Skip to main content

Hur funkar det?

Missing ALT text.
Foto: Pixabay, CC0.

Hur länge håller en njure?

Hur länge kan en transplanterad njure fungera utan att behöva ”renoveras”? / Yudichi

Svar: Det enkla svaret på frågan är 40-50 år, men det är många saker som påverkar. När vi idag ser njurtransplantat som har fungerat i så mycket som 40 år innebär det också att patienterna transplanterades på den tid då relativt få transplantationer utfördes och med en behandling som var annorlunda än den vi idag kan erbjuda. Även om njurtransplantation startades i mitten av 60-talet i Sverige så var det inte förrän under 80-talet som behandlingen blev alltmer vanlig i och med nya mediciner som minskade risken för avstötning. Vi kan därför räkna med att dagens transplantat kan fungera ännu längre. En långsam avstötning kan förkorta livslängden på njuren. Det kan motverkas med immunhämmande medicinering som dock kan ge biverkningar som förkortar både transplantatets och mottagarens livslängd. Vi har idag inget sätt att se vilka mottagare som möjligen på sikt skulle klara sig utan immunhämmande läkemedel. Ett gott samarbete mellan patient och sjukvård kring noggrann medicinering och uppföljning är därför ett viktigt inslag för att säkerställa en god organfunktion under lång tid. En viktig del av forskningen idag gäller just att förbättra långtidsöverlevnaden hos transplantat och mottagare genom att minimera behovet av läkemedel.

/ Bo-Göran Ericzon, professor i transplantationskirurgi

Kan placebo vara negativt?

Förekommer det negativ placebo effekt som i så fall skulle försämra verkan av riktiga läkemedel? / Stefhan Ohlström

Svar: Negativ placeboeffekt kallas för nocebo och innebär att man får en försämrad hälsa om man tror att en behandling är skadlig. Ett vanligt exempel på noceboeffekten är när man ger information om möjliga biverkningar av ett läkemedel, till exempel illamående eller magont, och sedan uppstår dessa symptom hos patienten. Precis som placeboeffekten bygger på positiva förväntningar, kan negativ information om en behandling skapa negativa förväntningar som sedan leder till verkliga effekter i patientens kropp, det vill säga noceboeffekt. Idag vet vi att noceboeffekten kan ha stor inverkan på hur vi reagerar på en behandling, och effekten går också att se i experiment där man mäter hjärnans aktivitet och signalsubstanser. I och med att insikterna om nocebo ökar, blir det också viktigt att översätta dessa kunskaper till patientnytta så att vi minskar på onödiga noceboeffekter i sjukvården.

/ Karin Jensen, forskare i klinisk neurovetenskap

Samma blodtryck ung som gammal?

Om man har lågt som ung slipper man då problem med högt blodtryck när man blir gammal? /Agnes

Svar: Ja, chansen att slippa få högt blodtryck ökar om man har lågt blodtryck när man är ung. Det är dock ingen garanti att blodtrycket förblir lågt hela livet. Dels kan olika tillstånd som höjer blodtrycket uppstå (så kallad sekundär hypertoni). Dels stiger blodtrycket med tilltagande ålder hos de flesta personer. Risken för högt blodtryck med stigande ålder minskar dock om man börjar från en lägre nivå.

/ Jan Östergren, professor i medicin

Vad är poängen med värmevallningar?

Det mesta i naturen har ju en mening. Finns det någon mening med värmevallningar, vad har de för uppgift? Har även andra däggdjur värmevallningar i samband med klimakteriet? / Nyfiken och undrande

Svar: Värmevallningar i samband med klimakteriet är vanligt och drabbar upp till 75 procent av alla kvinnor. Omvänt finns det kvinnor som passerar klimakterier utan några som helst symtom eller mycket lindriga sådana. Man brukar förklara variationen i symtom med bland annat genetik eftersom det finns samband mellan hur mödrar och deras döttrar upplever klimakteriet. Värmevallningar hänger ihop med avtagande östrogenproduktion från äggstockarna och anses bero på rubbad temperaturreglering som normalt stabiliseras av östrogen i mellanhjärnan (hypotalamus). Även män kan få liknande symtom vid brist på testosteron, som vid behandling av prostatacancer. Vad vi vet finns det inget särskilt ändamål med värmevallningar, utan dessa symtom uppfattas mest som besvärliga. Tänkvärt är att medellivslängden för kvinnor har ökat stadigt under de senaste 100 åren medan åldern för sista mens (menopaus) har legat relativt stabilt på i genomsnitt drygt 51 år. För cirka hundra år sedan levde kvinnor i mindre än 10 år efter menopaus medan vi idag lever mer än en tredjedel av livet efter menopaus! Det återstår att se om menopausåldern kommer att förskjutas med tiden. De flesta djurslag har inte klimakterium utan slutet på den reproduktiva perioden blir även slutet på livet. Vissa djurslag, som valar, kan dock leva länge efter att de har slutat att reproducera sig. Om de har samma symtom som hos kvinnor i samband med klimakteriet är däremot inte känt.

