HÄMI: Luftföroreningar – exponeringsstudier

Luftföroreningar i förskolemiljö & Stadsluftens hälsobelastning på barn

Eftersom barn är extra känsliga för luftföroreningar är kunskap om barns exponering viktigt för att kunna utvärdera risken för hälsoeffekter hos de mest känsliga grupperna i samhället.

I studien ”Luftföroreningar i förskolemiljö” mäts luftföroreningar (kvävedioxid, ozon och partiklar (PM10, PM2.5)) i utomhusluften i utvalda förskolor i Malmö. Utöver en kartläggning av luftföroreningshalterna ingår en utvärdering av hur olika åtgärder kan användas för att begränsa barns exponering för luftföroreningar. Därför görs mätningar både innan och efter att åtgärder för att begränsa exponeringen har tagits. Projektet utförs som en interventionsstudie, som kan användas som en utgångspunkt för utvärdering och utveckling av nya styrmedel och åtgärdsprogram inom svenska kommuner.

Studien ”Stadsluftens hälsobelastning på barn” syftar till att ta reda på vad exponering till luftföroreningar innebär för de barns hälsa som växer upp i städer i relation till barn som växer upp i mindre orter med bättre luftkvalité. Studien syftar även till att nyttja dessa resultat för att se hur barns exponering förhåller sig till friska vuxnas exponering och hälsobelastning. Detta är viktigt eftersom gränsvärden baseras på studier på vuxna och därmed saknar ett barnperspektiv. För att ta fram denna kunskap, fungerar denna studie även som brygga mellan studien ”Luftföroreningar i förskolemiljö” och en annan studie finansierad av Formas.

 

Cancerframkallande ämnen i tätortsluft

Syftet är att värdera allmänbefolkningens exponering för några väsentliga cancerframkallande luftföroreningar. Mätningarna inkluderar både personburna och stationära mätningar. Mätningar inom projektet har genomförts sedan 2000 enligt ett rullande schema i Göteborg, Umeå, Stockholm, Malmö och Lindesberg.

Personburna mätningar av bensen, 1,3-butadien, formaldehyd, kvävedioxid och kväveoxid genomförs på 40 slumpmässigt utvalda deltagare. Dessa ämnen mäts också stationärt på två allmänna platser i utomhusluften.

En studie pågår i Göteborg och beräknas vara klar under våren 2021. I Umeå startar mätningarna under hösten 2021 och beräknas vara klara vintern 2022.

 

Uppdaterad beräkning av antalet exponerade för NO2 och partiklar år 2021/22

Inom ramen för den Hälsorelaterade miljöövervakningen studeras den svenska befolkningens exponering för luftföroreningar. Sedan 1991 har en exponeringskartläggning tagits fram ungefär vart femte år. Från och med 2018 är målsättningen att kartläggningen tas fram vart fjärde år för att kunna användas till den fördjupade utvärderingen av miljömålet Frisk luft samt uppdateringen av takdirektivets åtaganden. Sedan 2005 har kartläggningen tagit hänsyn till både kvävedioxid (NO2) och partiklar (PM2.5 och PM10).

Syftet med det nu aktuella uppdraget är att uppdatera den kartläggning som gjorts avseende överexponering för NO2 och partiklar för år 2015 (IVL Rapport C 317, Gustafsson m.fl., 2018, Quantification of population exposure to NO2, PM2.5 and PM10 and estimated health impacts).