Enheten för audiologi

Referentgranskade original- och översiktsartiklar

Åsa Skjönsberg

Cabello-López A, Chávez-Gómez NL, Torres-Valenzuela A, Aguilar-Madrid G, Trujillo-Reyes O, Madrigal-Esquivel C, Haro-García LC, Skjönsberg Å, Juárez-Pérez CA. Audiometric findings of printing press workers exposed to noise and organic solvents. Int J Audiology 2021; 60: 8-15.

Juárez-Pérez CA, Cabello-López A, Aguilar-Madrid G, Trujillo-Reyes Ó, Torres-Valenzuela A, Fascinetto-Dorantes R, Jiménez-Ramírez C, Skjönsberg Å. Commute times and audiometric findings among adult population in Mexico City. Gac Med Mex 2021; 157: 364-370.

Skjonsberg Å, Heggen C, Jamil M, Muhr P, Rosenhall U. Sensitivity and specificity of automated audiometry in subjects with normal hearing or hearing impairment. Noise Health 2019; 21: 1-6.

Johnson AC, Bogo R, Farah A, Karlsson KK, Muhr P, Sjöström M, Svensson EB, Skjönsberg Å, Svartengren M. Influence of well-known risk factors for hearing loss in a longitudinal twin study. Int J Audiol 2017; 56(sup 1): 63-73.

Bogo R, Farah A, Karlsson KK, Pedersen NL, Svartengren M, Skjönsberg Å. Prevalence, incidence proportion, and heritability for tinnitus: a longitudinal twin study. Ear Hear 2017; 38: 292-300.

Skjönsberg Å, Mannström P. Reduced noise susceptibility in littermate offspring from heterozygous animals of the German waltzing guinea pig. Neuroreport 2015; 26: 593-597.

Bogo R, Farah A, Johnson AC, Karlsson KK, Pedersen NL, Svartengren M, Skjönsberg Å. The role of genetic factors for hearing deterioration across 20 years: a twin study. J Gerontol: Med Sci 2015; 70: 647-653.

Skjönsberg Å, Duan M, Johnson AC, Ulfendahl M. Effect of auditory stress agents on heterozygous German waltzing guinea pigs. J Otol 2014; 9: 179-190.

Le Prell CG, Johnson AC, Lindblad AC, Skjonsberg A, Ulfendahl M, Guire K, Green GE, Campbell KCM, Miller JM. Increased vitamin plasma levels in Swedish military personnel treated with nutrients prior to automatic weapon training. Noise Health 2011; 13: 432-443.

Skjonsberg A, Bucinskaite V, Laurell G, Ulfendahl M. Augmented ototoxic effect of cisplatin in heterozygotes of the German waltzing guinea pig. Audiol Neurotol 2008; 13: 97-104.

Skjonsberg A, Halsey K, Ulfendahl M, Dolan DF. Exploring efferent-mediated DPOAE adaptation in three different guinea pig strains. Hear Res 2007; 224: 27-33.

Jin Z, Mannstrom P, Skjonsberg A, Jarlebark L, Ulfendahl M. Auditory function and cochlear morphology in the German waltzing guinea pig. Hear Res 2006; 219: 74-84.

Skjonsberg A, Herrlin P, Duan ML, Johnson AC, Ulfendahl M. A guinea pig strain with recessive heredity of deafness, producing normal-hearing heterozygotes with resistance to noise trauma. Audiol Neurotol 2005; 10: 323-330.

Halsey K, Skjonsberg A, Ulfendahl M, Dolan DF. Efferent-mediated adaptation of the DPOAE as a predictor of aminoglycoside toxicity. Hear Res 2005; 201: 99-108.

Duan M, Bjelke B, Fridberger A, Counter SA, Klason T, Skjonsberg A, Herrlin P, Borg E, Laurell G. Imaging of the guinea pig cochlea following round window gadolinium application. Neuroreport 2004; 15: 1927-1930.

Allison Mackey

Hoeve, HLJ., Geodegebure, A., Carr, G., Davis, A., Mackey, AR., Bussé, AML, Uhlén, IM., Qirjazi, B., Kik, J., Simonsz, HJ., & Heijnsdijk, EAM. Modelling the cost-effectiveness of a newborn hearing screening programme: usability and pitfalls. International Journal of Audiology, 2023;Feb 17:1-7.

