HÄMI: Biologiska mätdata - organiska ämnen

Mätningar av miljöföroreningar i prover från förstföderskor och deras barn - POPUP

Sedan 1996 har Livsmedelsverket, med delfinansiering från bland annat Naturvårdsverkets hälsorelaterade miljöövervakning, regelbundet samlat in modersmjölk, blod och hår från förstföderskor i Uppsala län. Studien har fått namnet POPUP (Persistent Organic Pollutants in Uppsala Primiparas) och syftet med studien är att följa halter av olika organiska miljöföroreninar i modersmjölk och serum över tid. Med start 2008 följs även barnen till de mammor som deltagit i studierna vid 4, 8 och 12 års ålder. Då studeras bl.a. barnens hälsoutfall som kopplar till miljögiftsbelastningen hos mödrarna.

Resultaten från undersökningarna används till att utöka och förfina pågående tidstrender, påbörja tidstrender för miljöföroreningar som inte undersökts tidigare och som underlag för framtida riskbedömningar. Organiska miljöföroreningar i modersmjölk utgör en indikator för det nationella miljökvalitetsmålet Giftfri miljö, och resultaten från undersökningarna ska användas till att uppdatera denna indikator. Resultaten är också viktiga för arbetet med genomförandet av Stockholmskonventionen.

Ämnesgrupper som analysers: PCB, dioxiner/furaner, PFAS, bekämpningsmedel, klorerade pesticider, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, PAH:er, fosforbaserade flamskyddsmedel, bisfenoler, UV-ämnen, klorparaffiner

Insamling och kemisk analys av prover i anslutning till MONICA

MONICA-undersökningen har genomförts i Norrbotten och Västerbotten vid sju tillfällen; 1986, 1990, 1994, 1999, 2004, 2009 och 2014 och fortsätter nu med insamling under 2021. Vid varje tillfälle har ca 2000-2500 personer i åldersgrupp 25-74 år (25-64 år 1986 och 1990) bjudits in att delta. Urin och blod samlas in och deltagarna får besvara enkäter. 

Data på metaller i blod finns sedan 1990 för MONICA-deltagare och sedan 2004 finns även data på kadmium i urin. Detta har gjort det möjligt att följa tidstrender för metaller samt göra regionala jämförelser med andra delar av Sverige samt andra länder inom EU-projektet PHIME.

Sverige ingår i samarbetet AMAP (Arctic Monitoring and Assessment Programme) under Arktiska rådet. I Sverige räknas Norrbotten och Västerbotten som cirkumpolära områden. MONICA-undersökningen har stått för det svenska bidraget i AMAP-samarbetet.

Data på miljöföroreningar hos MONICA-deltagare utgör grunden i den Miljöföroreningskohort som är under uppbyggnad inom norra Sveriges hälsoundersökningar (NSHDS). NSHDS utgörs, utöver MONICA-undersökningarna, av Västerbottens hälsoundersökningar (VHU) och Mammografiundersökningar i norra Sverige. Även inom VHU har en del mätningar av miljöföroreningar gjorts, främst inom fall-kontroll studier. Den information som samlas in vid MONICA-undersökningen och VHU möjliggör studier av samband mellan miljöföroreningar och levnadsvanor samt medicinska data. Målet med Miljöföroreningskohorten är att i framtiden kunna göra större studier av hälsoeffekter av miljöföroreningar.

Ämnesgrupper som analysers: PFAS, UV-ämnen, ftalater, bekämpningsmedel, fosforbaserade flamskyddsmedel, PAH:er, bisfenoler.

Mätningar av ftalater i svenskfödda kvinnor – en regional jämförelse

Ftalater har tidigare mätts hos yngre svenska kvinnor och män och regionala skillnader sågs mellan norra och södra Sverige med högre koncentrationer i norr för flertalet ftalat-metaboliter. Det finns därför ett behov att förstå om detta var ett slumpfynd, om det berodde på den åldersskillnad som förelåg mellan grupperna eller faktiska koncentrationsskillnader i Sverige. Syftet med denna studie är att klargöra om det finns regionala skillnader i ftalatnivåer mellan norra och södra Sverige genom att mäta ftalater på de svenska kvinnor som är insamlade från Lund och Umeå i samband med den pågående studien om kadmiumexponering hos kvinnor.

