Vetenskapen i konsten, konsten i vetenskapen. Lennart Nilsson på Karolinska Institutet

Utställningen Vetenskapen i Konsten - Konsten i Vetenskapen: Imaging-tekniker och Lennart Nilsson på Karolinska Institutet visar unika bilder och föremål från fotografen Lennart Nilssons mångåriga verksamhet vid Karolinska Institutet. Nilsson tillförde ett estetiskt seende till de vetenskapliga bilderna och var mycket resultatinriktad. Gång på gång tänjde han på fotografins tekniska gränser.

Detalj ur utställningen. Lennart Nilssons bilder visade bakterier, celler och strukturer som de aldrig hade setts förut.
Detalj ur utställningen. Lennart Nilssons bilder visade bakterier, celler och strukturer som de aldrig hade setts förut. Foto: Maria Josephson

Sedan Lennart Nilsson vid nittio års ålder avvecklade sitt laboratorium på Karolinska Institutet har de tekniska förutsättningarna för vetenskapligt fotografi förändrats och med dessa, möjligheterna att utforska kroppens mysterier. Utställningen använder material från hans sista laboratorium på KI, som omhändertogs våren 2020 och bevaras av Medicinens historia och kulturarv. 

I utställningen placeras Lennart Nilssons arbete i ett större historiskt sammanhang. Instrument för att kunna se bortom det mänskliga ögats möjligheter utvecklades från 1500-talet. Studier inom optik förbättrade teleskop och mikroskop. På 1600-talet förbättrades instrumenten för att se det mycket avlägsna, teleskop, och det mycket lilla, mikroskop. Som en föregångare till Lennart Nilssons bilder av reproduktion, kom Antonie van Leeuwenhoek i slutet av 1600-talet att utveckla en ny generation mikroskop. Bland hans upptäckter räknas spermier, de manliga könscellerna.

Lennart Nilsson visar en bild på ett virus. Porträttet i KI Bladet nummer 3 2009. Foto: Camilla Svensk

Principer om världen och naturen

Med experiment och observation undersöktes allmänna principer om världen och naturen. Särskilt mikroskopet gav kunskaper om struktur. Inom medicin gjordes upptäckten att allt levande förökar sig genom celldelning. Den patologiska sidan av det avslöjade hur processerna går fel och abnorm celldelning leder till sjukdom. Under decennierna kring 1900-talets mitt genomgick KI ett skede där forskningen drevs av möjligheten att finna nya svar genom att bygga just egna tekniska lösningar. Vid KI:s nya campus i Solna var en tredjedel av lokalerna verkstäder. Forskarna ställde frågor till en stab av ingenjörer, tekniker och hantverkare.

Lennart Nilsson rörde sig i 1950-talets Stockholms kliniker och laboratorier, miljöer han kom att avbilda. Efter en imponerande karriär som pressfotograf med sinne för pregnanta bilder inledde han en resa in i den organiska världens mikrokosmos. Kulmen kom med publiceringen av färgfotografier av foster svävande tillsynes i livmodern, eller rymden, publicerade i Life Magazine, The Drama of Life Before Birth, 30 april 1965.

Steget ännu djupare in i den organiska världen tog Lennart Nilsson med elektronmikroskopet. Om 1600-talet upptäckt spermien och 1800-talet ägget, kunde Lennart Nilsson fånga deras sammansmältning på bild år 1990.
Vid sidan av reproduktion och sexualitet fångade Lennart Nilsson likt sina föregångare patologiska fenomen. En sensation var den första elektronmikroskopiska bilden av HIV-viruset. Lennart Nilsson fotograferade även både SARS, fågelinfluensa, och många Corona-virus som smittar både djur och människor.

Utställningen finns på Nobels väg 5, campus Solna (Admin-huset) och är producerad av Medicinens Historia och kulturarv

För att boka en guidad visning av utställningen, kontakta Olof Ljungström.

Innehållsgranskare:
Maria Josephson
2025-02-18