i arbetslivet och förebygger utveckling av stressrelaterad ohälsa. Nya professionella, chefer och etablerade medarbetare med ansvar för nya professionella samt HR-personal utgör projektets huvudsakliga respondenter. Projektet finansieras av arbetsmarknadens parter genom Afa Försäkring och pågår från år 2019 till år 2023. Projektet utgörs av fem delstudier med olika frågeställningar och studiedesign.

Du kan läsa mer om detta projekt här.

Korta vilotider (mindre än 11 timmar) mellan arbetsskift inom hälso- och sjukvården – effekter på sömn, trötthet, hälsa och prestation

Skiftarbete är förenat med ökad risk för ohälsa och olyckor. En relativt outforskad aspekt är hur scheman med korta vilotider (<11 timmar mellan skift) påverkar risken för ohälsa och olyckor. Idag har ca 320 000 Svenska skiftarbetare scheman med korta vilotider och är särskilt vanligt inom hälso- och sjukvården. Korta vilotider har hitintills visat på̊ samband med bristande sömn och trötthet. Det saknas dock kunskap om hur korta vilotider påverkar hälsa och prestation. Vidare har tidigare studier metodologiska brister och mer systematiska studier behövs.

Syftet med föreliggande projekt är att öka kunskapen om hur korta vilotider påverkar sömn, trötthet, hälsa, kognition och prestation. Projektet innehåller 3 delstudier. I delstudie 1 kommer vi att analysera data från nyutexaminerade sjuksköterskor som veckovis har skattat sömn, trötthet, stress, arbetsbelastning och arbetstider under de första 3 månader. Vi kommer i analyserna undersöka hur korta vilotider påverkar utvecklingen i sömn, trötthet och välbefinnande samt vid vilken frekvens man kan se eventuella effekter. Delstudie 2 är en kontrollerad experimentell fältstudie där vi följer 30 sjuksköterskor vid två̊ olika betingelser, en med och en utan kort vilotid. Både objektiva och subjektiva mått på̊ kognition och hälsa såväl som sömn och trötthet kommer användas. Detta blir den första studien som mäter akuta effekter på̊ hälsa och kognition. Delstudie 3 är en interventionsstudie där vi vissa avdelningar kommer minska/ta bort korta vilotider medan andra inte gör någon förändring (kontroller). Före samt efter 7 månader mäter vi effekten på̊ sömn, trötthet, välbefinnande, arbetsprestation och arbetsprocesser. Sammantaget kommer projektet leda till kunskap som är viktig för att ge väl underbyggda råd och riktlinjer till verksamheter som tillämpar korta vilotider för att kunna skapa hållbara och hälsosamma arbetstider.

Projektet finansieras av FORTE och projektledare är Anna Dahlgren. Läs mer om projektet här.

Nya professionella i kontaktyrken

I vår forskning har vi speciellt intresserat oss för hur erfarenheter i den tidiga karriären präglar hälsa och karriärval senare i livet. Fokus har varit på yrken inom offentligt finansierade verksamheter som karakteriseras av höga emotionella krav. Våra tidigare studier inom området (med fokus på lärare och sjuksköterskor, se nedan) har visat att ihållande eller hög stress initialt i arbetslivet är vanligt förekommande och får negativa konsekvenser för hälsa, personalomsättning och professionell utveckling.

Det övergripande syftet med föreliggande projekt är att undersöka hur processer relaterade till lärande, vitalitet och stress hos ny personal kan påverkas i yrken där personal exponeras för höga emotionella krav (tex för läkare, socionomer, jurister, poliser, lärare och sjuksköterskor). Detta görs genom att kartlägga introduktionsinsatser (typ, omfattning och kvalitet) och insatsernas inflytande på organisatorisk socialisering hos ny personal under deras första 90 dagar i sina yrken. Studierna förväntas generera en lägesbild att utgå ifrån och ny kunskap om vilka anpassade insatser som behövs för ett hållbart arbetsliv samt när och hur de bäst implementeras.

