Publikationer Omtanke2020

Här kan ni ta del av de forskningsresultat för Omtanke2020 som publiceras i vetenskapliga tidskrifter.

2022

Tabell över ångest och PTSD.
Tabell över ångest och PTSD. Foto: n/a

Bakgrund: Den pågående covid-19-pandemin har haft en stor inflytande på människors liv globalt och förväntas ha starka effekter på mångas välbefinnande. Stora onlineundersökningar om psykisk ohälsa i samband med covid-19 är dock fortfarande relativt ovanliga. Här kartlägger vi de psykiska konsekvenserna av pandemin i Sverige med hjälp av data från början av Omtanke2020-studien.

Metoder:  Självrapporterade data samlades in under en 12-månadersperiod (9 juni 2020-8 juni 2021) från den longitudinella onlineundersökningen ”Omtanke2020”. Studien omfattade 27,950 frivilliga deltagare som rekryterades via etablerade studiekohorter och sociala medier. De personer som deltog i studien svarade på frågor angående sociodemografi, psykisk och fysisk hälsa, COVID-19-infektion och dess påverkan. Vi utförde statistiska analyser för att undersöka bland annat depression, ångest och PTSD kopplat till COVID-19 bland deltagarna.

Resultat: Vi identifierade att 15,6 % av deltagarna visade symptom av depression, medan 9,5 % hade ångest och 24,5 % av dem upplevde PTSD kopplat till covid-19. Totalt hade 43,4 % av deltagarna signifikanta, kliniskt relevanta symtom för minst en psykisk sjukdom och 7,3 % hade signifikanta symtom för samsjuklighet i form av depression, ångest och covid-19-specifik PTSD, vilket betyder att de upplevde dem samtidigt. Vi märkte också att symptomen på psykisk ohälsa skiljer sig åt beroende på kön, ålder, rekryteringstyp, covid-19-status, region och årstid. På bilden kan du se hur vanligt olika former av psykisk ohälsa var under forskningsperioden.

Slutsats: Vi såg att andelen personer i Sverige som upplever symptom på psykisk ohälsa var högre under pandemin än före pandemin. Men våra resultat visar lägre nivåer av depression, ångest och PTSD jämfört med andra undersökningar som utfördes under pandemin.

The Lancet Public Health

Acute COVID-19 severity and mental health morbidity trajectories in patient populations of six nations: an observational study

Svår covid-19 kopplat till ökad risk för långvarig ångest och depression

Personer som blev sängliggande med covid-19 i minst en vecka hade i högre utsträckning problem med ångest och depression i upp till 16 månader efter infektionen, jämfört med dem som fick lindrigare symtom eller var friska. Det visar en stor internationell studie med deltagare från Omtanke2020 och från fem andra länder, som publicerats i tidskriften The Lancet Public Health.

Karolinska Institutets nyhetssida finns ett nyhetsinlägg med mer information om studiens resultat.

 

2021

International Journal of Epidemiology

Cohort Profile: COVIDMENT: COVID-19 cohorts on mental health across six nations

Den här forskningsrapporten presenterar COVIDMENT-nätverket, ett initiativ koordinerat av Unnur Valdimarsdóttir, professor vid Islands universitet och gästprofessor vid Karolinska Institutet. Nätverkets huvudmål är att utöka den nuvarande kunskapen om psykiska symtom i samband med COVID-19-pandemin bland hela befolkningen och specifika riskgrupper. COVIDMENT-nätverket finansieras av organisationen NordForsk. Omtanke2020-studien är en del av detta nätverk och för närvarande representeras Sverige exklusivt av Omtanke2020-deltagarna.

COVIDMENT-nätverket omfattar sex länder (Danmark, Estland, Island, Norge, Skottland och Sverige) och från mars 2020 till augusti 2021 har 392 817 personer rekryterats till de åtta COVIDMENT-kohorterna: Den danska blodgivarstudien (N=71 562) , den estniska biobankens datainsamlingar om COVID-19 och psykisk ohälsa (N=13 329 respektive N=86 116), den isländska COVID-19 National Resilience Cohort (N=22 849), den norska BRY.DEG2020 (N= 19 343), den norska kohortstudien för föräldrar och barn (MoBa, N=132 486), den skotska Generation Scotland/CovidLife (N=18 518) och svenska Omtanke2020 (N=28 614). Du kan läsa mer om COVIDMENT-nätverket på webbplatsen (på engelska): covidment.is. Studien har även ett Twitter-konto: https://twitter.com/COVIDMENT.

Alla kohorter samlar in data från webbenkäter med liknande frågor vilket möjliggör jämförelser mellan länder. I den här artikeln jämförde vi till exempel andelen personer med tydliga depressiva symptom och fann att olika länder hade mycket olika andel personer med dessa symptom från så låga nivåer som 4 % (Norge, MoBa-kohort) till 21 % (Skottland). Svenska deltagare hamnade i mitten med 17 %.

Figuren beskriver de dagliga fallen av covid-19 per 100 000 personer, förändringar i reglerna för social sammankomst (grönt betyder lösare restriktioner och rött betyder striktare enligt Oxford COVID-19 Government Response Tracker och vid toppen av varje grön och röd vertikal linje kan du se det maximala deltagarantalet för allmänna och privata sammankomster), och tidslinjen för datainsamlingar i varje kohort. Längst ner ser du Sverige och att Omtanke2020 har samlat in data kontinueligt från juni 2020 (rapporten skickades in i september och det är då tidslinjen stannar).

Figur över resultat från COVIDMENT-nätverket