Frågor om hörsel

Hänger tandgnissling och tinnitus ihop?

Fråga: Vad finns det för samband mellan tinnitus och bruxism och hur ska det behandlas? /Kelly

Svar: Det enkla svaret är att vi inte vet. Detta beror sannolikt på att tinnitus är ett symtom som kan ha många olika orsaker. Tinnitus är därför svårt att mäta objektivt vilket försvårar forskning om bakomliggande mekanismer. 

Ibland är tinnitus orsakat av att man utsatts för högt ljud, men kan också uppstå efter trauma, infektioner, tumörer och ha neurologiska orsaker. Orsaken till bruxism, det vill säga att man gnisslar och pressar tänder, går sannolikt att finna i hjärnan och är ofta relaterad till psykologiska orsaker som stress, ångest och depression. Bruxism påverkas också av viss medicinering som antidepressiva och amfetamin. 

Vi vet att både tinnitus och bruxism är vanligare hos personer med käkfunktionsstörning (TMD), det vill säga olika tillstånd som drabbar käkleden och käkmusklerna, och de betraktas som samsjukliga tillstånd. Men det betyder inte att de har något direkt samband. Det som indirekt talar för ett samband är att behandling av TMD i vissa fall också har effekt på personens tinnitus. 

Det finns dock flera teorier om orsakssamband mellan tinnitus och TMD. Både käksystemet och delar av mellanörat försörjs av samma nerver. En teori bygger på att käkleden ligger mycket nära mellanörat. Förändringar i käkledsdiskens position skulle därför kunna öka spänningen i en muskel som fäster i trumhinnan och orsaka svängningar i trumhinnan med tinnitus som följd. Också en ökad aktivitet i käkmusklerna till följd av bruxism har föreslagits påverka spänningen i mellanörats muskler och därmed kunna orsaka tinnitus. 

Så sammantaget, hos personer med både tinnitus och TMD kan behandling med till exempel rörelseträning av käkarna och bettskena ibland också minska tinnitus.

/ Malin Ernberg, Professor i klinisk oral fysiologi (dec 2023)
 

Kan det vara skadligt med hörlurar?

Fråga: Hur kan man bevara en bra hörsel? Jag lyssnar på alltmer musik och ljudböcker med mina hörlurar, cirka en till två timmar per dag. Kan det vara skadligt? Finns det bra forskning om detta ämne? / Lahoud Khano

Svar: Vår hörsel blir successivt sämre med åren som en följd av det naturliga åldrandet och av de skador på hörseln som vi ackumulerar under vår levnad men inte märker av förrän de når en viss omfattning. Exponering för starka ljud är förutom åldrande den vanligaste orsaken till hörselskada. Forskning visar att hörlursanvändning kan ge hörselskada, men risken bedöms vara låg för de allra flesta.

Risken att drabbas av hörselnedsättning av ljud beror på ljuddosen, det vill säga ljudvolymen och exponeringstiden. För att skydda sin hörsel ska man tänka på att hålla nere volymen, men även tiden man lyssnar spelar alltså roll.

Ju mer störande bakgrundsljud desto sannolikare är det att du höjer volymen. Därför är det säkrast att använda hörlurar med god ljudisolering när du befinner dig i en miljö med störande omgivningsljud, till exempel i bilen eller tunnelbanan.

Det är svårt att säga exakt vilka ljudvolymer som är säkra, men det finns evidens för att volymer från 80 dB och uppåt kan vara skadliga om exponeringstiden är tillräckligt lång. 80 dB motsvarar ungefär en högt skrikande bäbis. Enligt svensk lag ska därför arbetstagare som utsätts för i snitt 80 dB under en åttatimmars arbetsdag erbjudas hörselskydd, och vid 85 dB måste hörselskydd användas.

85 dB motsvarar ungefär ljudet av ett passerande tåg. Om du vill få en uppfattning om ett ljuds styrka, kan du ladda ner en app för ljudvolymmätning,

till exempel Arbetsmiljöverkets gratisapp ”Buller”. Det går också att begränsa ljudvolymen på mobiltelefonen, så att den varnar när ljudvolymen i dina hörlurar är hög. Vid vilken ljudvolym detta sker, beror på vad du har för telefon.