Kik J, Heijnsdijk EAM, Mackey AR, Carr G, Horwood AM, Fronius M, Carlton, J, Griffiths HJ, Uhlén IM, Simonsz HJ, & the Country-Committees Joint-Partnership of the EUS€REEN Study Consortium. Availability of data for cost-effectiveness comparison of child vision and hearing screening programmes. Journal of Medical Screening, 2022, 7:9691413221126677.

Mackey, AR, Bussé, AML, Del Vecchio, V., Mäki-Torkko, E., Uhlén, IM. Protocol and programme factors associated with referral and loss to follow-up from newborn hearing screening: a systematic review. BMC Pediatrics, 2022;22(1):473.

Mackey AR†, Bussé AML†, Hoeve HLJ, Goedegebure A, Carr G, Simonsz HJ, et al. Assessment of hearing screening programmes across 47 countries or regions II: coverage, referral, follow-up and detection rates from newborn hearing screening. International Journal of Audiology. 2021;60(11):831-840.   († Dual first authorship)

Bussé AML†, Mackey AR†, Hoeve HLJ, Goedegebure A, Carr G, Uhlén IM, et al. Assessment of hearing screening programmes across 47 countries or regions I: provision of newborn hearing screening. International Journal of Audiology. 2021;60(11):821-830.   († Dual first authorship)

Bussé AML†, Mackey AR†, Carr G, Hoeve HLJ, Uhlén IM, Goedegebure A, et al. Assessment of hearing screening programmes across 47 countries or regions III: provision of childhood hearing screening after the newborn period. International Journal of Audiology. 2021;60(11):841-848.   († Dual first authorship)

Verkleij ML, Heijnsdijk EAM, Bussé AML, Carr G, Goedegebure A, Mackey AR, et al. Cost-Effectiveness of Neonatal Hearing Screening Programs: A Micro-Simulation Modeling Analysis. Ear and Hearing. 2020;42(4):909-916

Bussé AML, Hoeve HLJ, Nasserinejad K, Mackey AR, Simonsz HJ, Goedegebure A. Prevalence of permanent neonatal hearing impairment: systematic review and Bayesian meta-analysis. International Journal of Audiology. 2020;59(6):475-485.

Uhlén I, Mackey A, Rosenhall U. Prevalence of childhood hearing impairment in the County of Stockholm–a 40-year perspective from Sweden and other high-income countries. International Journal of Audiology. 2020: 59(11), 866-873.

Mackey AR, Hodgetts WE, Small SA. Maturation of bone-conduction transcranial and forehead attenuation using a measure of sound pressure in the ear canal. International journal of audiology. 2017;57(4):283-290.

Mackey AR, Hodgetts WE, Scott D, Small SA. Maturation of Mechanical Impedance of the Skin-Covered Skull: Implications for Soft Band Bone-Anchored Hearing Systems Fitted in Infants and Young Children. Ear and hearing. 2016;37(4):e210-e223.

Johnsrude IS, Mackey A, Hakyemez H, Alexander E, Trang HP, Carlyon RP. Swinging at a cocktail party: voice familiarity aids speech perception in the presence of a competing voice. Psychological Science. 2013 Oct;24(10):1995-2004.

Hollenstein T, McNeely A, Eastabrook J, Mackey A, Flynn J. Sympathetic and parasympathetic responses to social stress across adolescence. Developmental Psychobiology. 2012 Mar;54(2):207-14

Levine B, Svoboda E, Turner GR, Mandic M, Mackey A. Behavioral and functional neuroanatomical correlates of anterograde autobiographical memory in isolated retrograde amnesic patient M.L. Neuropsychologia. 2009 Sep;47(11):2188-96

Satu Turunen-Taheri

Turunen-Taheri S, Edén M, Hellström S, Carlsson P-I. Rehabilitation of adult patients with severe-to-profound hearing impairment – why not cochlear implants? Acta Oto-Laryngol 2019; 139: 604-611.

Turunen-Taheri S, Carlsson P-I, Johnson A-C, Hellström S. Severe-to-profound hearing impairment: demographic data, gender differences and benefits of audiological rehabilitation. Disabil Rehabil 2019; 41: 2766-2774.

