HÄMI: Biologiska mätdata - organiska ämnen

Mätningar av organiska ämnen i bröstmjölk - POPUP

Sedan 1996 har Livsmedelsverket, med delfinansiering från bland annat Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, regelbundet samlat in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län. Studien har fått namnet POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas) och syftet med studien är att följa halter av PCB, dioxiner, klorerade pesticider, bromerade flamskyddsmedel och högfluorerade ämnen (PFAS) i modersmjölk och serum över tid. Med start 2008 följs även barnen till de mammor som deltagit i studierna vid 4, 8 och 12 års ålder. Då studeras bl.a. barnens hälsoutfall som kopplar till miljögiftsbelastningen hos mödrarna.

Resultaten från undersökningarna används till att utöka och förfina pågående tidstrender, påbörja tidstrender för miljöföroreningar som inte undersökts tidigare och som underlag för framtida riskbedömningar. Organiska miljöföroreningar i modersmjölk utgör en indikator för det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, och resultaten från undersökningarna ska användas till att uppdatera denna indikator. Resultaten är också viktiga för arbetet med genomförandet av Stockholmskonventionen.

 

Mätningar av ftalater i svenskfödda kvinnor – en regional jämförelse

Ftalater har tidigare mätts hos yngre svenska kvinnor och män och regionala skillnader sågs mellan norra och södra Sverige med högre koncentrationer i norr för flertalet ftalat-metaboliter. Det finns därför ett behov att förstå om detta var ett slumpfynd, om det berodde på den åldersskillnad som förelåg mellan grupperna eller faktiska koncentrationsskillnader i Sverige. Syftet med denna studie är att klargöra om det finns regionala skillnader i ftalatnivåer mellan norra och södra Sverige genom att mäta ftalater på de svenska kvinnor som är insamlade från Lund och Umeå i samband med den pågående studien om kadmiumexponering hos kvinnor.

 

Analys av värmeinducerade ämnen i prover från Riksmaten Ungdom 2016–2017

Under 2016-2017 utförde Livsmedelsverket en rikstäckande matvaneundersökning hos ungefär 3000 skolungdomar i årskurs 5 och 8 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet, ”Riksmaten Ungdom 2016–2017”. Deltagarna rapporterade vad och hur mycket de åt och drack och dessutom samlades blod- och urinprover in från ungefär 1100 av de deltagande barnen och ungdomarna för att undersöka hur exponeringen för kemikalier som man kan få i sig via maten, dricksvattnet eller miljön såg ut.

En kemikalie som inte undersöktes i ”Riksmaten Ungdom” var akrylamid som hittas i livsmedel som exempelvis stekt och friterad potatis, bröd, kex, frukostflingor och kaffe. Maten är den största källan till akrylamidexponering (hos icke-rökare). Akrylamid metaboliseras till glycidamid som är en genotoxisk mutagen som orsakar permanenta kromosomskador in vivo. Effekterna av glycidamid bidrar till att akrylamid är klassificerad som en trolig carcinogen i människa (Grupp 2A) av WHOs expertorgan för cancerklassificering, International Agency for Research on Cancer, IARC.

Barn exponeras för högre halter av kemikalier per kg kroppsvikt jämfört med vuxna och är därför generellt en känsligare population. Exponering för ett carcinogent ämne, som exempelvis akrylamid, i unga år ökar risken att utveckla cancer (tar generellt 20-30 år) eftersom barn i allmänhet lever längre tid efter en exponering jämfört med vad vuxna gör. Det finns bara ett fåtal studier på barn och ungdomar där akrylamid och glycidamid har biomonitorerats. Syftet med denna studie är att använda de prover som samlades in i Riksmaten Ungdom för analyser väremeinducerande ämnen för att bidra till kunskapsuppbyggnaden om den interna (verkliga) exponeringshalten av dessa ämnen i en yngre population. Eftersom matvanorna också har registrerats hos dessa individer finns möjligheten att koppla exponering till specifika livsmedel. Vetskapen om de interna exponeringsnivåerna medför dessutom att en mer tillförlitlig uppskattning av cancerrisk kan göras. Resultaten har också potential att ge viktig information till arbetet om kostråd och gränsvärdessättning.