En tumregel är att ljuddosen dubbleras för varje 3 dB ökning av ljudvolymen. Det innebär att 80 dB under 8 timmar ger samma ljuddos som 95 dB under 15 minuter. Genom att hålla nere volymen och/ eller låta öronen vila ibland kan du alltså fortsätta att njuta av musik och ljudböcker utan att vara orolig för att din hörsel ska försämras av ditt lyssnande.

/ Pernilla Videhult Pierre, hörselforskare

Finns dov tinnitus?

Fråga: Jag har under många upplevt ett dovt bakgrundsljud. Det har kommit och gått och har aldrig varit bundet till en speciell plats. Jag funderar på om det kan vara en form av tinnitus men med dovt ljud. Vad säger vetenskapen om det? / Bosse

Svar: Den vanligaste typen av tinnitus ger upplevelser av högfrekventa ljud och är ofta kopplad till olika typer av hörselskador. Både ålders- och buller-relaterade hörselskador drabbar framförallt diskanten och det är ofta i det registret man då upplever tinnitus. Men, som du beskriver kan man även uppleva dov tinnitus. En vanlig orsak är att man upplever ljud från kroppen, till exempel blod som pumpar eller muskler som spänner. Ibland benämns det här som ”objektiv tinnitus” eftersom det är ett ljud som någon annan skulle kunna uppfatta med till exempel ett stetoskop. Detta är skilt från ”subjektiv tinnitus”, ett fantomljud som man upplever när hjärnan försöker kompensera för minskad stimulans i och med en perifer skada eller nedsättning.

/ Niklas Edvall, forskare i audiologi

Hur anpassar sig öronen?

Fråga: Jag uppfattar det som att öronen anpassar sig till volym. Om jag till exempel skruvar ner ljudet på TV:n, så kan jag skruva ner mer efter en stund, och sedan ännu mer. Inbillar jag mig? / Gunhild Kullenberg

Svar: Upplevelsen du beskriver känner troligen de flesta igen. Liknande anpassning sker i olika sinnen: Om vi går från en ljus utemiljö in i ett mörkt hus, så vänjer sig ögonen så att vi efter en stund upplever att vi ser bra utan att anstränga oss. Även luktsinnet vänjer sig till olika miljöer: Om vi tar oss direkt från polarvinterns kyliga understimulation av luktsinnet till en tropisk storstad känns dofterna först överväldigande, men blir snabbt mindre påträngande.

Förmågan att vänja sig vid sinnesintryck kallas för adaptation och hjälper oss att upptäcka och anpassa oss till förändringar i omgivningen. Forskningen har beskrivit fysiologiska mekanismer som bidrar till detta. I djurförsök har man till exempel observerat att nervsystemets signaler snabbt minskar när stimuleringen ges kontinuerligt.

När det gäller ljud så har det länge varit oklart exakt hur tillvänjningen sker. Men spännande nog visar nyare försök att nervceller i hjärnstammen kan anpassa sin känslighet så att de följer just de ljudnivåer med vilka de har blivit stimulerade under en viss tid. Vi hör alltså mer med hjärnan än med öronen.

Det är alltså ingen inbillning, utan din hörsel som anpassar sig till förändringar i ljudmiljön. När du skruvar ner volymen så upptäcker hjärnan en förändring i ljudets nivåvariationer och anpassar sig snabbt så att ljudet kan analyseras på bästa sätt.

/ Katrin Vonderschen, adjunkt i audiologi

Hur sänker jag min inre volym?

Fråga: Jag kan med viljekontroll sänka min hörsel, och när jag gör det hör jag ett dovt muller i örat. Det att svårt att beskriva exakt hur jag gör, men det är ungefär som att jag spänner något inuti mitt öra. Ingen annan verkar ha den här förmågan. Vad är det jag gör?
/ Mathilda Persson

