Det hälsosamma åldrandet
Det står idag alltmer klart att vi under hela livet lägger grunden inte bara för vår livslängd utan också för hur vi kommer att åldras. Att klargöra vilka faktorer som har störst betydelse – och som är påverkbara – är därför viktiga delar av forskningen.
Våra forskare har byggt upp unika databaser med medicinska, sociala, psykologiska, funktionella och biologiska data om stora befolkningsgrupper. Med hjälp av dessa kan de skapa en djupare förståelse om åldrandets naturliga förlopp och om risk- och skyddsfaktorer för olika sjukdomar.
En stor studie från Karolinska Institutet var nyligen först i världen med att visa att det verkligen går att förebygga minnesstörningar genom en kombination av kostrådgivning, fysisk träning, kognitiv träning och kontroll av riskfaktorer som högt blodtryck och blodfetter.
Vid Karolinska Institutet finns också ett starkt forskningskluster som inriktar sig speciellt mot den biologiska sidan av demenssjukdomar och där man med avancerad teknik kan följa exempelvis utvecklingen av Alzheimers sjukdom med målet att kunna ta fram effektiva läkemedel för att bromsa eller förhindra sjukdomen.
Forskningens ansvar är också att hitta verktyg för att främja en hög livskvalitet även när kroppsliga funktioner försvagas och vårdbehoven ökar. Flera forskningsdiscipliner behöver samlas för att inkludera psykosociala perspektiv i den medicinska forskningen, anta vårdens utmaning med multisjuklighet och för att öppna för tekniska innovationer som minskar effekten av åldrandets funktionsförluster.
Den forskning vi gör idag har omedelbar betydelse för patienter och för vår folkhälsa. Med samlad expertis kommer vi i framtiden kunna skapa förutsättningar för en ålderdom med högre livskvalitet. Vi lever längre och friskare än någonsin och det är inte längre bara en dröm att kunna åldras utan att bli dement, säger Laura Fratiglioni professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar.
Fakta
Den snabbt förändrade befolkningsstrukturen med allt fler människor som uppnår en hög ålder är en stor utmaning för samhället i flera avseenden. Åldersrelaterade sjukdomar och funktionsförluster, som olika rörelsehinder och försämrade minnesfunktioner eller demens, påverkar både patienten och dennes anhöriga.
Idag insjuknar cirka 25 000 personer i demens varje år i Sverige. Samtidigt finns förväntningar på att en hög livskvalitet kan behållas långt upp i åldrarna och att de funktionsförluster som uppstår får så små konsekvenser som möjligt för individen och för samhället.