HÄMI: Biologiska mätdata metaller

Metodutveckling blodprovstagning på filterpapper

De studier inom den HÄMI där blodprovstagning för metallanalyser förekommer sker detta via armvecket som är den traditionella metoden att erhålla blod för analys. Det är dock en invasiv metod och provtagningen måste utföras av medicinsk utbildad personal. Analystekniken för metaller har utvecklats över tid vilket innebär bl.a. att mycket små blodvolymer kan användas för att erhålla ett fullgott analysresultat. Ett sätt att erhålla blod med en mindre invasiv metod och betydligt mindre volym, är att genom ett stick i fingret droppa artärblod på ett filterpapper s.k. PKU-kort. Utstansning av den torkade blodspotten kan sen användas till bestämning av metallhalten i blod.

Syftet med uppdraget är att utveckla och validera en blodprovstagningsmetod som bygger på artärblod på PKU-kort för bestämning av metallhalt i blod. Metoden skall vara ett komplement till ordinarie blodprovstagning av venblod.

 

Mätningar av kadmium hos utlandsfödda kvinnor

I vår pågående studie om kadmiumnivåer hos svensk- respektive utlandsfödda kvinnor finner vi att kvinnor med bakgrund i Mellanöstern och Östafrika har signifikant högre kadmiumkoncentrationer i urin (medelvärde cirka 0,5 ug/L) än svenskfödda kvinnor (0,2 ug/L) i samma åldersgrupp. Trots stor ansträngning är den utlandsfödda gruppen liten (ffa från Afrika). Vi har nu fått kontakt med ytterligare grupper av kvinnor från Östafrika och önskar göra en ny kompletterande rekrytering för att kunna öka basen för våra observationer och för att bättre kunna förstå källor till exponering. Syftet är att öka studiebasen av invandrarkvinnor för att klargöra om invandrarkvinnor har högre kadmiumhalter än svenskfödda kvinnor i samma åldersgrupp.

 

Tidsserie – Bly, kadmium och kvicksilver i blod hos barn i Skåne

Sedan 1978 har drygt 4000 barn (7-11 år) i Landskrona och Trelleborg undersökts med avseende på blyhalt i blod. Minskningen i blodblyhalt har varit ca 5% per år, och har fortsatt även efter det att användningen av bly i bensinen upphörde 1994. Detta tyder på att bly i bensin orsakat en omfattande kontaminering, som endast gradvis avklingar.

Syftet med uppdraget är att övervaka halter av bly, kadmium och kvicksilver hos skolbarn i årskurs 1-2, cirka 100 barn vartannat år, i och runt Landskrona. Resultaten visar dagens bakgrundshalter vilka kan användas som en jämförelse i framtida undersökningar. Ett annat syfte är att belysa huruvida exponering för bly, kadmium och kvicksilver under barndomen påverkar barnets tillväxt samt IQ.

 

Tidsserie – Kvicksilver i hår hos förstföderskor

En tidstrendstudie av exponering för persistenta organiska miljöföroreningar hos nyblivna mödrar pågår vid Livsmedelsverket, med finansiering från den hälsorelaterade miljöövervakningen. Ett 30-tal kvinnor från Uppsala rekryteras vid varje undersökningsperiod och utöver bröstmjölk, serum och urinprover samt kostenkäter så samlas även hårprover in.

Syftet med undersökningen är att analysera de hårprover som samlas in med avseende på halten metylkvicksilver för att få fram en tidsserie för kvicksilver i hår.

 

Halter av kadmium i urin hos kvinnor

Huvudkällan till kadmiumexponering är kost och rökning. I vissa områden i Sverige finns naturligt förhöjda kadmiumhalter och vissa områden är kontaminerade till följd av mänsklig påverkan. Kostens kadmiumhalt liksom sammansättningen, t.ex. fiberinnehåll, skaldjur, konsumtion av lever och njure, påverkar kadmiumintaget. Rökning bidrar också till kadmiumexponeringen.

Kadmium ansamlas framför allt i njurarna och utsöndras sedan långsamt med urinen. Vid ett konstant intag av kadmium ökar därför kadmiumhalten i njurarna med åldern. Skadliga effekter på njurar (t.ex. ökad äggviteutsöndring) och skelett (minskad bentäthet) har på senare år påvisats vid lägre exponeringsnivåer än tidigare. Kvinnor utgör därför riskgrupp vid kadmiumexponering eftersom låga järndepåer, vilket är vanligt hos kvinnor i fertil ålder, är associerat med förhöjd kadmiumabsorption i tarmen. Kvinnor har dessutom generellt mindre benmassa än män samt ökad benresorption efter menopaus. Det kan antas att påverkan på njurar och skelett förekommer hos en liten andel av den allmänna befolkningen redan idag.

Syftet med undersökningen är att följa kadmiumbelastningen över tid i fyra olika regioner hos kvinnor i åldersgruppen 50-59 år, som kan antas utgöra en riskgrupp för hög exponering för kadmium.