Svar: Det låter som att du har tränat upp en förmåga att kunna spänna vissa muskler i ytter- och mellanöra och därmed modifiera hur mycket ljud som kommer in i innerörat. Normalt använder vi inte dessa öronmuskler eftersom vi istället utnyttjar att vi lätt kan vrida på huvudet när vi vill fokusera på en ljudkälla. Men vi kan träna upp förmågan att ”vifta med öronen” precis som många andra djur gör när de vill skärpa hörseln. När du med vilja spänner någon av öronmusklerna finns möjligheten att något i mellanörat påverkas, till exempel något ligament som fäster in i hörselbenskedjan eller någon struktur som står i kontakt med intilliggande blodkärl. Mullret du upplever kanske kan uppstå om muskelspänning fortplantas i mellanörats delar. En sådan lågfrekvent vibration skulle dessutom kunna maskera andra, yttre ljud som du då uppfattar som lägre i jämförelse. Det finns till och med belägg för att en viss typ av tinnitus (fantomljud) kan orsakas av spänningar i käkmuskler som i sin tur orsakar vibration i mellanörats ligament. Specialisttandläkare och bettfysiolog Marie Tullberg vid Karolinska Institutet har forskat kring detta tema. Hon har bland annat utvecklat ett hjälpmedel för att avlasta käkmuskelspänning. Sammanfattningsvis tror jag att din förmåga att kunna modifiera den upplevda ljudnivån är något helt normalt och ofarligt, som kan förklaras av att du tränat upp din förmåga att spänna örats yttre muskler.

/ Anna Montell Magnusson, forskare i neurofysiologi

Hur kan en visk­ning ”kittlas”?

Fråga: Hur fungerar ASMR? Alltså det märk­liga fenomenet där ”kittlingar i hjär­nan” utlöses av ljud som till exempel viskningar. Finns det någon vetenskap­lig förklaring? / Andreas

Svar: ASMR står för autonomous sensory meridian response men har även kallats ”hjärnorgasm”. Det kan beskrivas som en känsla av djup avkoppling i kombina­tion med behagliga stickningar i huvudet, utlöst av triggers som lågmälda ljud eller lätt beröring och en känsla av att bli upp­märksammad. På internet finns mängder av videos avsedda att utlösa AMSR, men forskningen om fenomenet är begränsad.

Det finns belägg för att de hjärnom­råden som aktiveras vid ASMR också är involverade vid beteenden som stärker samhörighet med andra. Hit hör exem­pelvis känsloladdad beröring, men också andra former av omsorg som förekommer mellan föräldrar och barn, romantiska partners eller vänner. Många ASMR-videor ger just en känsla av att bli uppmärksam­mad eller omhändertagen av någon.

Dessa hjärnområden och beteenden involverar neurohormoner som dopamin, oxytocin och endorfiner, vilka kan fram­kalla känslor av välbehag, avkoppling och sömnighet. Samma känslor brukar också rapporteras vid ASMR.

Den pirrande känslan vid ASMR har ock­så vissa likheter, både i hjärnaktivitet och i den subjektiva upplevelsen, med känslan av att få gåshud som en del personer kan uppleva vid musiklyssnande. Men individer som har upplevt båda sakerna menar ändå att det är seperata fenomen som trig­gas på helt olika sätt.

En annan intressant aspekt är att individer som upplever ASMR tenderar att ha hög empatisk förmåga och stor “öppenhet för upplevelser” jämfört med individer som inte upplever ASMR, vilket indikerar att personligheten påverkar mottagligheten.

ASMR-känsliga individer rapporterar att ASMR hjälper dem att slappna av, hantera stress och ångest och somna lättare. Därför finns det ett intresse för att använda ASMR kliniskt. För att uppnå positiva effekter skulle en be­handlare kunna använda förinspelade ASMR-triggers, till exempel video- och ljudfiler, eller själv utlösa ASMR hos en patient genom lätt beröring, mild röst och omhändertagande beteende. Kan­ske kan det bli ett alternativ till andra behandlingar för vissa patienter, men först behövs mer kunskap i ämnet.

/ Laura Crucianelli, forskare i neurovetenskap
Henrik Ehrsson, professor kognitiv neurovetenskap

Är det SÅ jag låter?