Exponering för miljöföroreningar hos unga män och kvinnor

För att följa exponeringen i en normalbefolkning över tid med standardisering för ålder, samlas regelbundet prover in från unga män och kvinnor. En basundersökning gjordes år 2000 på 305 mönstrande unga män, och nya tvärsnittsstudier genomfördes år 2004, 2006 och 2009. Senare, efter att mönstringen upphörde, har studier av gymnasieelever genomförts istället och omfattar numer även unga kvinnor (ca 100 män och 100 kvinnor). Syftet med undersökningen är att undersöka tidstrender för serumhalter av persistenta organiska miljöföroreningar, högfluorerade och bromerade ämnen samt urinhalter av ftalater och pesticider hos unga män och kvinnor.

Ämnesgrupper som analysers: PFAS, UV-ämnen, ftalater, bekämpningsmedel, fosforbaserade flamskyddsmedel, PAH:er, bisfenoler.

Analys av miljöföroreningar i NorthPop-studien

NorthPop är en forskningsstudie i Västerbotten med målet friska och välmående barn. De senaste decennierna har astma, allergier, övervikt och beteendeproblem ökat bland barn och ungdomar.  Den framtida hälsan grundläggs tidigt i livet, och fortfarande saknas viktiga pusselbitar i kunskapen om hur arv och miljö samspelar under graviditet och barndom.

För att få mer kunskap om exponering och hälsoeffekter av kemikalier finansierar HÄMI under 2020-2021 kemiska analyser i blod från gravida kvinnor som deltar i Northpop. Målsättningen med Northpop är att utveckla en prediktiv modell för tidig utveckling av astma och allergi hos barn baserat på epigenetik, livsstilsfaktorer där exponering för kemikalier är en viktig faktor.

Mer information om Northpop finns här: https://www.umu.se/forskning/infrastruktur/northpop/

Insamling och kemisk analys av blod- och urinprover från deltagarna i matvaneundersökningen Riksmaten småbarn

Livsmedelsverket genomför regelbundet nationella matvaneundersökningar i syfte att undersöka befolkningens matvanor. De senaste två undersökningarna, Riksmaten vuxna 2010-11 och Riksmaten ungdom 2016-17, kompletterades med en biomonitoreringsdel där blod- och urinprover samlades in från ett urval av deltagarna. Proverna användes för analys av nutritionsmarkörer, hälsomarkörer och hälsoskadliga ämnen.

Under 2021-2024 genomförs datainsamlingen i Livsmedelsverkets nästa matvaneundersökning, Riksmaten småbarn. Svenska haltdata avseende hälsoskadliga ämnen hos småbarn saknas till stor del, framför allt i blod. Insamling av blod- och urinprov från småbarn geografiskt spridda över hela Sverige skulle därför bidra med värdefull kunskap om exponeringen hos denna extra känsliga grupp. Syftet med undersökningen är att samla in blod- och urinprover från 600 av deltagarna i Riksmaten småbarn, 300 i åldersgruppen 18 månader och 300 i åldersgruppen 4 år, och att analysera tungmetaller och PFAS i blodproverna.

Resultaten från Riksmatenundersökningarna har bidragit till värdefull kunskap om den svenska befolkningens exponering för bl.a. tungmetaller, per- och polyfluorerade ämnen (PFAS), PCBer, bromerade flamskyddsmedel, DDT, metaboliter av ftalater och andra mjukgörare, bisfenol A och andra fenolära ämnen. Unikt med Riksmaten-undersökningarna är att de är relativt stora och omfattar ett nationellt representativt urval av befolkningen, vilket gör att resultaten kan användas för riskvärdering på nationell nivå. Biomonitoreringsresultaten har också använts för att identifiera levnadsvanor och andra faktorer (t.ex. ålder, kön, sociodemografi, boenderegion, amning, kostvanor, dricksvatten) som har betydelse för exponeringen för dessa hälsoskadliga ämnen. Alla dessa resultat utgör viktiga underlag för Livsmedelsverkets prioriteringar och för riskvärderingar av bl.a. PFAS och tungmetaller i dricksvatten och mat.

