Tvillingstudien CATSS
CATSS är en tvillingstudie om barn och unga vuxna i Sverige, vars mål är att undersöka hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn och tonåringar. Syftet med detta är att få en bättre förståelse av varför vissa människor får sjukdomar medan andra är friska.
Projektbeskrivning
Genom jämförelsen av en- och tvåäggstvillingar kan vi få reda på den relativa betydelsen av arv och miljö för våra vanligaste sjukdomar. De ärftliga faktorerna utgörs av de gemensamma gener som medlemmar i samma familj har. Den miljökomponent vi studerar hos barn är familjemiljön, vilken i hög grad är lika för barn inom samma familj; till exempel får syskon en likartad uppfostran, de får också i stor utsträckning samma slags mat osv. I den här studien studerar vi främst egenskaper som har mer eller mindre genetisk bakgrund, men till övervägande del är miljöfaktorer av minst lika stor betydelse som de ärftliga faktorerna.
Enäggstvillingar är i stort sett helt lika genetiskt, det vill säga att de har identiska arvsanlag. Tvåäggstvillingar ärver i genomsnitt hälften av anlagen, precis som vanliga syskon. Genom att jämföra en- och tvåäggstvillingar försöker man uppskatta arvsanlagens inverkan på olika sjukdomar och beteenden. Om enäggstvillingar visar sig vara mer lika än tvåäggstvillingar när det gäller en viss egenskap, tyder detta på att arvet här är en viktig komponent. Det är alltså nödvändigt att både enäggs- och tvåäggstvillingar ingår i undersökningen.
Den första undersökningen görs då tvillingarna fyller nio år. Då tillfrågas föräldrarna till alla nioåriga tvillingar om att delta i en webbenkät rörande sina tvillingars hälsa och beteende. Intervjun fångar upp olika hälsoproblem såsom astma, allergier och diabetes samt beteenden som fysisk aktivitet och social interaktion. De tvillingar som deltar i undersökningen erbjuds att lämna ett salivprov för att bland annat bestämma om de är enäggs- eller tvåäggstvillingar. I dagsläget har närmare 34 000 tvillingar deltagit i studien.
Enkät för nioåringar (föräldrar)
Studieresultat
Måttet som används för att mäta ärftlighet kallas heritabilitet. Detta mått anger hur mycket av variationen i en sjukdom eller egenskap som kan tillskrivas genetiska faktorer. Heritabiliteten anges i procent. Hög heritabilitet hos en sjukdom eller en egenskap innebär inte att risken för att utveckla denna är opåverkbar. De ärftliga faktorerna bidrar således till egenskapen eller sjukdomen, men bestämmer inte helt över den. Trots att vissa egenskaper har hög heritabilitet, kan man följaktligen förändra förutsättningarna med miljömässiga åtgärder. Här följer några av våra senaste resultat.
Astma och allergi
Astma och allergier såsom eksem och hösnuva är några av de vanligaste sjukdomarna hos barn och unga vuxna, med en förekomst på 6-8 procent av befolkningen. Vi har visat att det finns ett samband mellan låg födelsevikt och astma hos barn, oberoende av graviditetslängd, delade miljöfaktorer och ärftlighet. Detta kan innebära att nedsatt fostertillväxt påverkar astma senare i livet. Våra studier visar också att barn med hög födelsevikt har större risk för eksem än andra barn. Vi studerar även orsaksfaktorer och tillväxt hos en grupp tvillingar med och utan astma.
ADHD och autismliknande tillstånd
ADHD och autistiska tillstånd har fått stor uppmärksamhet i debatten på senare tid. Ett barn med sådana symptom kan ha svårigheter med till exempel uppmärksamhet, koncentration och sociala kontakter. Vår studie visar, i likhet med tidigare forskning, att de ärftliga faktorerna har en stor betydelse för den här typen av beteenden. Bland tvillingar med ADHD så är det alltså troligare att båda tvillingarna har ADHD om de är enäggstvillingar än om de är tvåäggstvillingar.
Pappans ålder och autismliknande tillstånd
Under senare år så har det konstaterats att autism har många olika anledningar. Vår studie visar att vissa av de fenomen som är associerade med ökad ålder hos fadern också är associerade med en ökad risk för autism. Dessa fenomen har dock ett lågt förklaringsvärde.