Turunen-Taheri S, Skagerstrand Å, Hellström S, Carlsson P-I. Patients with severe-to-profound hearing impaiment and simultaneous severe vision impairment: a quality-of-life study. Acta Oto-Laryngol 2017; 137: 279-285.

Brännström KJ, Holm L, Larsson J, Lood S, Notsten-Widman M, Turunen-Taheri S. Occupational stress among Swedish audiologists in clinical practice– reasons for being stressed. Int J Audiol 2016; 55: 447-453.

Brännström KJ, Båsjö S, Larsson J, Lood S, Lundå S, Notsten-Widman M, Turunen-Taheri S. Psychosocial work environment among Swedish audiologists. Int J Audiol 2013; 52: 151-161.

Pernilla Videhult Pierre

Fransson A, Videhult Pierre P, Risling M, Laurell G. Inhalation of molecular hydrogen, a rescue treatment for noise-induced hearing loss. Front Cell Neurosci 2021; 15: 658662.

Videhult Pierre P, Rasmussen JE, Nikkhou Aski S, Damberg P, Laurell G. High-dose furosemide enhances the magnetic resonance signal of systemic gadolinium in the mammalian cochlea. Otol Neurotol 2020; 41: 545-553.

Cortés Fuentes IA, Videhult Pierre P, Engmér Berglin C. Improving clinical outcomes in cochlear implantation using glucocorticoid therapy: a review. Ear Hear 2020; 41: 17-24.

Videhult Pierre P, Eklöf M, Smeds H, Asp F. Cochlear implantation with the CI512 and CI532 pre-curved electrode arrays: one year speech recognition and intraoperative thresholds of electrically evoked compound action potentials. Audiol Neurotol 2019; 24: 299-308.

Pirttilä K, Videhult Pierre P, Haglöf J, Engskog M, Hedeland M, Laurell G, Arvidsson T, Pettersson C. An LCMS-based untargeted metabolomics protocol for cochlear perilymph: highlighting metabolic effects of hydrogen gas on the inner ear of noise exposed guinea pigs. Metabolomics 2019; 15: 138.

Videhult Pierre P, Fransson A, Kisiel MA, Damberg P, Nikkhou Aski S, Andersson M, Hällgren L, Laurell G. Middle ear administration of a particulate chitosan gel in an in vivo model of cisplatin ototoxicity. Front Cell Neurosci 2019; 13: 268.

Fransson AE, Kisiel M, Pirttilä K, Pettersson C, Videhult Pierre P, Laurell GFE. Hydrogen inhalation protects against ototoxicity induced by intravenous cisplatin in the guinea pig. Front Cell Neurosci 2017;11: 280.

Videhult Pierre P, Haglöf J, Linder B, Engskog MKR, Arvidsson T, Pettersson C, Fransson A, Laurell G. Cisplatin-induced metabolome changes in serum: an experimental approach to identify markers for ototoxicity. Acta Oto-Laryngol 2017; 137: 1024-1030.

Engmér Berglin C, Videhult Pierre P, Ekborn A, Bramer T, Edsman K, Hultcrantz M, Laurell G. Local treatment of the inner ear: a study of three different polymers aimed for middle ear administration. Acta Oto-Laryngol 2015; 135: 985-994.

Videhult Pierre P, Johnson AC, Fridberger A. Subjective and clinically assessed hearing loss; a cross-sectional register-based study on a Swedish population aged 18 through 50 years. PLoS One 2015; 10:e0123290.

Pierre PV, Fridberger A, Wikman A, Alexanderson K. Self-reported hearing difficulties, main income sources, and socio-economic status; a cross-sectional population-based study in Sweden. BMC Public Health 2012; 12: 874.

Berglin CE, Pierre PV, Bramer T, Edsman K, Ehrsson H, Eksborg S, Laurell G. Prevention of cisplatin-induced hearing loss by administration of a thiosulfate-containing gel to the middle ear in a guinea pig model. Cancer Chemother Pharmacol 2011; 68: 1547-1556.

Pierre PV, Wallin I, Eksborg S, Ehrsson H. Quantitative liquid chromatographic determination of intact cisplatin in blood with microwave-assisted post-column derivatization and UV detection. J Pharm Biomed Anal 2011; 56: 126-130.

