Tema: Hållbar utveckling och hälsa
Ett centralt mål i FN:s Agenda 2030 är hälsa och välbefinnande – för alla människor oavsett ålder och var i världen de bor. Intentionen beskrivs särskilt i delmål tre i agendan, men ska även genomsyra övriga delmål. Karolinska Institutets forskare bidrar varje dag till arbetet för en hållbar utveckling och hälsa globalt. Här har vi samlat ett urval av webbsidor, nyhets- och featureartiklar om forskarnas insatser.
Agenda 2030 för en bättre värld
Ingen fattigdom och ingen hunger är några av de mål som världen år 2030 ska ha uppnått. Karolinska Institutets forskare deltar i arbetet med att nå målen. "För första gången har vi ett gemensamt ramverk som visar hur människan, ekologin och ekonomin faktiskt hänger ihop", säger Tobias Alfvén, forskare i global hälsa.
Nyfiken på klimatsmart hälsa
På FN:s klimatmöte i Glasgow hösten 2021 enades världens länder om att stå fast vid 1,5-gradersmålet och för första gången nämndes fossila bränslens roll. Klimatomställningen gäller mänsklighetens framtid men kan också ge direkta hälsovinster här och nu, menar KI-forskare.
Kan klimatoro användas konstruktivt?
Ungefär hälften av den svenska befolkningen känner en stark klimatoro. Det är i grunden helt normalt eftersom klimathotet är verkligt, menar forskaren Fabian Lenhard som startar en studie om klimatoro. Forskningsprojektet ska försöka kanalisera personers klimatoro till hållbar utveckling.
KI tilldelas EU-stöd för stort projekt om kemikalierisker
EU har beviljat Karolinska Institutet stöd för flertalet nya projekt inom programmet Horizon Europe, unionens viktigaste finansieringsprogram för forskning och innovation. Det största av dem är PARC som ska bidra till en säkrare kemikaliehantering och förbättra dialogen mellan forskare och myndigheter.
Innovation ger giftfri arbetsmiljö
Flera hundra miljoner containrar fraktas varje år över världshaven. Men att öppna lasten kan vara farligt – var åttonde container som kommer till Sverige har halter av kemiska ämnen i luften som överskrider gränsvärdet för arbetsmiljön, visar forskning från Karolinska Institutet.
Nanosensor avslöjar bekämpningsmedel på frukt
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en liten sensor som kan avslöja rester av bekämpningsmedel på frukt på bara några minuter. Sensorn består av flamsprutade nanopartiklar gjorda av silver och ökar känsligheten för kemikaliernas signaler.
Forskare rekommenderar ekologiskt lantbruk för hälsan
Ekologisk livsmedelsproduktion innebär vissa fördelar för människors hälsa. Det konstaterar en grupp europeiska forskare som på uppdrag av ett utskott inom EU-parlamentet gått igenom relevant forskning.
Uppskalning av en hållbar metod för att spinna konstgjord spindeltråd
Spindeltråd är naturens mest högpresterande fiber då den kombinerar hög draghållfasthet och stor töjbarhet. Nu satsar forskare vid KI på att producera spindeltrådsproteiner som ett hållbart alternativt till petroleumbaserade produkter.
Antibiotikaresistens – den tysta pandemin
Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Och precis som med covid-19 kan alla bidra till att dämpa spridningen – och rädda liv.
Läkemedelssäkerheten ska stärkas
Tillgången till läkemedel och vacciner ökar i många afrikanska länder, men systemen för att rapportera in biverkningar behöver utvecklas. Ett projekt lett av KI-forskaren Eleni Aklillu ska hitta sätt att förbättra läkemedelssäkerheten i fyra länder i Östafrika.
Så kan vi få fler att äta klimatsmart
I en ny studie har Patricia Eustachio Colombo och hennes kollegor tagit fram förslag på kostmönster som är hälsosamma och klimatsmarta. Nu gäller det bara att få oss att använda dem.
Små förändringar i kosten kan minska matutsläpp
Med mer växtbaserade livsmedel kan kostrelaterade växthusgasutsläpp minska upp till 53 procent. Det visar forskning från Karolinska Institutet som genomförts med stöd från forskningsprogrammet Mistra Sustainable Consumption.
Jämlik hälsa – så kan hälsoklyftorna minskas
Ha bil. Var inte fattig. Ha inte ett stressigt jobb. Ålder, kön och socioekonomi är några faktorer som påverkar risken att drabbas av sjukdom och för tidig död. Sverige har som mål att utjämna påverkbara hälsoklyftor inom en generation. Men är målet realistiskt? Och varför är det så svårt att nå? Läs en artikelserie om jämlik hälsa från tidningen Medicinsk Vetenskap.
Utmaning att ändra normen om barn som föder barn
Globalt beräknas två miljoner flickor under 15 år föda barn varje år och konsekvenserna kan vara förödande. Trots det saknas de i statistiken. Forskaren Anna Kågesten vill öka flickors möjligheter att bestämma över sina egna kroppar.
Varma dagar utmanar kroppen
Ruggig badtemperatur och besvikna miner när solen går i moln. Svenskar dyrkar sommarens högtryck. Men i framtiden väntas värmeböljorna bli vanligare – och nu behöver vi lära oss om farorna vid höga temperaturer.
EU tacklar globala hälsoproblem med KI som koordinator
Globala hälsoutmaningar står i fokus för två samarbetsprojekt där KI axlar rollen som koordinator; WISDOM och Changemaker. Inom ramen för EU:s program för globala utmaningar och europeisk industriell konkurrenskraft har de två projekten sammanlagt beviljats stöd på 14 miljoner Euro.
Mer trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke
Höga halter av trafikavgaser vid bostaden ökar risken för stroke, visar ny forskning. Framförallt är sotpartiklar från avgaserna som ökar strokerisken för stroke och inte luftföroreningar från andra källor.
De ser naturens hälsoeffekter
Vad är det egentligen som lockar med naturen – och är den bra för vår hälsa? Möt tre forskare som studerar hälsoeffekter av att vistas i naturområden.
Med foten på bromsen – fokus på trafiksäkerhet
Varje år dör runt 250 personer i trafiken i Sverige och tusentals skadas svårt. Hur kan det förebyggas? Möt tre forskare som förstår innebörden av ”Kör försiktigt!”