Ämnesgrupper som analysers: Metaller, PFAS, UV-ämnen, ftalater, bekämpningsmedel, fosforbaserade flamskyddsmedel, PAH:er, bisfenoler.

Metodutveckling och analys av nya bisfenoler och doftämnen i urin

Bisfenol A är ett ämne som framställs i stora volymer och som används framför allt för att tillverka plast, särskilt polykarbonat- eller epoxiplast. Bisfenol A förekommer också i termopapper, som till exempel används till kvitton. Ämnet påträffas i nästan alla urin- och blodprover från människor, vilket tyder på att de flesta av oss hela tiden får i oss låga doser av ämnet. Bisfenol A är hormonstörande för människor och kan påverka vår fortplantningsförmåga. För att minska exponeringen för bisfenol A har nya regler för bisfenol A antagits både i Sverige och i EU under de senaste två åren. Bisfenol A kan i många fall ersättas med andra bisfenoler. Användningen av andra bisfenoler är dock idag liten i jämförelse med bisfenol A.

4-isopropyl benzoic acid (CAS 536-66-3) är en urin-metabolit till doftämnet p-cymen. Kemikalieinspektionen har föreslagit klassificering Repr.1B för flera doftämnen (inkl. p-cymen) som bryts ner i kroppen till en gemensam metabolit (4-isopropyl benzoic acid). Det finns inga humanstudier av metaboliten 4-isopropylbenzoic acid i urin sedan tidigare, vad vi känner till. Doftämnena används brett i konsumentprodukter, tex kosmetika, tvätt- och rengöringmedel etc. och även som livsmedelstillsatser. P-cymen finns i livsmedel och är vanligt förekommande i så kallade ”eteriska oljor” (essential oils). En annan metabolit, tert-butylbenzoic acid (TBBA; CAS 98-73-7) med samma användningsområde är också intressant att testa i svenska humanprover.

Syftet med denna undersökning är att utveckla analysmetoder för nya bisfenoler som ersätter de reglerade, för att kunna detektera dessa i urin. Dessutom att se över relevans och möjligheter för metodutveckling av doftämnen och genom föra detta. Analyser av prover från barn och unga ska ingå i undersökningen för att tillämpa de nya metoderna.

Fortsatta studier av barns exponering för miljökemikalier 2024-2025

Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet har inom ramen för den Hälsorelaterade miljöövervakningen påbörjat en tidsserie av barns exponering för miljökemikalier. I tidsserien har urin från 4-åringar analyserats för ett antal miljökemikalier, så som ftalater, bisfenoler och bekämpningsmedel. Urinprover har samlats in 1998/2000 respektive 2015. Urinproverna från 1998/2000 samlades in inom ramen för en pågående populationsbaserad longitudinell kohort (BAMSE) och hämtades från en biobank. Urinproverna från 2015 samlades in från barn som rekryterats via förskolan. I samband med urinprovtagningen samlades även damm från barnens förskolor. En tredje insamlingsomgång genomfördes 2019/2021 och under 2024 startar nästa provinsamling. Denna gång kommer även damm samlas in i samarbete med Stockholms Stad.

Ämnesgrupper som analysers: PCB, dioxiner/furaner, PFAS, bekämpningsmedel, klorerade pesticider, ftalater, bromerade flamskyddsmedel, PAH:er, fosforbaserade flamskyddsmedel, bisfenoler.

Insamling av bröstmjölksprover från Stockholm och Göteborg

Ända sedan början av 1970-talet har prover insamlats/köpts in från Stockholms Modersmjölkscentral, senare från apoteket på Södersjukhuset i Stockholm.  Modersmjölk samlas dessutom in i Göteborg. Proverna sparas i provbanken som finns på Naturhistoriska riksmuseet.

Syftet med uppdraget är att fortsätta att samla in bröstmjölk för att kunna genomföra analyser av organiska miljöföroreningar.