HÄMI: Biologiska mätdata - metaller

Bly, kadmium och kvicksilver i blod hos barn i Skåne

Sedan 1978 har drygt 4000 barn (7-11 år) i Landskrona och Trelleborg undersökts med avseende på blyhalt i blod. Minskningen i blodblyhalt har varit ca 5% per år, och har fortsatt även efter det att användningen av bly i bensinen upphörde 1994. Jämfört med andra delar av Europa är halten av bly idag bland barnen från Landskrona ungefär lika hög men på en nivå som kan ge effekter på kognitiva funktioner. Då exponering för låga halter av bly, kadmium och kvicksilver kan ge skador på nervsystemet, benskörhet, ökad risk för frakturer samt hjärtkärlsjukdom är det viktigt att följa halterna i barn och denna studie syftar till att övervaka halter av bly, kadmium och kvicksilver hos skolbarn i årskurs 1-2, cirka 100 barn vartannat år, i och runt Landskrona. Resultaten visar dagens bakgrundshalter vilka kan användas i jämförelse med tidigare och framtida nivåer av toxiska metaller i befolkningen. Tidstrendstudien används av myndigheter och kommuner i deras miljöarbete.

Kvicksilver i hår hos förstföderskor

Kvicksilver i hår är ett mått på exponeringen för metylkvicksilver och fisk är den viktigaste källan till exponering för metylkvicksilver. Metylkvicksilver kan skada centrala nervsystemet, och hos foster kan effekter uppkomma redan vid låg exponering. I epidemiologiska studier har man funnit ett samband mellan metylkvicksilverexponering under fosterstadiet och försämrad kognitiv förmåga hos barn. Riskgrupper i den allmänna befolkningen är kvinnor i barnafödande ålder och storkonsumenter av fisk.

En tidstrendstudie av exponering för persistenta organiska miljöföroreningar hos nyblivna mödrar pågår vid Livsmedelsverket, med finansiering från den hälsorelaterade miljöövervakningen. Ett 30-tal kvinnor från Uppsala rekryteras vid varje undersökningsperiod och utöver bröstmjölk, serum och urinprover samt kostenkäter så samlas även hårprover in. Syftet med undersökningen är att analysera de hårprover som samlas in med avseende på halten metylkvicksilver för att få fram en tidsserie för kvicksilver i hår.

Halter av kadmium i urin hos kvinnor

Huvudkällan till kadmiumexponering är kost och rökning. I vissa områden i Sverige finns naturligt förhöjda kadmiumhalter och vissa områden är kontaminerade till följd av mänsklig påverkan. Kostens kadmiumhalt liksom sammansättningen, t.ex. fiberinnehåll, skaldjur, konsumtion av lever och njure, påverkar kadmiumintaget.

Kadmium ansamlas framför allt i njurarna och utsöndras sedan långsamt med urinen. Vid ett konstant intag av kadmium ökar därför kadmiumhalten i njurarna med åldern. Skadliga effekter på njurar (t.ex. ökad äggviteutsöndring) och skelett (minskad bentäthet) har på senare år påvisats vid lägre exponeringsnivåer än tidigare. Kvinnor utgör därför riskgrupp vid kadmiumexponering eftersom låga järndepåer, vilket är vanligt hos kvinnor i fertil ålder, är associerat med förhöjd kadmiumabsorption i tarmen. Kvinnor har dessutom generellt mindre benmassa än män samt ökad benresorption efter menopaus. Det kan antas att påverkan på njurar och skelett förekommer hos en liten andel av den allmänna befolkningen redan idag.

Syftet med undersökningen är att följa kadmiumbelastningen över tid i fyra olika regioner hos kvinnor i två olika åldersgrupper (20-29 år och 50-59 år).

Analys av metaller i 4-åringar som ingår i NICE-studien

I födelsekohort NICE (”Nutritional Impact on the Immunological Maturation during Childhood in relation to the Environment”) vid Sunderbyn sjukhus utanför Luleå i Norrbotten studeras hur olika miljöfaktorer och livsstilsfaktorer har en inverkan på hälsan. Gravida kvinnor provtas under graviditeten och vid förlossningen. Efter födseln följs barnen följts upp vid 1, 4 och 12 månader. Just nu pågår 4-årsuppföljningen som innebär provtagning och hälsoundersökning.

Toxiska metaller så som arsenik, bly, kadmium och kvicksilver finns på WHO:s topp-10-lista över kemikalier som har stor inverkan på folkhälsan. Svenska exponeringsdata för toxiska metaller tidigt i livet är knapphändiga. För arsenik och tillhörande metaboliter finns nästintill ingen data. Det är väldigt viktigt att fylla denna kunskapslucka, speciellt när de begränsade data som finns från den allmänna befolkningen, inklusive kvinnor i barnafödande ålder och barn i skolåldern, visar på stora variationer, och att halterna kadmium, bly och kvicksilver minskar mycket långsamt över tid eller inte alls. Inom NICE studien, har mödrarnas metallexponering mätts under senare delen av graviditeten, vid förlossningen samt hos barnen vid 4 månader och 1 års ålder. HÄMI stöder projektet genom att finansiera analyser av metaller hos 4-åringarna. Dessa data kommer även att används till att undersöka eventuella kopplingar till barnens utveckling, speciellt utvecklingen av deras immunsystemet och förekomsten av allergi, tillväxt, och även utvecklingen av deras kognitiva förmåga och beteenden.