Projekt i uMOVE
uMOVE bidrar med kunskap och stöd till många olika projekt.
PROLIFIC: Syftet med denna randomiserade, placebo-kontrollerade, studien är att undersöka effekten av oralt administrerat nirmatrelvir/ritonavir (Paxlovid®) för att hälsorelaterad livskvalité hos hemmavårdade vuxna deltagare med postcovid. uMOVE stödjer projektet med mätningar av fysisk aktivitet.
BIOSERVE: Nedsatt handfunktion är vanligt förekommande efter stroke vilket begränsar självständigheten i dagliga livet. Bioserve Technologies utvecklar en motorisk handske (exoskellet) i syfte att främja träning och återhämtning av handfunktion efter stroke. uMOVE bistår projektet med mätningar av hjärnaktivitet (fNIRS) i syfte att utvärdera effekten av den motoriska handsken för aktiveringen av den kortikala hemisfären som påverkats av stroke.
I Malin Nygren-Bonniers projekt ReCov följer vi upp sjukhus- och hemmavårdade personers fysiska och mentala mående efter genomgången Covid-19. Fysisk funktion utvärderas i form av muskelstyrka, fysisk kapacitet, fysisk aktivitet, andnings- och röstfunktion, samt aktivitetsförmåga, nutritionsstatus, kognition, trötthet (fatigué), åsikter samt erfarenheter av hälsoinformation på nätet och psykisk hälsa. Som en del av utvärderingen får patienterna rörelsemätare under 7 dagar för att objektivt registrera personens fysiska aktivitet.
ReCov A1 - Fysisk träning som behandling vid posturalt takykardisyndrom efter Covid-19. Syftet med den randomiserade kontrollerade studien är att undersöka effekterna av ett individanpassat rehabiliteringsprogram för personer som har fått diagnosen posturalt ortostatiskt takykardisyndrom (POTS) efter Covid-19. Programmet består av regelbunden styrka- och uthållighetsträning under 16 veckor med veckovis handledning av fysioterapeut. Effekterna utvärderas med hjälp av självskattningsformulär, mätning av fysisk funktion och kapacitet samt objektiv mätning av fysisk aktivitet.
- Hemsida: ReCOV - Recovery and rehabilitation after COVID-19 | Karolinska Institutet (ki.se)
- PI (Principal Investigator): Malin Nygren-Bonnier
Braining: Syftet med Braining är att genom stöd för träning och fysisk aktivitet förebygga och minska symtom på depression och ångest, samt förbättra sömn, livskvalitet och kroppslig hälsa för patienter inom psykiatrin. Interventionen effekter utvärderas genom en multicenterstudie inom Region Stockholm där Braining jämförs med rådgivande samtal och målsättning kring fysisk aktivitet. ActivPAL används för att jämföra aktivitetsnivå innan och efter behandling. Website: braining.nu Lina Martinsson, PhD, specialistläkare psykiatri, verksamhetschef Psykiatri Sydväst
Målet med projektet "Gå och tänka" är att undersöka hjärnaktivitet under komplexa gånguppgifter som involverar en kombination av motoriska och kognitiva färdigheter. Målet är att studera effekter av åldrande och neurologiska sjukdomar (Parkinsons sjukdom, Stroke och MS) på utförandet av komplexa gånguppgifter och neurala korrelat av dessa, genom att mäta hjärnaktivitet med fNIRS i kombination med avancerade gånganalysmetoder.
Förhoppningen är att projektet skall öka kunskapen om motor-kognitiva svårigheter hos äldre människor och människor som lever med neurologiska sjukdomar i syfte att utveckla mer riktade interventioner för dessa problem.
Illustration av experimentet för komplex gång, som visar en bana deltagare går längs, fotonsimulationer av fNIRS-data på en hjärnmall, och ett exempel av hemodynamiska responskurvor fångade med fNIRS-systemet.
I Marie Kierkegaards projekt "Styrketräning vid MS-relaterad trötthet/fatigue” används rörelsemätare för att kartlägga fysisk aktivitetsnivå hos deltagarna i början och sedan i slutet av den 12 veckor långa träningsperioden. Syftet med projektet är att utvärdera effekten av hög-intensiv styrketräning på MS-fatigue. Här kan du läsa mer.
Personer med primär hyperparatyreoidism kan drabbas av benskörhet, muskelsvaghet och kognitiv svikt med risk för fallolyckor och skador. Målet med Åsa Dedering och Inga-Lena Nilssons studie, PARAFYS, är att utvärdera om individanpassad fysisk träning kan minska risken för negativa konsekvenser av sjukdomen och förbättra återhämtningen efter kirurgisk behandling. Behandlingsresultaten utvärderas i första hand avseende kognitiv förmåga och fysisk funktion.
Better in – better out projektet syftar till att identifiera äldre personer med förhöjd risk för komplikationer efter onkologisk buk-kirurgi och att utvärdera effekterna av preoperativ träning för denna patientgrupp. I Elisabeth Rydwiks projekt kommer ActivPAL accelerometrar att användas för att ge feedback och utvärdera fysisk aktivitet.
David Moulaee Conradssons projekt syftar till att förbättra noggrannheten hos bärbara sensorer för bedömning av fysisk aktivitet bland personer som lever med neurologisk sjukdom eller skada. Det syftar även till att utveckla en kontextspecifik markör för att mäta fysiskt aktivitetsbeteende vilket integrerar mått på fysisk aktivitetsintensitet, med den rumsliga positionen och den kontextuella inställningen där aktiviteten utförs.
I "HiBalance-MS"-projektet, som syftar till att utveckla utmanande balansträning för personer med multipel skleros, används ett mobilt sensorbaserat rörelseanalyssystem för att mäta gång- och balansförmåga hos personer med multipel skleros med och utan samtidig kognitiv uppgift. Här kan du lyssna på doktorand Andreas Wallins presentation av projektet.
BETA-PD projektet syftar till att karakterisera och koppla fysiska och kognitiva effekter av träning (HiBalance) till hjärnfunktion hos personer med Parkinsons sjukdom. Inverkan på gångförmågan när man samtidigt utför en kognitiv uppgift (dual-task) undersöks med GAITRite-systemet. Projektet drivs av Erika Franzéns forskargrupp. Du kan läsa mer om träning för Parkinsons här
Personer med Parkinsons sjukdom (PD) är i riskzonen för fysisk inaktivitet och därför särskilt utsatta för negativa hälsoeffekter under COVID-19-pandemin på grund av behovet av social distansering. Målsättningen med Erika Franzéns Beta-PD Corona-projekt är att undersöka sensoravledad fysisk aktivitet tillsammans med självupplevd hälsa hos personer med PD under den första vågen av COVID-19-epidemin, samt de faktorer som är associerade med dess konsekvenser.
Exenatid är ett läkemedel som används i behandling av typ 2-diabetes –vissa studier har även visat på en positiv effekt av denna behandling av motoriska symtom i samband med Parkinsons sjukdom. Studiens upplägg innefattar långtidsuppföljning och kompletterande metoder för att mäta behandlingseffekten av Exenatid. Detta i syfte att bekräfta tidigare resultat och belysa mekanismerna som aktiveras av behandlingen vid Parkinsons sjukdom. uMOVE stödjer projektet med aktivitetsmätning av patienterna med hjälp av Actigraph.