Uppföljningsstudier av CATSS
CATSS15
CATSS15 är en uppföljning av studien CATSS9 där föräldrar till nioåriga tvillingar intervjuas för att undersöka hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn. Här är vi intresserade av att veta hur dessa faktorer påverkar förändringar i hälsa och beteende vid övergången från barndom till tonårsperiod och bjuder varje år in både tvillingar och deras föräldrar att svara på en webbenkät. Studien startade 2009 och i dagsläget ingår drygt 21 000 tvillingar i studien.
CATSS18
Detta är en uppföljning av de två tidigare CATSS-studierna vid 9 och 15-års ålder där vi undersöker hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn och tonåringar. I CATSS 18 är vi intresserade av att veta hur dessa faktorer påverkar förändringar i hälsa och beteende vid övergången från barndom till tonårsperiod och vidare upp i vuxenålder. Studien startade i början av 2011 och både tvillingar och föräldrar bjuds årligen in att vara med. Svaren samlas in via en webbenkät. Hittills har cirka 18 000 tvillingar deltagit i studien. Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Göteborgs universitet.
CATSS24
Detta är en uppföljning av de tre tidigare CATSS-studierna vid 9, 15 och 18-års ålder där vi undersöker hur genetiska och miljömässiga faktorer påverkar hälsa och beteende hos barn och tonåringar. Nu är vi intresserade av att veta hur dessa faktorer påverkar förändringar i hälsa och beteende i tidig vuxen ålder. Studien startade under hösten 2016. Studien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Göteborgs universitet. Hittills har cirka 9 000 tvillingar deltagit i studien.
Ansvarig forskare för CATSS-studierna
Patrik Magnusson
Chef för Svenska TvillingregistretVanliga frågor
Vi använder Skatteverkets folkbokföringsregister för att ta fram tvillingar födda i Sverige och som sedan kan kontaktas i våra studier.
Om du är född i Sverige och medverkar i en forskningsstudie som organiseras av Svenska Tvillingregistret. I dagsläget sker första kontakterna vid 9 månader alternativt 9 års ålder.
Det innebär att du bidrar med data från test, enkät, registerlänkningar eller biologiskt prov och lämnar ditt samtycke till att dessa data används för forskning. Information om diagnoser och medicineringar hämtas från Socialstyrelsens hälsoregister. Forskare kan ansöka om att få använda dessa data för statistiska analyser av specificerade forskningsfrågor. Data är då alltid kodade så att enskilda ej kan identifiera
Vi lagrar de data du bidragit med så länge de är användbara för forskning. Data kan användas för flera forskningsfrågor och med tekniska eller analytiska metoder som tas fram i framtiden.
Förutom att bidra på ett effektivt sätt till forskning, som kommer hela samhället till godo, så delar vi ibland ut presentkort eller biobiljetter som tack. Samkönade tvillingar kan även få reda på om de är enäggs- eller tvåäggstvillingar, om båda lämnar biologiskt prov (saliv eller blod).
Data i Svenska Tvillingregistret får endast användas till forskning godkänd av Etikprövningsmyndigheten.
Saliv och blodprov får endast användas till forskning godkänd av Etikprövningsmyndigheten.
Provet lagras så länge det bedöms som användbart för forskning.
Nej. Vi är helt inriktade på tvillingar. Anledningen är främst att antalet trillingar och fyrlingsfödslar är så få.
Ja, data på tvillingar av olika kön är av stort intresse för att kunna studera könseffekter.
Testet är ytterst tillförlitligt, över 99.9%. Det förekommer att prover är svåra att analysera, och då ges inte något resultat. Då ber vi om nytt prov.
Det brukar ta mellan 6 månader upp till lite mer än ett år. Att det varierar så mycket beror dels på att vi samlar ihop många prover innan de skickas för analys och att belastningen på analyslabbet varierar.
Vi skickar biobiljetter som en kod till den email du skrev när du svarade på enkäten. Det händer att emailet hamnar i skräpkorgen så titta där ifall du inte hittar det i inkorgen. Avsändare är MEB Tvilling admin. Om du inte hittar mailet skickar vi det gärna på nytt.
Ja, så länge de är födda i Sverige. Du kan lägga till det som en kommentar i enkäten.
Kontakt
Vi som jobbar i studien svarar gärna på dina frågor eller om du är intresserad av att få ytterligare information om studien så är du välkommen att kontakta oss på catss@meb.ki.se eller telefon 08-5248 6160 eller 070-28 37 436.