Pierre PV, Engmér C, Wallin I, Laurell G, Ehrsson H. High concentrations of thiosulfate in scala tympani perilymph after systemic administration in the guinea pig. Acta Oto-Laryngol 2009; 129: 132-137.

Videhult P, Laurell G, Wallin I, Ehrsson H. Kinetics of cisplatin and its monohydrated complex with sulfur-containing compounds designed for local otoprotective administration. Exp Biol Med (Maywood) 2006; 231: 1638-1645.

Videhult P, Yachnin J, Jerremalm E, Lewensohn R, Ehrsson H. Synthesis and cytotoxicity of the dihydrated complex of oxaliplatin. Cancer Lett 2002; 180: 191-194.

Jerremalm E, Videhult P, Alvelius G, Griffiths WJ, Bergman T, Eksborg S, Ehrsson H. Alkaline hydrolysis of oxaliplatin – isolation and identification of the oxalato monodentate intermediate. J Pharm Sci 2002; 91: 2116-2121.

Katrin Vonderschen

Vonderschen K, Wagner H. Detecting interaural time differences and remodeling their representation. Trends Neurosci 2014; 37: 289-300.

Felix RA 2nd, Vonderschen K, Berrebi AS, Magnusson AK. Development of on-off spiking in superior paraolivary nucleus neurons of the mouse. J Neurophysiol 2013; 109:2691-2704.

En hörselskada kan vara medfödd eller förvärvad, d.v.s. uppstå senare i livet. Hörselskadan kan yttra sig i form av hörselnedsättning och/eller tinnitus. Vanliga orsaker till hörselskada är hög ålder, sjukdom, genetiska faktorer och exponering för starka ljud.

Vid enheten för audiologi bedrivs forskning om utbredning av och orsaker till hörselskador och hur hörselskador kan förebyggas och förhindras.

Ämnet

I arbetet ingår bland annat att göra hörselutredningar, prova ut hjälpmedel samt att undersöka hur man kan förebygga hörselskador på till exempel arbetsplatser och i offentliga miljöer. Som audionom har du också en viktig pedagogisk roll och undervisar patienter både individuellt och i grupp.

Audionomprogrammet är tvärvetenskapligt och innehåller tekniska, medicinska och beteendevetenskapliga ämnen. Utbildningen fokuserar på den hörselskadades individuella behov vad gäller hörsel, hörselhandikapp, hörselrehabilitering, hörselteknik och utprovning av hörapparat.

Ett centralt område i utbildningen är kommunikationen med patienterna vid utredning och rehabilitering. I utbildningen betonas också vikten av ett vetenskapligt synsätt som integreras med de senaste rönen från aktuella forskningsområden i form av vetenskapliga artiklar och projekt. Sista terminen innehåller ett självständigt projektarbete.

ABR

Auditory Brainstem Response, även kallat BRA (Brainstem Response Audiometry) är en hörselmätning som framför allt används inom tinnitus- och tumördiagnostik.

Här mäter man upp spänningspotentialer, eller de elektriska impulser som bildas i hörselnerven när man får lyssna på ljud. Patienten får lyssna på ett starkt knattrande ljud och de elektriska impulserna mäts upp genom elektroder som är klistrade på fyra punkter på huden. Patienten behöver inte medverka under testet - sover patienten är det en fördel. Denna mätning kan även användas på spädbarn.

Audiometri

Audionomen kan utföra en mängd mätningar som alla ingår i ett diagnostiskt testbatteri. De olika mätningarna utförs i differentialdiagnostiskt syfte, vilket innebär att man vill ta reda på var någonstans i hörselsystemet hörselskadan är lokaliserad. 

En hörselskada kan finnas på flera nivåer; perifert, det vill säga i ytteröra, mellanöra eller inneröra; eller centralt, det vill säga i hjärnstam eller hjärnbark (cortex).

Avtryck

Det är mycket viktigt att hörapparaten passar bra i örat för att den inte ska tjuta och för att den ska kännas bekväm och inte ömma.

För att uppnå bra passform gör man avtryck av örat före tillverkning. Oftast använder man en silikonmassa tillsammans med en härdare som härdar med hjälp av kroppsvärmen i örat när man sprutat in massan i hörselgången med hjälp av en speciell spruta.För av hindra att massan kommer för långt in i hörselgången och för att skydda trumhinnan lägger man först in en så kallad pads eller hörselgångsinlägg.