/ Angelica Lindén Hirschberg professor i obstetrik och gynekologi

Varför föds människor ibland med extra organ?

Varför har en del människor fler än två bröstvårtor? / Elis

Svar: En eller flera extra bröstvårtor kan förekomma, vilket har beskrivits av de lärde sedan antiken. Forskningen ger dock inte en klar bild av hur vanligt det är. Anlagen för att utveckla bröstvårtor (och bröst) utvecklas tidigt under fosterperioden, innan manligt och kvinnligt kön utvecklas, vilket är skälet till att även män har bröstvårtor. Charles Darwin diskuterade förekomsten av extra bröstvårtor i sitt viktiga verk The descent of man (1871), Människans härledning i svensk översättning. Han tänkte sig att detta var en så kallad atavism, en rest från evolutionen, som ibland släpps fram när vi utvecklas. Många andra däggdjur har som bekant fler än två bröstvårtor och Darwins hypotes låter rimlig, men är förmodligen inte korrekt (i motsats till nästan allt annat han har uttalat sig om!). Snarare kan de betraktas som något av ett ”olycksfall i arbetet” under kroppens utveckling. En indikation på detta är att de kan dyka upp lite varstans på kroppen, även om det är vanligast att de sitter längst två ”linjer” på bröst och mage. Cancer kan utvecklas i dem liksom i vanliga bröst, och ibland orsakar de obehag och får opereras bort av det skälet. Ovanliga fall har beskrivits, där ett tredje bröst utvecklats, fullt fungerande vid amning.

/ Johan Frostegård, professor i medicin

Säger kroppen till att det är dags för barn?

Många kvinnor, och även män, känner i 30-årsåldern att den ”biologiska klockan” tickar och att det är dags att skaffa barn. Pågår det processer i kroppen eller hjärnan under just de åren som ger upphov till känslan? Eller inbillar man sig detta bara, blir uppfostrad på det sättet eller påverkad av samhällets normer och värderingar? / Lisa-Marie

Svar: Jag känner inte till någon forskning som visat strukturer eller processer i hjärnan som direkt signalerar att det är dags att börja reproducera sig. Statistik från olika delar av världen visar att åldern vid första barnet varierar från i genomsnitt 18 år i många fattiga länder till runt 30 år i många rika länder. Det tyder på att kunskap, ekonomi och kultur är mer avgörande än biologi. I våra epidemiologiska studier om medicinska risker har vi försökt närma oss vad som är den biologiskt optimala åldern vid första barnet. Vi har då tittat på allvarliga, men sällsynta, graviditetsutfall som fosterdöd och mycket för tidig födsel, men också på risken för analsfinkterskada vid vaginal förlossning. Riskökningen i dessa fall är mest påtaglig efter 35 års ålder. För den enskilda kvinnan är riskerna väldigt små, men den som vill ha fler än ett barn och samtidigt minimera åldersrisken bör helst få första barnet före 30-årsåldern.

/ Ulla Waldenström, senior professor i omvårdnad

Varför blir sterilisering vanligare?

Jag har hört att det blir allt vanligare att män steriliserar sig. Stämmer det och vad beror det på? Är det inte många som ångrar sig senare i livet? / Jacob

Svar: Det stämmer, de senaste åren har en fördubbling skett i Stockholms län. Samtidig har det skett en minskning av användningen av preventivmedel hos kvinnor, vilket är kopplat till oro för biverkningar. Min gissning är att fler män väljer att ta ett långsiktigt ansvar för att undvika graviditet. Ingreppet sker genom att sädesledarna, de som för spermierna vidare till penisen, knyts eller skärs av. Det är en mycket effektiv preventivmetod. Om 100 kvinnor under ett år förlitar sig på mannens sterilisering så blir färre än 1 gravid. En eventuell graviditet beror på att det kan ta upp till tre månader innan spermierna helt har försvunnit eller att sädesledarna har vuxit ihop igen. Hur många som ångrar sig finns det mig veterligen ingen statistik på, men ingreppet är inte helt permanent. Antingen kan sädesledarna opereras ihop igen eller ”knuten” knytas upp. Sterilisering och kondom är de två preventivmetoder som finns tillgängliga för män idag. Även om båda har sina fördelar finns det ett stort behov av fler alternativ. Vår forskargrupp på Karolinska Institutet planerar ett projekt där vi ska undersöka ett nytt hormonbaserat preventivmedel för män.

