Dålig koll på tuberkulosscreeningen i Sverige

I Sverige är förekomsten av tuberkulos, eller tbc, numera mycket låg, men globalt är det fortfarande ett stort problem. Flyktingar som kommer till Sverige är därför i högre utsträckning än svenskar smittade, men det varierar stort mellan olika ursprungsländer

Professor Knut Lönnroth. Photo: Creo Media Group
Professor Knut Lönnroth. Foto: Creo

Text: Fredrik Hedlund, först publicerad i tidskriften Medicinsk Vetenskap nummer 1, 2017.

Syrien till exempel är ett lågriskland med tbc-nivåer liknande många länder i Europa. Sedan 2003 har antalet fall av aktiv tbc i Sverige mer än fördubblats.

– Det är oroväckande, men samtidigt har vi inte sett några tecken på en ökad smittspridning i landet utan ökningen är helt och hållet korrelerad med antalet personer som kommer hit från högriskländer, säger Knut Lönnroth, professor i socialmedicin vid institutionen för global folkhälsa vid Karolinska Institutet och forskare vid det globala tuberkulosprogrammet på Världshälsoorganisationen i Geneve.

Tbc-screening i praktiken

Han studerar hur den svenska tbc-screeningen fungerar i praktiken, något som hittills varit dåligt dokumenterat. Alla aktiva tbc-fall ska, enligt lag, anmälas till Folkhälsomyndigheten. Det gör att det finns en bra statistik på de som insjuknar i sjukdomen. Men det absolut vanligaste är att sjukdomen ligger latent, vilande, och dessa personer har man inte alls lika bra koll på.

– Alla asylsökande i Sverige ska erbjudas en frivillig hälsoundersökning med tbc-test. Men bland annat på grund av praktiska svårigheter att nå dem är det färre än hälften som undersöks. Det finns dock inget som tyder på att ovilja bland de asylsökande är en avgörande faktor, säger Knut Lönnroth.

Saknas nationell statistik

På Folkhälsomyndigheten saknas nationell statistik både på hur många som har testats och hur många som har testats positivt. I många länder är tbc-testningen obligatorisk, men innan det finns en klar bild av hur det svenska systemet faktiskt fungerar är det väldigt svårt att diskutera vilken strategi som är den mest optimala, menar Knut Lönnroth. Och även om det saknas väsentlig kunskap kring det svenska tbc-arbetet talar det mesta för att det ändå fungerar relativt väl, så det finns ingen anledning till oro.

– Det är viktigt att man inte tror att smittspridningen nödvändigtvis kommer att öka nu för att vi får in fler invandrare. De siffror vi ser speglar bara den globala situationen, säger Knut Lönnroth.

CO
Innehållsgranskare:
2024-04-25