Fråga: Varför är det så konstigt att höra sin egen röst inspelad? / Johan

Svar: När man hör sig själv tala hör man sin egen röst dels via den yttre vägen, via luften, till öronen, där den egna rösten uppfattas på samma sätt som andra ljud utanför en själv. Men dels leds också den egna rösten via ben i kroppen och detta ger en egen resonans åt rösten som andra inte kan höra. Det benledda ljudet skiljer sig från det luftledda i ett viktigt avseende: vid höga frekvenser fungerar benledningen sämre jämfört med luftlett ljud. Därför blir de lägre tonerna mest dominanta i det benledda ljudet. När rösten spelas in är det enbart det luftledda ljudet som går in i inspelningen. Därför blir inspelningen av ens egen röst annorlunda mot vad man själv hör inombords medan man talar, då resonansen och klangen sålunda även påverkas av benledningen. Ljudet hos en inspelad röst kan naturligtvis påverkas av den tekniska apparaturen, men det ligger närmare hur andra uppfattar ens röst än det man själv hör i sitt huvud när man talar. Detta är tacksamt att påpeka i logopedbehandling när det ofta handlar om att lyssna kritiskt på den egna rösten för att utveckla de egna röstresurserna.

/ Britta Hammarberg, professor emerita i logopedi

Kan plåster hjälpa mot tinnitus?

Fråga: Jag har tinnitus och har blivit rekommenderad att testa speciella plåster mot tinnitus? Fungerar de och i så fall på vilket sätt? / Maria

Svar: Många människor med tinnitus söker precis som du olika sätt att bli av med sitt ringande i öronen. Jag har hört talas om dessa klisterlappar, och har ofta kontaktats av personer med frågor kring dem. Enligt tillverkarna ska de lindra tinnitus genom så kallad fraktal ljuskonvertering, vilket är ett fenomen som jag inte känner till och därmed inte kan uttala mig om. Hittills har jag inte sett en enda vetenskaplig artikel som utvärderar klisterlapparnas effekt mot tinnitus. Sådana studier måste vara mycket väl utformade, med lämpliga kontroller och testgrupper av betydande storlek och optimalt urval av utfallsmått för att säkerställa att resultatet av studien inte beror på slumpen eller placeboeffekter. Klisterlappar förekommer inte i någon av de europeiska riktlinjerna för tinnitusbehandling som bygger på utvärderingar av den forskning som gjorts hittills. I Sverige används inte klisterlapparna heller av hörselkliniker – så jag ifrågasätter deras effektivitet. Än så länge är den enda effektiva behandlingen kognitiv beteendeterapi, som har rapporterats i den väl ansedda vetenskapliga tidskriften The Lancet. Behandlingen avlägsnar inte nödvändigtvis tinnitus i sig, men patienter hjälps hantera sin tinnitus och får en förbättrad livskvalitet. Samtidigt går tinnitusforskningen framåt, och jag tror och hoppas att en del nya framgångsrika metoder kommer att dyka upp under de närmaste åren.

/ Christopher Cederroth, forskare i experimentell audiologi

Är högt ljud farligt?

Fråga: I min klass använder många elever en app som spelar upp högfrekventa ljud. En vän till mig har haft huvudvärk under en hel vecka på grund av detta. Nu har han börjat blöda ur sina öron. Kan det bero på de högfrekventa ljuden? Är det skadligt för oss som hör det? / Ebba

Svar: Först och främst är det viktigt att eleven ifråga uppsöker en öronläkare för undersökning av de blödande öronen. Överstimulering av ljud kan orsaka skador på till exempel trumhinnan som kan leda till blödning. Det är framför allt ljudtrycksnivåerna som är skadliga, oavsett frekvensinnehåll. Då människan normalt inte kan höra ljud som överstiger 20 kHz kan det vara svårt att veta att man utsätts för höga ljudnivåer som överstiger detta. Det är omöjligt att bedöma sambandet mellan det ljud som apparna producerar och de blödande öronen utan att veta ljudtrycksnivå och frekvensinnehåll. Jag vet heller inte om mobiltelefonernas högtalare kan generera så högfrekvent ljud. Det är förmodligen en ingenjör eller liknande bättre lämpad att svara på. När man på klinik mäter hörselförmågan för högfrekvent ljud brukar man mäta upp till 16 kHz och många patienter kan uppleva det som ganska obehagligt och en känsla av yrsel kan infinna sig. Att det skulle kunna leda till huvudvärk kan inte uteslutas. Det är dock väldigt stora variationer i hur känslig varje individ är mot överstimulering av ljud. Man brukar prata om ”glasöron” och ”stenöron” för att illustrera detta.