 

Exponering för miljöföroreningar hos unga män och kvinnor

För att följa exponeringen i en normalbefolkning över tid med standardisering för ålder, samlas regelbundet prover in från unga män och kvinnor. En basundersökning gjordes år 2000 på 305 mönstrande unga män, och nya tvärsnittsstudier genomfördes år 2004, 2006 och 2009. Senare, efter att mönstringen upphörde, har studier av gymnasieelever genomförts istället och omfattar numer även unga kvinnor (ca 100 män och 100 kvinnor). Syftet med undersökningen är att undersöka tidstrender för serumhalter av persistenta organiska miljöföroreningar, högfluorerade och bromerade ämnen samt urinhalter av ftalater och pesticider hos unga män och kvinnor.

 

Analys av miljöföroreningar i NorthPop-studien

NorthPop är en forskningsstudie i Västerbotten med målet friska och välmående barn. De senaste decennierna har astma, allergier, övervikt och beteendeproblem ökat bland barn och ungdomar.  Den framtida hälsan grundläggs tidigt i livet, och fortfarande saknas viktiga pusselbitar i kunskapen om hur arv och miljö samspelar under graviditet och barndom.

För att få mer kunskap om exponering och hälsoeffekter av kemikalier finansierar HÄMI under 2020-2021 kemiska analyser i blod från gravida kvinnor som deltar i Northpop. Målsättningen med Northpop är att utveckla en prediktiv modell för tidig utveckling av astma och allergi hos barn baserat på epigenetik, livsstilsfaktorer där exponering för kemikalier är en viktig faktor.

Mer information om Northpop finns här: https://www.umu.se/forskning/infrastruktur/northpop/

 

Statistisk analys av hur kost, demografi och andra faktorer påverkar urin-halter av toxiska ämnen och dess metaboliter

I Riksmaten ungdom 2016-2017 undersöks matvanorna/demografi/livsstil hos barn (5:e-klassare) och ungdomar (8:e-klassare och årskurs 2 gymnasiet). I undersökningen registrerar deltagarna sina matvanor under 3 dygn, längd och vikt mäts och en aktivitetsmätare ger barnens/ungdomarnas rörelseaktivitet under en vecka. Dessutom har biomarkörer för deltagarnas kroppsbelastning av en stor mängd plastkemikalier, genotoxiska ämnen, pesticider, och andra potentiellt hormonstörande kemikalier mätts i urin från cirka 1100 deltagare, som är representativa för Sveriges population av ungdomar. Ett frågeformulär fångar upp livsstilsfaktorer och demografiska/sociala faktorer som kan ha betydelse för ungdomarnas kroppsbelastning av kemikalierna.

Syftet med denna stuide att undersöka betydelsen av olika påverkansfaktorer för uppmätt kroppsbelastning av ftalat-metaboliter, metaboliter av alternativ till ftalater, bisfenoler, pesticid-metaboliter och andra potentiellt hormonstörande toxiska kemikalier bland ungdomar i Riksmaten Ungdom 2016-17. Denna kunskap behövs som underlag för design av framtida forskningsstudier av samband mellan ungdomars exponering och hälsoeffekter, samt som underlag för framtida beslut om lagstiftning för att begränsa exponeringen för dessa potentiellt toxiska ämnen. Projektet ger också nya kunskaper om ungdomars exponering för denna typ av ämnen med korta halveringstider i kroppen. Resultaten underlättar identifieringen av grupper av ungdomar som har ökad risk för hög exponering för de studerade substanserna. Sammantaget så är resultaten viktiga för framtida riskbedömningar och eventuella beslut om riskreducerande åtgärder.

 

Insamling och kemisk analys av prover i anslutning till MONICA

MONICA-undersökningen har genomförts i Norrbotten och Västerbotten vid sju tillfällen; 1986, 1990, 1994, 1999, 2004, 2009 och 2014 och fortsätter nu med insamling under 2021. Vid varje tillfälle har ca 2000-2500 personer i åldersgrupp 25-74 år (25-64 år 1986 och 1990) bjudits in att delta. Urin och blod samlas in och deltagarna får besvara enkäter. 

