Från Dürer till Daumier – Vetenskapens konstnärer i Hagströmerbibliotekets samlingar
Specialutställning öppnade i oktober 2021. För mer information om vårt utställningsprogram, kontakta oss på hagstromerlibrary@ki.se. Utställningar är endast öppen för guidade turer.
Från Dürer till Daumier – Vetenskapskonstnärer i Hagströmerbibliotekets samlingar
Hagströmerbiblioteket är en av Sveriges främsta innehavare av sällsynta och betydelsefulla medicinhistoriska och vetenskapliga arbeten. Många framstående konstnärer, arkitekter och grafiker finns representerade i dess samlingar. Vissa, som Albrecht Dürer (1471-1528), Pietro da Cortona (1596-1669) och Honoré Daumier (1808-1879), är världsberömda och inkluderas ofta i böcker och museiutställningar. Andra är nu i stort sett bortglömda, och huvudsakligen ihågkomna av forskare och samlare. Utställningens 55 bilder representerar ett urval av sällsynta böcker och tryck från samlingarna och belyser det arbete som dessa viktiga konstnärer utförde på temat medicin och vetenskap. På sidorna i de medicinska och vetenskapliga volymerna, och ibland i verk som mer karikerade medicinsk vetenskap och praktik, använde de och deras samarbetspartners många olika trycktekniker – träsnitt, kopparsnitt och litografi – var och en med sina egna fördelar och användningsområden.
Träsnitt: de första vetenskapliga illustrationerna i tryck
Vanligtvis uppmärksammades konstnärerna som utförde träsnittsillustrationer i böcker under 1500-talet inte alls, eller så nämndes de kortfattat på de inledande sidorna. Då och då ristades deras initialer eller märken in i träblocken, och därmed kan vi känna igen de tryckta bilderna som deras verk. När Leonhard Fuchs örtabok De historia stirpium trycktes för första gången år 1542 presenterade han en stor nyhet: för allra första gången i en tryckt bok inkluderade han porträtten och namnen på alla tre konstnärer som gjort illustrationerna i hans bok, en av de vackraste örtaböckerna från 1500-talet.
De historia stirpium har 517 helsidesillustrationer gjorda med träsnitt, vilka är berömda för sin skönhet och den mästerliga yrkesskicklighet som krävts i utförandet.
De förfärdigades av tre konstnärer i samarbete, vilkas porträtt finns längst bak i boken (se bild): Albrecht Meyer ritar en växt, Heinrich Füllmaurer överför hans teckning till ett träblock, och Veit Rudolph Speckle ristar ett block som därefter färgas med bläck och trycks. Hagströmerbiblioteket innehar den andra tyska utgåvan New Kreüterbuch tryckt i Basel 1543. Den är utsökt kolorerad av en samtida hand, en mästerlig kolorist som noggrant kopierade de rätta färgerna utifrån de originalteckningar som bevarats på Nationalbiblioteket i Wien.
Kopparstick: detalj och precision
Detta kopparstick är gjort av Anna Maria Vaiani (c. 1604-1655), en av ett fåtal kända kvinnliga konstnärer som finns representerade i Hagströmerbibliotekets samlingar. Hon var en italiensk grafiker och miniatyrist som arbetade i Rom, där hon specialiserade sig på botaniska kopparstick, ett ämne som ansågs lämpligt för de få kvinnor som började arbeta som professionella konstnärer vid denna tidpunkt. Vaiani brevväxlade med Galileo Galilei på 1630-talet, och via honom vann hon den mäktige kardinal Francesco Barberinis, påve Urban VIIIs brorsons beskydd.
Kopparsticken kommer från den första tryckta avhandlingen om blomsterodling, Flora overo cultura di fiori, ett mästerverk från barocken skrivet av Giovanni Battista Ferrari (1584-1655) och tryckt i Rom år 1638. Det finns 45 kopparstick i boken, varav majoriteten avbildar blommor i Barberinis luxuösa trädgårdar på Quirinalen i Rom. Många är exotiska och sällsynta, och här illustrerade för allra första gången. Andra bilder visar trädgårdsurnor och redskap, liksom trädgårdsdesign. Alla dessa kopparstick tillskrivs Vaiani, även om endast ett av dem bär hennes signatur. Det finns också sex allegoriska illustrationer i boken, som inte är utförda av henne, utan av tre av de mest berömda konstnärerna i Italien vid denna tid, som liksom Vaiani arbetade under kardinal Barberinis beskydd.
Litografi: konstnärlig frihet, massproducerad
Majoriteten av figurerna i Joseph Maclises (1815-1880) Surgical anatomy ter sig märkligt levande, avbildade som byst, torso, eller i halvfigur. Deras ansikten och kroppar framställs med värdighet, vissa av dem framstår till och med som gudalika tack vare deras idealiserade kroppar, som påminner om klassiska grekiska och romerska statyer. Alla utom en föreställer unga män med vackert hår somliga är slätrakade medan andra har mustasch, skägg eller polisonger. Mannen på bilden här tycks sitta upprätt med öppen mun och huvudet lätt vridet, med blicken åt sidan. Hans dissekerade torso, noggrant utlagd, står i skarp kontrast till hans i övrigt livs levande utseende.
Maclise var en brittisk anatom, kirurg och utbildad konstnär som arbetade i London. Vid sidan av arbetet som allmänläkare skrev han även flera verk om anatomi och kirurgi, som han själv illustrerade. Hans Surgical Anatomy trycktes i London 1856 - förstautgåvan kom 1851 – och riktade sig till kirurger som opererade på levande människor. I texterna uppger han att alla illustrationer är baserade på hans egna dissektioner, vilket garanterar deras anatomiska korrekthet.
Bokens 52 litografier, har beskrivits som "kanske de mest romantiskt ädla dissekerade figurer som någonsin framställts”.
Hans bror Daniel Maclise var en skicklig målare och illustratör.
Hagstromerbibliotekets samlingar
Hagströmerbiblioteket
Hagströmerbiblioteket har en omfattande samling medicinsk litteratur från 1500-talet och framåt, samt ett stort referensbibliotek. Biblioteket välkomnar regelbundet forskare och studenter som arbetar i och med böcker och arkivalier.
Foto: N/AMedicinhistoriska samlingar online
Tusentals bilder från samlingar på Hagströmerbiblioteket finns nu tillgängliga online via Alvin - Plattformen för digitala samlingar och digitaliserat kulturarv.