Hörapparatsortiment

Det finns många typer av hörapparater, alltifrån små apparater som ligger dolda i hörselgången till lite större modeller som hänger bakom örat. Det finns för- och nackdelar med alla storlekar. Man kan säga att mindre hörapparater syns mindre, men kan ge generellt mindre förstärkning och är mer känsliga för till exempel fukt. Större hörapparater syns mer, men kan ge mer förstärkning och har fler funktioner, till exempel olika lyssningsprogram för olika ljudmiljöer.

Insättning av hörapparater

Hörselgången är inte rak som man kan tro, utan krokig. Hur krokig den är skiljer sig från person till person. Örat är lika individuellt som ett fingeravtryck och används också som identifikation och ska finnas med på moderna passfoton. 

Då en hörapparat ska sättas på plats måste man göra en skruvande rörelse så att den sitter behagligt på plats.

Insättningsförstärkningsmätning

Denna mätning görs för att säkerställa att hörapparaten förstärker och fungerar som den ska. Man för in en probslang i hörselgången, den ska ligga ca 5 mm från trumhinnan. Man presenterar sedan ett slags brusljud som är standardiserat, men som ska likna talfrekvenserna. Därefter mäter man ljudtrycket vid denna punkt utan och med hörapparat.

Kommunikation

God kommunikation mellan audionom och patient är en förutsättning för att hörselrehabiliteringen skall bli så fruktbar som möjligt. I samtalet får audionomen information om patientens livssituation och vilka behov och krav han/hon har på ett bättre hörande.

Audionomen har till stor del individuella samtal och höga krav ställs på förmågan att lyssna och att föra samtalet på ett smidigt sätt. Det inledande besöket, nybesöket, mynnar ut i en rehabiliteringsplan där mål för hörselrehabiliteringen ställs upp. Rehabiliteringen kan vara av teknisk, medicinsk, pedagogisk, psykologisk eller psykosocial art.

OAE BB

På många sjukhus mäts idag hörseln på nyfödda när de endast är två dagar gamla. Det görs genom att en sond sätts in i barnets öra. Sonden sänder ut ett ljud som sätter hårcellerna (känselcellerna) i innerörat i rörelse. Det är i hårcellerna den elektriska impulsen startar. När hårcellerna rör sig låter de lite. Detta svaga ljud kan man fånga upp med en mycket känslig liten mikrofon. Kan man fånga upp det här svaga ljudet vet man att hårcellerna fungerar och att innerörat är intakt.

Hörseln är mycket viktig för att små barn ska kunna tillägna sig talat språk på ett normalt sätt. Forskning har visat att tidig hörapparatanpassning (före sex månaders ålder) på barn med hörselnedsättning kan göra att språk utvecklas på ett normalt sätt.

Otoskopering

Det är viktigt att kunna se om en patients hörselgång och trumhinnan är normala. Vaxproppar är vanliga och gör förstås att man kan höra sämre. Perforation (hål) i trumhinnan ger också hörselnedsättning. Svullnad, eksem eller klåda i hörselgången kan göra att en hörapparat kan kännas obekväm.

Otoskopet består av en liten lampa och ett inbyggt förstoringsglas som gör att man ser hörselgångsväggar och trumhinna tydligt.

Pedagogisk roll

Audionomen har en betydande pedagogisk roll i individuella kontakter men också i gruppsammanhang. Kursen ger deltagarna tillfälle att utbyta erfarenheter. 

Audionomen ger olika typer av kurser för hörselskadade och deras anhöriga. En del kurser syftar till att ge inledande allmän information om vad hörselvården erbjuder och andra till att följa upp hur anpassningen till hörapparaten fungerat. Andra kurser kan vara av mer tematisk karaktär som exempelvis tinnituskurser. Stora krav ställs på flexibilitet och smidighet i samspelet med gruppen.

Programmering av hörapparater

I moderna hörapparater ställer man in förstärkningen via programmeringsmjukvara i en PC. Man lägger in den enskilda patientens hörselkurva och får sedan ett förslag på hur förstärkningen kan se ut. Därefter måste man vara lyhörd för hur patienten upplever olika ljud i omgivningen så att inställningen kan finjusteras.