Tema: Våra sinnen
Lukt, smak, syn, hörsel och känsel – våra sinnen är nyckeln till hur vi uppfattar världen runt omkring oss. Men det finns fler sinnen än de fem du lärde dig i skolan. Proprioception gör att vi vet var våra kroppsdelar är och utan balanssinnet skulle vi välta ganska snabbt. Här utforskar vi hur våra sinnen fungerar och vad som händer när de sviktar eller luras av illusioner.
Synestesi – en färgstark förmåga
Hur låter färgen röd? Det kan bara en person med synestesi höra. Nu ska forskare lära sig mer om förmågan att göra ovanliga sinnliga kopplingar.
Den näsvisa smakdomaren
Näsans expertis är att skilja mellan bra och dåligt. Nu försöker forskarna använda luktsinnets kraft till att upptäcka något av det sämsta som finns – sjukdomar
Så fungerar ögonens språk
Du kan drunkna i någons blick, eller så kan den nästan brännas. Blicken är en genväg till människors inre värld, något forskare försöker utnyttja för att lära sig mer om exempelvis autism.
Grå starr – ny syn på gammalt ögonproblem
Att åtgärda grå starr är ett av världens äldsta kirurgiska ingrepp. Tack vare medicinsk utveckling har det förfinats och tar i dag bara några minuter.
Oväntad mekanism bakom kronisk nervsmärta
Smärta orsakar lidande och leder till stora kostnader för samhället. I en artikel i Science presenterar forskare vid Karolinska Institutet ett nytt sensoriskt organ i huden som känner av farlig retning från omgivningen.
Ny kunskap om tinnitus ger hopp
Tinnitus är fantomljud som kan vara mycket påfrestande och sänka livskvaliteten för den som drabbas. Effektiva behandlingsmetoder saknas men ny forskning ger hopp om framtiden.
Hörselnedsättning - lätt att förebygga men svårt att bota
En miljard unga riskerar hörselnedsättning i framtiden om de fortsätter att lyssna på allt för hög volym i sina hörlurar. För att utveckla behandlingar behöver forskarna lösa innerörats mysterier. Läs ett fördjupningstema från KI:s tidning Medicinsk Vetenskap.
De ser musikens kraft
Musik kan användas som terapi, en väg till känslomässig medvetenhet eller som ett kraftfullt forskningsverktyg. Möt tre forskare med olika ingångar till musikens värld.
Varför kan man inte kittla sig själv?
Svaret är inte bara kul att veta. Det ger också ledtrådar till mekanismerna bakom schizofreni, förklarar Konstantina Kilteni, forskare vid institutionen för neurovetenskap, Karolinska Institutet.
Förnimmelsen av den egna kroppen bygger på osäkerhet och gissningar
Forskare vid Karolinska Institutet har funnit att varseblivningen av den egna kroppen till stor del bygger på att hjärnan gör gissningar baserade på sannolikhetslära. Det visar en studie som nyligen publicerades i tidskriften eLife.
Blinda känner sina hjärtslag bättre än seende
Blinda är bättre på att uppfatta sina egna hjärtslag än seende, visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet och Jagiellonian University i Polen. Forskningen tyder på att blindhet leder till en ökad förmåga att förnimma signaler från kroppens inre organ. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Experimental Psychology: General.
Människor över hela världen gillar samma typ av lukter
Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.
Luktsinnet människans snabbaste varningssystem
Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Ny forskning tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.
Ny avhandling om nervceller i det proprioceptiva systemet
Det proprioceptiva systemet behövs för att vi ska känna av kroppens läge och rörelser i förhållande till omgivningen. I sin doktorsavhandling har doktoranden Haohao Wu kartlagt och undersökt nervceller i detta livsviktiga system med hjälp av de allra senaste metoderna inom genteknik.
Hud-mot-hudkontakt förbättrar överlevnaden hos för tidigt födda
Kontinuerlig hud-mot-hudkontakt med start direkt efter födelsen, redan innan barnet stabiliserats, kan minska dödligheten med 25 procent hos nyfödda med mycket låg födelsevikt. Det visar en studie i låg- och medelinkomstländer som koordinerats av WHO på initiativ av forskare vid Karolinska Institutet.
Fråga forskaren och få svaren
Podden Medicinvetarna
Är huden själens spegel?
Huden skyddar oss mot infektioner, reglerar temperaturen och hjälper oss att känna njutning. Men den är också vår antenn mot omvärlden och är tätt kopplad till psyket. Hudläkaren och professorn Maria Bradley dissar dyra krämer och ger svar på allt från varför vi får eksem till hur vi ska prata om olika hudfärger.
Vem är synestet?
Tycker du att måndagar är gröna? Eller att månaden juli doftar hav? Då kanske du är synestet. Synestesi är ett neurologiskt fenomen som innebär att två eller flera sinnen är sammankopplade, och fenomenet har en viss samvariation med vissa neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Janina Neufeldt är biolog och forskare och har länge intresserat sig för synestesti.
Luktar du friskt?
Kan människor känna doften av rädsla? Ålder? Sjukdom? Ja, enligt forskaren Johan Lundström som förklarar varför försämrat luktsinne är kopplat till ökad risk för olika sjukdomar. Hör honom i KI:s podcast Medicinvetarna.
Vem ser bäst?
Leder skärmanvändning till ökad närsynthet? Vilken kost är bra för synen? Professor Jan Ygge svarar på frågor om synen och bjuder på spännande godbitar från ögonens värld.
Varför får man tinnitus?
Tinnitus är upplevelsen av besvärande ljud som ingen annan kan höra, ett slags fantomljud. Problemet ökar, troligen på grund av exponering för höga ljudnivåer. Hör forskaren Christopher Cederroth berätta om riskfaktorer, vetenskapligt utvärderade behandlingar och konsekvenser för individen och samhället.