/ Niklas Envall, doktorand

Hur länge går det att leva i rymden?

Hur länge överlever en människa som släpps ut i rymden utan rymddräkt och håller andan så länge det går? / Thomas

Svar: Hur länge går det att leva i rymden? Inte så värst länge! Ombord på ISS, den internationella rymdstationen, är trycket ungefär som vid havsytan här på jorden och temperaturen är drygt 20 °C. Utanför stationen är det dock nästan vakuum och beroende på om du vistas i skuggan eller solen skiftar temperaturen mellan -160 och +120 °C. Både trycket och temperaturen utanför ISS är dödligt men mest akut är det låga trycket. När kroppen utsätts för vakuum kommer luften i lungor, mage och tarmar kraftigt att öka i volym vilket leder till allvarliga skador på många organ. Och om du till exempel håller andan kommer lungorna att brista. Gas som naturligt är löst i kroppsvätskorna kommer också att ”bubbla upp” likt bubblorna i en flaska champagne som korkas upp. Bubblorna kommer sedan att bilda proppar i blodbanor och lungor vilket leder till medvetslöshet inom cirka 15 sekunder när hjärnan inte längre får syre, och efter cirka en minut inträffar en fullständig cirkulationskollaps vilken är dödlig om inte trycket snabbt återställs. Inför månresorna under Apolloprogrammet på 60-talet utförde NASA studier med schimpanser som utsattes för vakuum. Aporna fick många skador men överlevde drygt tre minuter vid vakuum utan bestående neurologiska men. Så, stanna helst inuti rymdstationen och om du ändå hamnar utanför, håll inte andan!

/ Lars Karlsson, forskare i omgivningsfysiologi

Är det okej att knäcka fingrarna?

Vad händer när man ”knäcker” med fingerlederna? Är det farligt? / Gona Baftiri

Svar: Orsaken till ljudet vid fingerknäckande har under lång tid varit debatterat. Den senaste forskningen är utförd med magnetkamera, där man visat att det ”knäckande” ljudet uppstår till följd av gasutformning. Med magnetkameran kunde man, samtidigt som ljudet uppstod, tydligt visa hur gas bildades mellan ledytorna när benen separerades från varandra genom dragning. Detta fenomen, som kallas tribonucleation, visar alltså att det är själva gasbildningen, som orsakar ljudet, och inte att det uppkommer när bildade gasbubblor spricker, vilket den tidigare teorin menat.

/ Seppo Koskinen, professor i bild- och funktionsmedicin

Svar: En studie har jämfört 74 individer som regelbundet knäckt sina fingrar med 226 personer som inte gjort det. Artros/ artrit var lika vanligt i båda grupperna men i den senare gruppen hade något fler svullna händer och överlag lägre handstyrka. En läkare har rapporterat att han knäckt fingrarna i enbart sin vänstra hand flera gånger dagligen under hela sitt liv, men aldrig dem i sin högra hand. Efter mer än 50 års knäckande visade en röntgenbild vare sig artrit eller artros i någon hand. Men naturligtvis räcker inte ett enda exempel som bevis. Sista ordet är kanske inte sagt men jag tror i alla fall inte att du behöver oroa dig alltför mycket.

/ Ronald van Vollenhoven, reumatolog och professor i klinisk behandlingsforskning

V­ad är gla­sshuvudvärk?

Ibland när jag äter glass eller dricker något kallt får jag plötsligt intensiv huvudvärk som om hjärnan fryser till is. Vad är det som händer? /Greta

Svar: Kortvarig, plötslig huvudvärk efter att man ätit eller druckit något kallt, så kallad ”glasshuvudvärk” är vanligt och har till och med en egen diagnos i den internationella huvudvärksklassifikationen. Huvudvärken är oftast lokaliserad till pannan eller tinningen och uppträder inom några minuter efter att man ätit eller druckit något kallt. Den är vanligare hos individer som har migrän. Enligt en teori uppstår huvudvärken genom att kylan aktiverar köldkänsliga mottagare i gommen, så kallade TRPM8-receptorer. Detta leder till att blodflödet ökar för att värma upp hjärnan, vilket orsakar huvudvärken. Huvudvärken kan också vara överförd, så kallad refererad smärta, det vill säga den sitter i gommen men upplevs som huvudvärk.

/ Malin Ernberg, professor i klinisk oral fysiologi

Hur ofta byts cellerna ut?

