Tvillingstudien CATSS

CATSS är en tvillingstudie om barn och unga vuxna i Sverige, vars mål är att undersöka hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn och tonåringar. Syftet med detta är att få en bättre förståelse av varför vissa människor får sjukdomar medan andra är friska.

Projektbeskrivning

Genom jämförelsen av en- och tvåäggstvillingar kan vi få reda på den relativa betydelsen av arv och miljö för våra vanligaste sjukdomar. De ärftliga faktorerna utgörs av de gemensamma gener som medlemmar i samma familj har. Den miljökomponent vi studerar hos barn är familjemiljön, vilken i hög grad är lika för barn inom samma familj; till exempel får syskon en likartad uppfostran, de får också i stor utsträckning samma slags mat osv. I den här studien studerar vi främst egenskaper som har mer eller mindre genetisk bakgrund, men till övervägande del är miljöfaktorer av minst lika stor betydelse som de ärftliga faktorerna.

Enäggstvillingar är i stort sett helt lika genetiskt, det vill säga att de har identiska arvsanlag. Tvåäggstvillingar ärver i genomsnitt hälften av anlagen, precis som vanliga syskon. Genom att jämföra en- och tvåäggstvillingar försöker man uppskatta arvsanlagens inverkan på olika sjukdomar och beteenden. Om enäggstvillingar visar sig vara mer lika än tvåäggstvillingar när det gäller en viss egenskap, tyder detta på att arvet här är en viktig komponent. Det är alltså nödvändigt att både enäggs- och tvåäggstvillingar ingår i undersökningen.

Den första undersökningen görs då tvillingarna fyller nio år. Då tillfrågas föräldrarna till alla nioåriga tvillingar om att delta i en webbenkät rörande sina tvillingars hälsa och beteende. Intervjun fångar upp olika hälsoproblem såsom astma, allergier och diabetes samt beteenden som fysisk aktivitet och social interaktion. De tvillingar som deltar i undersökningen erbjuds att lämna ett salivprov för att bland annat bestämma om de är enäggs- eller tvåäggstvillingar. I dagsläget har närmare 34 000 tvillingar deltagit i studien.

Enkät för 9-åringar (föräldrar)

Webbenkät

Ansvarig forskare

Patrik Magnusson

Chef för Svenska Tvillingregistret

Kontakt

Vi som jobbar i studien svarar gärna på dina frågor eller om du är intresserad av att få ytterligare information om studien så är du välkommen att kontakta oss på e-post catss@meb.ki.se eller telefon 0200-21 06 60.

Studieresultat

Måttet som används för att mäta ärftlighet kallas heritabilitet. Detta mått anger hur mycket av variationen i en sjukdom eller egenskap som kan tillskrivas genetiska faktorer. Heritabiliteten anges i procent. Hög heritabilitet hos en sjukdom eller en egenskap innebär inte att risken för att utveckla denna är opåverkbar. De ärftliga faktorerna bidrar således till egenskapen eller sjukdomen, men bestämmer inte helt över den. Trots att vissa egenskaper har hög heritabilitet, kan man följaktligen förändra förutsättningarna med miljömässiga åtgärder. Här följer några av våra senaste resultat.

Astma och allergi

Astma och allergier såsom eksem och hösnuva är några av de vanligaste sjukdomarna hos barn och unga vuxna, med en förekomst på 6-8 procent av befolkningen. Vi har visat att det finns ett samband mellan låg födelsevikt och astma hos barn, oberoende av graviditetslängd, delade miljöfaktorer och ärftlighet. Detta kan innebära att nedsatt fostertillväxt påverkar astma senare i livet. Våra studier visar också att barn med hög födelsevikt har större risk för eksem än andra barn. Vi studerar även orsaksfaktorer och tillväxt hos en grupp tvillingar med och utan astma.

ADHD och autismliknande tillstånd

ADHD och autistiska tillstånd har fått stor uppmärksamhet i debatten på senare tid. Ett barn med sådana symptom kan ha svårigheter med till exempel uppmärksamhet, koncentration och sociala kontakter. Vår studie visar, i likhet med tidigare forskning, att de ärftliga faktorerna har en stor betydelse för den här typen av beteenden. Bland tvillingar med ADHD så är det alltså troligare att båda tvillingarna har ADHD om de är enäggstvillingar än om de är tvåäggstvillingar.

Pappans ålder och autismliknande tillstånd

Under senare år så har det konstaterats att autism har många olika anledningar. Vår studie visar att vissa av de fenomen som är associerade med ökad ålder hos fadern också är associerade med en ökad risk för autism. Dessa fenomen har dock ett lågt förklaringsvärde.

Uppföljningsstudier

CATSS15

CATSS15 är en uppföljning av studien CATSS9 där föräldrar till nioåriga tvillingar intervjuas för att undersöka hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn. Här är vi intresserade av att veta hur dessa faktorer påverkar förändringar i hälsa och beteende vid övergången från barndom till tonårsperiod och bjuder varje år in både tvillingar och deras föräldrar att svara på en webbenkät. Studien startade 2009 och i dagsläget ingår drygt 15 000 tvillingar i studien.

CATSS18

Detta är en uppföljning av de två tidigare CATSS-studierna vid 9 och 15-års ålder där vi undersöker hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn och tonåringar. I CATSS 18 är vi intresserade av att veta hur dessa faktorer påverkar förändringar i hälsa och beteende vid övergången från barndom till tonårsperiod och vidare upp i vuxenålder. Studien startade i början av 2011 och både tvillingar och föräldrar bjuds årligen in att vara med. Svaren samlas in via en webbenkät. Hittills har drygt 13 000 tvillingar deltagit i studien. Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.

CATSS24

Detta är en uppföljning av de tre tidigare CATSS-studierna vid 9, 15 och 18-års ålder där vi undersöker hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn och tonåringar. Nu är vi intresserade av att veta hur dessa faktorer påverkar förändringar i hälsa och beteende i tidig vuxen ålder. Studien startade under hösten 2016. Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.

Webbenkät för 24-åriga tvillingar

Ansvariga forskare för CATSS uppföljningsstudier

Henrik Larsson

Gästprofessor

Sebastian Lundström

Forskare vid Göteborgs Universitet

Kontakt

Vi som jobbar i studien svarar gärna på dina frågor eller om du är intresserad av att få ytterligare information om studien så är du välkommen att kontakta oss på catss@meb.ki.se eller telefon 0200-21 06 60.