Innovativa vägar att lösa Alzheimers gåta
Alzheimers sjukdom är en av de vanligaste demenssjukdomarna och orsaken är inte helt känd. Tack vare en privat donation från familjen Leif Lundblad med vänner kan forskarna samarbeta ännu mer för att lösa gåtan.
– Jag har två stora mål: Jag vill fylla hundra som frisk och jag vill vara med och lösa alzheimergåtan. Det är lika stora utmaningar båda två, eftersom jag fyllt 86.
Så sa företagsledaren Leif Lundblad när han intervjuades 2025, uppfinnaren som brukar kallas ”bankomatens fader”. Under 2021 gick hans hustru bort i Alzheimerssjukdom.
– Vi levde ihop i sextio år. Det var ett hårt slag när beskedet om sjukdomen kom, eftersom den är obotlig. Men en sak kunde vi i familjen göra: finansiera alzheimerforskning, säger han.
Olika vägar mot samma mål
Efter kontakter med Development Office på KI gjordes en intern utlysning, där intresserade forskare fick presentera sina idéer. Resultatet blev ett större samarbete mellan forskare med olika frågeställningar inom alzheimerforskning.
– Vi har fått bra variation i gruppen. De jobbar mot samma mål via olika delmål. En gång i halvåret har vi seminariedagar när allihop får berätta vad som har hänt sedan sist och hur de ska gå vidare. Det är ett entreprenöriellt tänkande som jag har med mig från min tid som uppfinnare och företagsledare, säger Leif Lundblad.
Forskningen är vinnare
Per Nilsson, forskare vid Centrum för alzheimerforskning, berättar att forskningen mår bra av detta.
– Inom akademin är det vanligt att arbeta i individuella grupper som konkurrerar om samma medel. Med det här upplägget får vi ett helikopterperspektiv och ökat samarbete, säger han.
Per Nilssons grupp forskar om ”städning”. Krångligare uttryckt handlar det om autofagi och det glymfatiska systemet. Det förstnämnda är processen då överflödiga och skadade celldelar förs bort från cellernas inre. Det andra är en genomsköljning som rensar rent i områden mellan cellerna, något som sker framför allt under sömnen. Hypotesen är att ökad städning skulle kunna få bort de skadliga proteinerna beta-amyloid och tau innan de har klumpat ihop sig till större plack och fibrillära nystan, vilket är centralt i processen som leder till nervcellernas död vid Alzheimers sjukdom.
Jagar biomarkörer
– Min dröm är att få fram någon form av biomarkör eller avbildningsteknik som visar hur väl ”städningen” fungerar. Jag tänker mig att man på så sätt skulle kunna se när den inte fungerar tillräckligt bra och höja nivån med läkemedel. Förhoppningen är att det skulle kunna förhindra sjukdomens utveckling, säger Per Nilsson.