HÄMI: Utredningsuppdrag

Utredning av grönstruktur avseende exponering, hälsa och känsliga grupper i Sverige

Intresset för hälsoeffekter av urban grönska har ökat under den senaste åren och flera studier tyder på att exponering för grönska i stadsmiljöer leder till bättre hälsa hos befolkningen. Ett antal teorier om de möjliga underliggande mekanismerna existerar, bland de mest vedertagna kan nämnas: lindring av mental och fysiologisk stress, minskad exponering för värme, buller och luftföroreningar, och främjande av hälsosamma aktiviteter som motion och socialisering. Dock finns det fortfarande obesvarade frågor när det gäller kopplingen mellan grönstruktur och hälsa nationellt som Naturvårdsverket vill utreda vidare genom den hälsorelaterade miljöövervakningen.

Genom att kombinera svaren på Miljöhälsoenkät 2015 med satellit-baserade uppskattningar av grönska inom en radie runt personernas bostadsadress ska personernas exponering till grönska (dvs. mängden grönska) i närheten av deras bostad över tid utredas. Vidare ska skillnader undersökas i exponering för grönska inom befolkningen i länet avseende sociodemografiska faktorer, så som kön, ålder, födelseland, utbildning, inkomst och bostadstyp och kommungrupp (storstadskommuner, förortskommuner och övriga kommuner). Även skillnader i livskvalitet och hälsa kopplat till grönska kommer undersökas, däribland allmänt hälsotillstånd, sömnstörning, övervikt och hjärt-kärlsjukdom, inom befolkningen i länet avseende sociodemografiska faktorer och kommungrupp

 

Identifiering av nya riskkemikalier

Syftet med projektet är att bidra till att utveckla strategier för att tidigt identifiera nya potentiella kemikaliehot. Det svenska produktregistret (SE-PR) innehåller mer än 100 000 kemiska produkter, innehållande 13 000 kemikalier som tillverkas eller importeras till Sverige. I produktregistret finns information om till exempel kemisk sammansättning, användningskategori, använda kvantiteter, konsument tillgänglighet och märkning. Kopplat till produktregistret finns en metod för ett beräkna exponeringsindex för hälsa och miljö, dvs hur troligt är det att ämnet kommer att hamna i människor (konsumenter eller yrkesexponerade) eller i miljön (exempelvis i vattnet, luften, marken). Någon egentlig utvärdering huruvida exponerings indexet kan användas som en indikation på exponering för människa har inte gjorts. Detta är viktigt för att utvärdera om exponeringsindexet är användbart för att prioritera ämnen för miljöövervakning eller åtgärder.

De främsta avnämarna för detta projekt är Naturvårdsverket (HÄMI), Kemikalieinspektionen och Toxikologiska rådet som har som ansvar att identifiera nya potentiella kemikalierisker

 

Vidareutveckling av svenskt biomonitoreringsprogram – SWENHANES: Swedish ENvironmental Health And Nutrition Exposure Study

För att ta frågan vidare om ett nationellt Swenhanes finns det behov av att utreda behovet och nyttan med ett Swenhanes. Detta uppdrag syftar till att studera nyttan med statligt finansierade miljöhälsoprogram på internationell nivå. Detta för att får en uppfattning om hur det är strukturerade och vilka effekter det har gett för samhället. Sammanställningen ska utgöra ett underlag med exempel på framför allt samhällsnytta för att kunna vidareutveckla en svensk riktning mot ett Swenhanes och visa på användbarheten inom vårt nationella miljömålssystem.

 

Framtagande av enkät för användning inom HÄMIs HBM projekt

I de studier som genomförs inom HÄMI för att mäta exponeringen av organiska miljöföroreningar och metaller finns det i de flesta fall enkäter kopplade till studierna. Dessa är utformade av utföraren och innehållet beror på studiens syfte. En del av denna enkätdata rapporteras sedan in till HÄMIs datavärd.

Syftet med att samla in enkätdata är att kunna genomföra analyser för att kunna se samband mellan exponering och vilka faktorer som kan förklara skillnader i exponering, såsom till exempel ålder, kön, region, kost och socioekonomiska faktorer. Detta behövs för att kunna identifiera grupper som kan ha högre risk för en viss exponering. För att kunna göra beräkningar och studera samband mellan halt och personuppgifter från ett flertal studier behöver enkätfrågorna ställas på ett likartat sätt till deltagarna i respektive studie. Tidigare i HÄMI har inte alltid så varit fallet vilket också försvårar inrapporteringen till datavärd samt utvärdering av resultaten.

Syftet med detta uppdrag är att utveckla en basenkät som kan användas inom alla HÄMIs studier gällande exponering av organiska miljöföroreningar och metaller. Urval av enkätfrågor ska sedan användas av respektive utförare i sina studier och rapporteras in till HÄMIs datavärd.

 

Global warming related changes in chemical exposure in Sweden

Tillsammans med Kemikalieinspektionen och Folkhälsomyndigheten har Naturvårdsverket identifierat ett behov av mer kunskap om hur klimatförändringar kan påverka människors exponering för kemikalier i Sverige.

Detta projekt syftar till att identifiera potentiella kemiska risker eller förändringar i människors exponering för kemikalier som kan förknippas med klimatförändringar på nationell nivå.

Projektet utgörs av en litteratursammanställning om hur klimatförändringar kan påverka människors exponering för kemikalier på nationell nivå i Sverige med avseende på olika exponeringsvägar som dricksvatten, mat, inomhusmiljö samt identifiera grupper i befolkningen som kan vara särskilt utsatta för dessa risker. Projektet kommer också att identifiera kunskapsluckor som härrör från litteratursammanställningen.