Tema: Hållbar utveckling och hälsa
Ett centralt mål i FN:s Agenda 2030 är hälsa och välbefinnande – för alla människor oavsett ålder och var i världen de bor. Intentionen beskrivs särskilt i delmål tre i agendan, men ska även genomsyra övriga delmål. Karolinska Institutets forskare bidrar varje dag till arbetet för en hållbar utveckling och hälsa globalt. Här har vi samlat ett urval av webbsidor, nyhets- och featureartiklar om forskarnas insatser.
Meny för detta område
Agenda 2030 för en bättre värld
Ingen fattigdom och ingen hunger är några av de mål som världen år 2030 ska ha uppnått. Karolinska Institutets forskare deltar i arbetet med att nå målen. "För första gången har vi ett gemensamt ramverk som visar hur människan, ekologin och ekonomin faktiskt hänger ihop", säger Tobias Alfvén, forskare i global hälsa.
Akademins viktiga roll i att driva hållbar utveckling
Dagen innan FN:s internationella konferens Stockholm+50, arrangerar KI, tillsammans med Stockholms universitet, KTH och Stockholm Environment Institute, en hybrid-konferens med fokus på hur forskare, akademiker och studenter kan påverka beslutsfattande och driva utvecklingen mot ett hållbart samhälle framåt.
Kan klimatoro användas konstruktivt?
Ungefär hälften av den svenska befolkningen känner en stark klimatoro. Det är i grunden helt normalt eftersom klimathotet är verkligt, menar forskaren Fabian Lenhard som startar en studie om klimatoro. Forskningsprojektet ska försöka kanalisera personers klimatoro till hållbar utveckling.
Nyfiken på klimatsmart hälsa
På FN:s klimatmöte i Glasgow hösten 2021 enades världens länder om att stå fast vid 1,5-gradersmålet och för första gången nämndes fossila bränslens roll. Klimatomställningen gäller mänsklighetens framtid men kan också ge direkta hälsovinster här och nu, menar KI-forskare.
KI tilldelas EU-stöd för stort projekt om kemikalierisker
EU har beviljat Karolinska Institutet stöd för flertalet nya projekt inom programmet Horizon Europe, unionens viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation. Det största av dem är PARC som ska bidra till en säkrare kemikaliehantering och förbättra dialogen mellan forskare och myndigheter.
Antibiotikaresistens – den tysta pandemin
Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Och precis som med covid-19 kan alla bidra till att dämpa spridningen – och rädda liv.
Hon vill ha rättvisa
Möt Anna Mia Ekström, professor i global infektionsepidemiologi. Hon är en resultatinriktad forskare med rättvisepatos som tycker att det är dags att avstigmatisera hiv.
De ser naturens hälsoeffekter
Vad är det egentligen som lockar med naturen – och är den bra för vår hälsa? Möt tre forskare som studerar hälsoeffekter av att vistas i naturområden.
Läkemedelssäkerheten ska stärkas
Tillgången till läkemedel och vacciner ökar i många afrikanska länder, men systemen för att observera behandlingseffekter och rapportera in biverkningar behöver utvecklas. Ett projekt lett av KI-forskaren Eleni Aklillu ska hitta sätt att förbättra läkemedelssäkerheten i fyra länder i Östafrika.
Forskare rekommenderar ekologiskt lantbruk för hälsan
Ekologisk livsmedelsproduktion innebär vissa fördelar för människors hälsa. Det konstaterar en grupp europeiska forskare som på uppdrag av ett utskott inom EU-parlamentet gått igenom relevant forskning.
Nanosensor avslöjar bekämpningsmedel på frukt
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en liten sensor som kan avslöja rester av bekämpningsmedel på frukt på bara några minuter. Sensorn består av flamsprutade nanopartiklar gjorda av silver och ökar känsligheten för kemikaliernas signaler.
Innovation ger giftfri arbetsmiljö
Flera hundra miljoner containrar fraktas varje år över världshaven. Men att öppna lasten kan vara farligt – var åttonde container som kommer till Sverige har halter av kemiska ämnen i luften som överskrider gränsvärdet för arbetsmiljön, visar forskning från Karolinska Institutet.
Utmaning att ändra normen om barn som föder barn
Globalt beräknas två miljoner flickor under 15 år föda barn varje år och konsekvenserna kan vara förödande. Trots det saknas de i statistiken. Forskaren Anna Kågesten vill öka flickors möjligheter att bestämma över sina egna kroppar.
Säker abort räddar kvinnors liv
År 1974 trädde den svenska abortlagen i kraft och gav kvinnor rätt att själva bestämma om de vill avbryta en graviditet under de arton första veckorna. Sedan dess har abortbehandling blivit mer effektiv och säker, accepterad och lättillgänglig.
Mer trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke
Höga halter av trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke, visar ny forskning. Framförallt är sotpartiklar från avgaserna som ökar strokerisken för stroke och inte luftföroreningar från andra källor.
Med foten på bromsen – fokus på trafiksäkerhet
Varje år dör runt 250 personer i trafiken i Sverige och tusentals skadas svårt. Hur kan det förebyggas? Möt tre forskare som förstår innebörden av ”Kör försiktigt!”
Hälsorelaterad miljöövervakning
Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet är på uppdrag av Naturvårdsverket datavärd för nationell och regional hälsorelaterad miljöövervakning. Här hittar du bland annat rapporter baserade på de data som samlas in.
Rapport om människors hälsa i växande städer
Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet har i samarbete med Centrum för arbets- och miljömedicin, Region Stockholm, tagit fram en rapport som sammanfattar den senaste forskningen om trender och strategier för stadsutveckling – med fokus på luft, buller, grönområden och vatten. Uppdragsgivare är regeringens vetenskapliga råd för hållbar utveckling. Här hittar du rapporten.