/ Åsa Skjönsberg, forskare i audiologi

Finns det farliga instrument?

Fråga: Vilket instrument är mest skadligt för örat och varför? / Salar

Svar: Man kan inte säga direkt att något särskilt instrument är skadligare för örat än andra. Det viktigaste är hur starkt ljudet från instrumentet är, det vill säga hur högt det låter. Hur skadligt starka ljud är beror dels på ljudstyrkan och dels på hur lång tid man är exponerad för ljudet. Men ljudets frekvens spelar också in så att ljud med höga frekvenser (ljusa toner) kan vara mer skadliga än ljud med låga frekvenser (basljud). Detta beror troligen på att örat är känsligare för skador vid höga frekvenser. Därför skulle man kunna säga att instrument som avger starka ljud med hög frekvens är skadligare än andra. Forskning har visat att om man i en orkester sitter eller står framför blåsinstrumenten så är man ofta utsatt för starka ljud och att dessa musiker därför är mer utsatta för skador än andra.

/ Ann-Christin Jonson, forskare i audiologi

Hur kan man höra det som inte finns?

Fråga: Vid tinnitus hör man ett ljud fast det inte finns. Hur uppkommer det? / Anna

Svar: Onormal funktion i örat kan vara den ursprungliga orsaken, men sannolikt är det hjärnan som gör att tinnitus blir ihållande. Studier på djur visar att vissa former av tinnitus liknar en fantomupplevelse. Förlusten av sinnesintryck från en kroppsdel eller örat kompenseras av hjärnan i form av hyperaktivitet i nervcellerna, vilket upplevs som att det saknade elementet fortfarande är där. På samma sätt som man skulle känna att en amputerad kroppsdel fortfarande är där, uppfattas känslan av ett ljud vid en frekvens där skadan i örat är lokaliserad. Denna känsla kan upplevas genom att sätta en öronpropp i ena örat i tio dagar, vilket sannolikt kommer att föranleda en reversibel tinnitus som kommer att försvinna så fort man tar bort öronproppen och återställer hörselsignalerna till hjärnan. Därför fokuserar pågående forskningen kring läkemedel mot tinnitus både på örat (för att återställa hörselfunktioner) och på hjärnan (för att normalisera nervaktiviteten). Det finns många faktorer som ökar risken för tinnitus, allt från bullerexponering, hörselnedsättning, mediciner, stress, ångest, depression, diabetes, högt blodtryck, huvud- eller nackskador med mera. Hela 15 procent av befolkningen är drabbad och hos två till sex procent av dem är livskvaliteten allvarligt påverkad.

/ Christopher Cederroth, forskare i experimentell audiologi

V­arför känns ljudet jobbigt?

Fråga: Jag undrar vad som ligger bakom den obehagliga känslan som uppstår när man hör vissa ljud, till exempel när man drar en gaffel över porslin eller drar naglarna över ett blankt papper? /Patrik

Svar: Forskning visar att det finns två kategorier av ljud som nästan alla människor uppfattar som obehagliga. För det första gäller det ljud som vi av lättbegripliga psykologiska skäl vill ska upphöra. Exempel på sådana ljud kan variera mycket. Skrikande bebisar vill vi ju gärna få tyst på genom att de blir glada och lyckliga igen. Ljudet av kräkningar är ett helt annat exempel på någonting som låter genuint obehagligt. Den andra kategorin är högfrekventa ljud som låter gälla och skärande. Du har själv gett exempel på sådana ljud, som sticker ut från det brus som normalt råder omkring oss. Hit hör även ormars väsande, och den evolutionära förklaringen till den obehagliga känslan är troligen att dessa ljud har fungerat som en varningssignal. Man har också sett att plötsliga och starka ljud i mellanfrekvensområdet kan framkalla obehag. En kvist som bryts i mörkret är ett exempel från naturen.

/ Ulf Rosenhall, professor i klinisk audiologi