Vad gör en audionom?

Audionomens yrke innebär en integrerad tillämpning av tekniska, beteendevetenskapliga och medicinska kunskaper inom hörselområdet. Arbetet innefattar i huvudsak utredning av hörseln genom hörselmätningar samt rehabilitering/habilitering av hörselskadade. Här ingår moment som behovsutredning, hjälpmedelsutprovning och utvärdering. Audionomen har en betydande pedagogisk roll och bedriver undervisning såväl individuellt som i grupp.

ABR

Auditory Brainstem Response, även kallat BRA (Brainstem Response Audiometry) är en hörselmätning som framför allt används inom tinnitus- och tumördiagnostik.

Här mäter man upp spänningspotentialer, eller de elektriska impulser som bildas i hörselnerven när man får lyssna på ljud. Patienten får lyssna på ett starkt knattrande ljud och de elektriska impulserna mäts upp genom elektroder som är klistrade på fyra punkter på huden. Patienten behöver inte medverka under testet - sover patienten är det en fördel. Denna mätning kan även användas på spädbarn.

Audiometri

Audionomen kan utföra en mängd mätningar som alla ingår i ett diagnostiskt testbatteri. De olika mätningarna utförs i differentialdiagnostiskt syfte, vilket innebär att man vill ta reda på var någonstans i hörselsystemet hörselskadan är lokaliserad. En hörselskada kan finnas på flera nivåer; perifert, d v s i ytteröra, mellanöra eller inneröra; eller centralt, d v s i hjärnstam eller hjärnbark (cortex).

Avtryck

Det är mycket viktigt att hörapparaten passar bra i örat för att den inte ska tjuta och för att den ska kännas bekväm och inte ömma.

För att uppnå bra passform gör man avtryck av örat före tillverkning. Oftast använder man en silikonmassa tillsammans med en härdare som härdar med hjälp av kroppsvärmen i örat när man sprutat in massan i hörselgången med hjälp av en speciell spruta.För av hindra att massan kommer för långt in i hörselgången och för att skydda trumhinnan lägger man först in en s.k. pads eller hörselgångsinlägg.

Hörapparatsortiment

Det finns många typer av hörapparater, alltifrån små apparater som ligger dolda i hörselgången till lite större modeller som hänger bakom örat. Det finns för- och nackdelar med alla storlekar. Man kan säga att mindre hörapparater syns mindre, men kan ge generellt mindre förstärkning och är mer känsliga för t ex fukt. Större hörapparater syns mer, men kan ge mer förstärkning och har fler funktioner, t ex olika lyssningsprogram för olika ljudmiljöer.

Insättning av hörapparater

Hörselgången är inte rak som man kan tro, utan krokig. Hur krokig den är skiljer sig från person till person. Örat är lika individuellt som ett fingeravtryck och används också som identifikation och ska finnas med på moderna passfoton. 

Då en hörapparat ska sättas på plats måste man göra en skruvande rörelse så att den sitter behagligt på plats.

Insättningsförstärkningsmätning

Denna mätning görs för att säkerställa att hörapparaten förstärker och fungerar som den ska. Man för in en probslang i hörselgången, den ska ligga ca 5 mm från trumhinnan. Man presenterar sedan ett slags brusljud som är standardiserat, men som ska likna talfrekvenserna. Därefter mäter man ljudtrycket vid denna punkt utan och med hörapparat.

Kommunikation

God kommunikation mellan audionom och patient är en förutsättning för att hörselrehabiliteringen skall bli så fruktbar som möjligt. I samtalet får audionomen information om patientens livssituation och vilka behov och krav han/hon har på ett bättre hörande.

Audionomen har till stor del individuella samtal och höga krav ställs på förmågan att lyssna och att föra samtalet på ett smidigt sätt. Det inledande besöket, nybesöket, mynnar ut i en rehabiliteringsplan där mål för hörselrehabiliteringen ställs upp. Rehabiliteringen kan vara av teknisk, medicinsk, pedagogisk, psykologisk eller psykosocial art.

OAE BB

På många sjukhus mäts idag hörseln på nyfödda när de endast är två dagar gamla. Det görs genom att en sond sätts in i barnets öra. Sonden sänder ut ett ljud som sätter hårcellerna (känselcellerna) i innerörat i rörelse. Det är i hårcellerna den elektriska impulsen startar. När hårcellerna rör sig låter de lite. Detta svaga ljud kan man fånga upp med en mycket känslig liten mikrofon. Kan man fånga upp det här svaga ljudet vet man att hårcellerna fungerar och att innerörat är intakt.

Hörseln är mycket viktig för att små barn ska kunna tillägna sig talat språk på ett normalt sätt. Forskning har visat att tidig hörapparatanpassning (före sex månaders ålder) på barn med hörselnedsättning kan göra att språk utvecklas på ett normalt sätt.

Otoskopering

Det är viktigt att kunna se om en patients hörselgång och trumhinnan är normala. Vaxproppar är vanliga och gör förstås att man kan höra sämre. Perforation (hål) i trumhinnan ger också hörselnedsättning. Svullnad, eksem eller klåda i hörselgången kan göra att en hörapparat kan kännas obekväm.

Otoskopet består av en liten lampa och ett inbyggt förstoringsglas som gör att man ser hörselgångsväggar och trumhinna tydligt.

Pedagogisk roll

Audionomen har en betydande pedagogisk roll i individuella kontakter men också i gruppsammanhang. Kursen ger deltagarna tillfälle att utbyta erfarenheter. 

Audionomen ger olika typer av kurser för hörselskadade och deras anhöriga. En del kurser syftar till att ge inledande allmän information om vad hörselvården erbjuder och andra till att följa upp hur anpassningen till hörapparaten fungerat. Andra kurser kan vara av mer tematisk karaktär som exempelvis tinnituskurser. Stora krav ställs på flexibilitet och smidighet i samspelet med gruppen.

Programmering av hörapparater

I moderna hörapparater ställer man in förstärkningen via programmeringsmjukvara i en PC. Man lägger in den enskilda patientens hörselkurva och får sedan ett förslag på hur förstärkningen kan se ut. Därefter måste man vara lyhörd för hur patienten upplever olika ljud i omgivningen så att inställningen kan finjusteras.