Hur lång tid tar det för kroppen att reproducera alla sina celler? / Vladimir Nyberg

Svar: En vanlig myt säger att alla våra celler ersätts med några års mellanrum. Vi vet att det inte stämmer, men faktum är att vi ännu inte har en samlad bild av hur snabbt alla våra celler omsätts. Vi vet att olika celltyper nybildas olika snabbt. I vävnader med högt slitage, såsom huden och insidan av tarmarna, är omsättningen av celler hög. Där ersätts nästan alla celler inom loppet av bara några dagar eller veckor. I andra vävnader är omsättningen lägre. En av tio fettceller, och bara en av hundra hjärtmuskelceller, förnyas per år. I hjärnan förnyas de flesta nervceller inte över huvud taget, förutom i några små specialiserade områden där nya nervceller ständigt bildas. I kroppen finns alltså stor variation, och forskning pågår för att försöka svara på din fråga.

/ Jens Magnusson, stamcellsforskare

Kan ungt blod föryngra kroppen?

Jag undrar om det går att frysa in sitt blod när man är ung för att sedan injicera det när man blir äldre för att motverka ålderströtthet? Kan man få göra det lagligt i Sverige nu eller i framtiden? /Amanda Roa Torén

Svar: Det finns inga sådana möjligheter i dag, men ny forskning tyder på att det medicinskt sett kanske inte är ett helt otänkbart framtidsscenario. Ända sedan 1950-talet har man känt till att blod från unga möss kan få vävnader i äldre möss att fungera bättre. Det finns faktorer i ungt blod som verkar kunna aktivera stamceller i gammal vävnad, vilket bidrar till att en del av de skador som finns i åldrad vävnad repareras. Nyligen har forskare visat att ungt blod kan förbättra hjärnans funktion och leda till bland annat bättre minne. Man har också kommit fram till att en faktor som isolerats från ungt blod, proteinet GDF11, ensamt kan förbättra funktionen hos gamla hjärtan och muskler samt leda till ökat blodflöde och nervnybildning i delar av hjärnan. Allt detta gäller möss och det återstår att ta reda på om liknande effekter kan uppnås hos människor. Ett eventuellt framtida läkemedel måste också visas vara säkert, så att aktivering av stamceller inte medför ökad risk för till exempel ohämmad celldelning och cancer.

/ Bengt Winblad, professor i geriatrik

Behövs alla organ?

Finns det organ som är onödiga i kroppen (utöver blindtarm och visdomständer)? /Bodil Lindqvist

Svar: Om man definierar ”organ” brett så kan man nog säga att det finns några onödiga organ. Blindtarmen är ett vanligt men omdebatterat exempel. Somliga menar att den trots allt kan har en betydelse för bakteriefloran i tarmen och för tarmens immunologi. Jag känner dock inte till några belägg för att det skulle gå sämre för blindtarmsopererade personer. Ett annat exempel är männens bröstvårtor, som är en sorts rest från fosterutvecklingen. Alla foster utvecklas till en början likadant men ett testosteronpåslag styr sedan ungefär hälften av fostren mot manligt kön – men då är redan anlagen till bröstvårtor färdiga. Att naturen uppenbarligen inte har brytt sig så mycket om männens bröstvårtor visar att våra kroppar inte alls är perfekt anpassade, utan tvärtom ofta bara hyggligt anpassade. En ingenjör hade knappast konstruerat sådana. Än mindre hade han eller hon låtit luftstrupe och matstrupe korsas så att man kan sätta saker i halsen och dö, eller låtit kvinnornas förlossningar vara så väldigt komplicerade jämfört med i stort sett alla andra djurs. Somliga organ eller kroppsdelar är ett slags rester från tidigare arter från vilka vi utvecklats. Ett sådant är svanskotan, en rest från svansen som behövs om man är apa och klättrar i träd. Något liknande kan gälla för visdomständerna, som är säte för infektioner och ställer till mycket besvär. Människan har blivit mer gracil, med minskande storlek på käken, och det är möjligt att visdomständerna inte hängt med riktigt i denna utveckling.

/ Johan Frostegård, professor i medicin

Varför gör det ont att växa?

Varför får man växtvärk på natten? / Petra

Svar: Många barn klagar över smärtor i knän eller underben, särskilt på kvällar eller nätter. Typiskt för växtvärk är att den är dubbelsidig eller byter sida. Vi vet inte varför barn får växtvärk, eller varför det är värre på natten, men det finns en hypotes om att det beror på att en snabbare tillväxt i skelettet sker just då. Om värken inte ger med sig eller om värken kommer på dagen bör man söka läkare för bedömning. Det gäller också om barnet får svårt att gå, börjar halta eller om värken endast är i ena benet eller alltid på samma ställe.

/ Lars Sävendahl Professor i pediatrik

Mer läsning