SMS-projektet

Att gå från utbildning till arbetsliv och etablering inom en ny yrkesroll är en utmaning som för många är förknippad med nyfikenhet, engagemang, lärande och professionell utveckling. Samtidiga upplevelser av stress är emellertid också vanliga och leder i vissa fall till beslut att lämna yrket redan under de första yrkesverksamma åren.

I SMS-projektet studerar vi vilka faktorer som påverkar den nya sjuksköterskans positiva och negativa upplevelser under de första intensiva månaderna i yrket. Vi undersöker också möjligheterna för att främja lärande och kompetensutveckling och förebygga stressrelaterad ohälsa hos nya sjuksköterskor med hjälp av tekniker från kognitiv beteendeterapi. 

Bädda för kvalitet

När man som nyutexaminerad sjuksköterska börjar arbeta innebär det för många att man får arbetstidsscheman som innebär oregelbundna arbetstider. Detta kommer oundvikligen påverka sömn och möjligheten till återhämtning mellan arbetspassen. Otillräcklig återhämtning kan minska förmågan att hantera stress och hög arbetsbelastning och är en riskfaktor för ohälsa men även för säkerheten på arbetsplatsen.

Syftet med studien är att utvärdera ett återhämtningsprogram där man får lära sig strategier för att förbättra sömn och återhämtning i relation till arbetsbelastning och oregelbundna arbetstider. Utvärderingen kommer att undersöka eventuella effekter på sömn, stress, kognitiv förmåga och välbefinnande. Återhämtningsprogrammet är baserat på aktuell sömn- och arbetstidsforskning och använder arbetssätt från kognitiv beteende terapi. Återhämtningsprogrammet ges som en del i ett kliniskt utvecklingsprogram för nyutexaminerade sjuksköterskor. Projektet finansieras av AFA försäkring och drivs av Anna Dahlgren i samarbete med Marie Söderström samt olika Regioner/Landsting.

Handbok för återhämtning

Du kan läsa mer om detta projekt här.

LUST - en Longitudinell Undersökning av Sjuksköterskors Tillvaro

Sjuksköterskor arbetar i ett fysiskt och känslomässigt krävande yrke. Både den utbildning som leder till yrkesexamen och den vårdorganisation sjuksköterskor arbetar inom har genomgått omfattande förändringar det senaste decenniet. I LUST-projektet undersöker vi hur utbildningen förbereder de studerande för arbete inom vården och hur de nyfärdiga sjuksköterskorna trivs i sitt yrke.

Undersökningen ingår i ett större projekt i vilket forskare arbetar med att kartlägga hur människor mår i sitt arbetsliv. Alltfler drabbas av stressymtom och utbrändhet, något som leder till stort lidande för enskilda individer och ökade kostnader för samhället. Genom studera vad som får människor att känna sig tillfredsställda med sitt arbete, och tvärtom, vad som leder till känslor av stress och utmattning hoppas vi bättre förstå hur man kan undvika utbrändhet.

LÄST - Lärares Tillvaro i Utbildning och Arbete

Både lärarutbildningen och skolan som arbetsplats har genomgått stora förändringar det senaste decenniet. Tillsammans med sjuksköterskor tillhör lärare den yrkesgrupp som är bland de mest utsatta när det gäller långtidssjukskrivna på grund av psykisk ohälsa i Sverige. Lärare utsätts dagligen för ett flertal stressrelaterade faktorer och den inledande perioden av yrkeslivet har visat sig upplevas som mycket påfrestande. I LÄST-projektet undersöker vi utifrån ett hälsoperspektiv hur utbildningen förbereder de studerande för arbete inom skolan och hur de nyexaminerade lärarna upplever den första perioden i sitt yrke.

Undersökningen ingår i ett större projekt i vilket forskare arbetar med att kartlägga hur människor mår i sitt arbetsliv. Alltfler drabbas av stressymtom och utbrändhet, något som leder till stort lidande för enskilda individer och ökade kostnader för samhället. Genom studera prevalensen av den psykiska ohälsan bland lärare bidrar detta till en uppfattning om omfattningen av problemet. Vidare är syftet även att identifiera relevanta ohälso- samt hälsofaktorer kopplade till arbetsmiljön för att kunna förbättra de anställdas arbetssituation och reducera oönskade utfall som utbrändhet och långtidssjukskrivningar.