Vad vi gör på Centrum för hälsokriser
Centrum för hälsokriser samlar forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap om olika hälsokriser och deras påverkan. Vi vill bidra till att öka förmågan att hantera effekter av kommande hälsokriser, samtidigt som förmågan att förebygga dem också stärks. Vi arbetar utifrån ett 'all hazard'-perspktiv, vilket betyder att vi arbetar utifrån en beredskap för alla typer av hot och faror. En av våra främsta uppgifter är att bygga nästa generations förmågor att hantera kommande hälsokriser.
Vision, mission och arbetssätt
Vi vill genom forskning, utbildning och expertstöd bidra till förbättrad beredskap inför och förmågor för att hantera kommande hälsokriser, med särskilt fokus på att bygga nästa generations hälsokrisexperter. Stor vikt läggs vid att kunskap och beprövad erfarenhet genomsyrar policyer och planer för att hantera hälsokriser.
Centrumets vision är "A society better prepared for future health crises" och vår mission är "Building the next generation of health crises experts through research, education and interdisciplinary collaboration".
Centrumets strategi är att bygga förmågor över hela linjen – prevention, beredskap, respons och resiliens. Detta innebär också att centrumets verksamhet kommer ha olika karaktär i olika faser. Det krävs både ett långsiktigt arbetssätt där man arbetar med prevention och beredskap, för att skapa resilens, och där tidshorisonten för resultat är längre. Som exempel kan nämnas etablerande av en forskarskola, där deltagande doktorander också får möjlighet att sekonderas till organisationer, för att få praktisk erfarenhet redan under sin utbildning.
Samtidigt krävs förmåga att snabbt agera och ställa upp, vid en uppblossande hälsokris, som gjorts under covid och Ukraina-krisen. Erfarenhet av detta finns vid det redan etablerade Kunskapscentrum för global katastrofmedicin, men arbetssättet behöver utvecklas och utvidgas till att innefatta hälsokriser bredare.
Strategiska mål
- Katalysera forskningssamarbeten inom hälsokrisområdet och skapa mötesplatser för tvärvetenskaplig samverkan
- Stimulera och delta i framtagandet av nya utbildningar inom olika hälsokrisområden
- Samla befintlig och bygga ny expertis inom hälsokriser och erbjuda deras sakkunskap och kompetens
- Driva policyutveckling och i samverkan sätta agendan för ökad hälsokrisberedskap
- Fungera som KI och ledningens sensor inför nya hälsohot och bidra till samordning av KI:s insatser vid hälsokriser
Vad vi arbetar med
Covid-19 pandemin visade att inga länder i världen var tillräckligt förberedda för en pandemi. Det är uppenbart att transformativ förändring behövs för att både hantera framtida pandemier och andra hälsohot vare sig de är hastigt påkomna extrema väderförändringar, konflikter, katastrofer eller mer långsamt insättande hot såsom antibiotikaresistens eller andra oförutsägbara hälsohot.
Centrumet arbetar utifrån ett så kallat ’all hazards perspektiv’, där man samlat tittar på hur olika hälsokriser kan påverka samhället (överbelastad hälso- och sjukvård, effekt på sårbara grupper, utmaningar inom mental hälsa, problem att nå ut med information/desinformation mm.). Detta kräver förståelse för hur sårbarhet varierar och hur den kombinerade effekten av olika hälsohot (hazards) påverkar hälsa, hälsosystem och samhälle. Det går således inte att enbart belysa hälsoeffekterna av olika utlösande hazards, utan det krävs även en förståelse för komplex samverkan och hur sårbarheter samvarierar. Effekter måste beräknas utifrån existerande sårbarheter och individers, hälsosystems och samhälleliga motståndskraft (resiliens), samt dess förmåga att bemästra effekterna (coping). Centrumet kommer inledningsvis att skapa ett antal tematiska områden utifrån olika hälsohot, som till exempel; pandemier, konflikter, CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska eller nukleära hälsohot), hälsoproblem pga miljö- och klimatförändringar, extrema väderhändelser och naturkatastrofer, samt ett mer horisontellt tematiskt område som omfattar hälsosystemets bemästrandeförmåga att stå emot och ställa om vid olika hälsohot, inberäknat förmågan att upprätthålla vanlig vård samt den vård som hälsohotet kräver.