Data på metaller i blod finns sedan 1990 för MONICA-deltagare och sedan 2004 finns även data på kadmium i urin. Detta har gjort det möjligt att följa tidstrender för metaller samt göra regionala jämförelser med andra delar av Sverige samt andra länder inom EU-projektet PHIME. Sedan 2009 har Bisfenol A mätts i urin, och från 2014 har även andra organiska miljöföroreningar mätts (TCP, PBA, triklosan, 1-HP, ftalat-metaboliter, Bisfenol F).

Sverige ingår i samarbetet AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme) under Arktiska rådet. I Sverige räknas Norrbotten och Västerbotten som cirkumpolära områden. MONICA-undersökningen har stått för det svenska bidraget i AMAP-samarbetet.

Data på miljöföroreningar hos MONICA-deltagare utgör grunden i den Miljöföroreningskohort som är under uppbyggnad inom norra Sveriges hälsoundersökningar (NSHDS). NSHDS utgörs, utöver MONICA-undersökningarna, av Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) och Mammografiundersökningar i norra Sverige. Även inom VHU har en del mätningar av miljöföroreningar gjorts, främst inom fall-kontroll studier. Den information som samlas in vid MONICA-undersökningen och VHU möjliggör studier av samband mellan miljöföroreningar och levnadsvanor samt medicinska data. Målet med Miljöföroreningskohorten är att i framtiden kunna göra större studier av hälsoeffekter av miljöföroreningar.

 

Insamling och kemisk analys av blod- och urinprover från deltagarna i matvaneundersökningen Riksmaten småbarn

Livsmedelsverket genomför regelbundet nationella matvaneundersökningar i syfte att undersöka befolkningens matvanor. De senaste två undersökningarna, Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17, kompletterades med en biomonitoreringsdel där blod- och urinprover samlades in från ett urval av deltagarna. Proverna användes för analys av nutritionsmarkörer, hälsomarkörer och hälsoskadliga ämnen.

Under 2021-2024 genomförs datainsamlingen i Livsmedelsverkets nästa matvaneundersökning, Riksmaten småbarn. Svenska haltdata avseende hälsoskadliga ämnen hos småbarn saknas till stor del, framför allt i blod. Insamling av blod- och urinprov från småbarn geografiskt spridda över hela Sverige skulle därför bidra med värdefull kunskap om exponeringen hos denna extra känsliga grupp. Syftet med undersökningen är att samla in blod- och urinprover från 600 av deltagarna i Riksmaten småbarn, 300 i åldersgruppen 18 månader och 300 i åldersgruppen 4 år, och att analysera tungmetaller och PFAS i blodproverna.

Resultaten från Riksmatenundersökningarna har bidragit till värdefull kunskap om den svenska befolkningens exponering för bl.a. tungmetaller, per- och polyfluorerade ämnen (PFAS), PCBer, bromerade flamskyddsmedel, DDT, metaboliter av ftalater och andra mjukgörare, bisfenol A och andra fenolära ämnen. Unikt med Riksmaten-undersökningarna är att de är relativt stora och omfattar ett nationellt representativt urval av befolkningen, vilket gör att resultaten kan användas för riskvärdering på nationell nivå. Biomonitoreringsresultaten har också använts för att identifiera levnadsvanor och andra faktorer (t.ex. ålder, kön, sociodemografi, boenderegion, amning, kostvanor, dricksvatten) som har betydelse för exponeringen för dessa hälsoskadliga ämnen. Alla dessa resultat utgör viktiga underlag för Livsmedelsverkets prioriteringar och för riskvärderingar av bl.a. PFAS och tungmetaller i dricksvatten och mat.

 

Insamling av bröstmjölksprover från Stockholm och Göteborg

Ända sedan början av 1970-talet har prover insamlats/köpts in från Stockholms Modersmjölkscentral, senare från apoteket på Södersjukhuset i Stockholm.  Modersmjölk samlas dessutom in i Göteborg. Proverna sparas i provbanken som finns på Naturhistoriska riksmuseet.

Syftet med uppdraget är att fortsätta att samla in bröstmjölk för att kunna genomföra analyser av organiska miljöföroreningar.