Tidig utveckling och avvikelser i tal och språk – EDDiS (Early Development and Disorders in Speech/Language)

Bland de vanligaste tecknen på utvecklingsförsening hos barn är när deras tal, språk eller kommunikation inte utvecklas som förväntat. Stavelsejoller är en viktig föregångare till tal både hos barn med typisk utveckling och barn med olika typer av funktionshinder. Försening eller avvikelser i joller kan troligen förutsäga svårigheter i tal och språk senare.

Shutterstock
Foto: Shutterstock

Projektöversikt

Utveckling av joller, tal och språk studeras hos drygt 100 barn med medfödda eller tidiga ogynnsamma förutsättningar såsom gomspalt (LKG), hörselskada/nedsättning (HNS), neurologisk utvecklingsavvikelse eller extrem prematuritet samt ett 70-tal barn med typisk utveckling i 6 separata projekt. Vidare ingår utveckling av metoder för bedömning av joller och tidigt tal/expressivt språk samt utvärdering av tidig intervention.

Projektet EDDiS startade för flera år sedan för att öka kunskapen om varför inte alla barn som opereras för gomspalt utvecklar avvikelser i talet. Tidigare projekt (se sidan Tal vid LKG) har visat att operationsprotokoll inte verkar ha en avgörande effekt.

I det första projektet (Tidig utveckling av tal och hörsel, TUTH) undersöktes om hörselnedsättning relaterad till sekretorisk mediaotit (SOM) som är vanlig vid gomspalt medförde problem med joller, tal och språkutvecklingen och om barn med samma hörselnedsättning utan gomspalt hade samma problem. Gruppen har utvecklat metoder för observation av joller och konsonantproduktion, studier av måttet Canonical Babbling Ratio samt utvärderat jollerscreening i delprojektet Jollerkoll.

Övergripande mål

  • Utveckla och validera metoder for screening och bedömning av joller och tidigt tal
  • Undersöka tal, språk och kommunikation longitudinellt till åtminstone 3 års ålder hos barn med kända ogynnsamma tillstånd såsom hörselnedsättning, gomspalt, neurologisk utvecklingsförsening och extrem prematuritet
  • Testa om barn utan kända ogynnsamma tillstånd som senare uppvisar försenad utveckling av tal, språk eller kommunikation kan identifieras tidigt genom screening av joller  
  • Utvärdera effekt av intervention till föräldrar till barn med sen jollerstart eller litet expressivt ordförråd

Finansiering

ALF-projekt
Stiftelsen Frimurare Barnhuset i Stockholm
Aina Börjesons stiftelse
Hörselforskningsfonden
Jerringfonden
Majblomman
Sunnerdahls handikappfond
Stiftelsen Tysta skolan
Stiftelsen Margit Wibelfonden
Drottning Silvias Jubileumsfond
Linnéa och Josef Carlssons stiftelse
Stiftelsen Sävstaholm

De ingående projekten beskrivs på respektive ansvarige forskares profilsida.

Medarbetare

Profile image

Marion Lieberman

Karolinska Institutet
Profile image

Anette Lohmander

Karolinska Institutet

Ulrika Marklund

Linköpings universitet

Carmela Miniscalco

Göteborgs universitet
Profile image

Anna Nyman

Karolinska Institutet & Habilitering och Hälsa, Region Stockholm
+46852488910
Profile image

Anna Persson

Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset

Ellinor Strandberg

Karolinska Universitetssjukhuset
Profile image

Satu Turunen-Taheri

Karolinska Institutet & Karolinska Universitetssjukhuset

Lisa Westfors

Habilitering & Hälsa, Region Stockholm

Avhandlingar

Anna Nyman, PhD, KI, 2022: Babbling, speech and language in children with neurological disabilities – development, validity of measures and effect of intervention.

Marion Lieberman, PhD, KI, 2021: Delayed babbling at 10 months: observation, etection, and a two-year follow-up

Anna Persson, PhD, KI, 2020: Swedish children with moderate hearing loss - on the importance of monitoring auditory and early speech development the first three years.

Examensarbeten för masterexamen i logopedi (30 hp)

Ellinor Strandberg, MSc, KI, 2021: Babbling and early speech in extremely premature infants at 12 months corrected age

Liisi Raud Westberg, MSc, KI, 2014: Speech in 3-years-old children with unilateral cleft lip and palate: Impact of method for palatal repair and early intervention

Utvalda publikationer

Methodology

Nyman A, Strömbergsson S, Lohmander A. Canonical babbling ratio – concurrent and predictive evaluation of the 0.15 criterion. Journal of Communication Disorders, 2021;94:106-164.

Willadsen E, Persson C, Patrick K, Lohmander A, Oller DK. Assessment of prelinguistic vocalizations: a comparison of reliability in naturalistic listening in real time and phonetic transcriptionClinical Linguistics Phonetics, 2020;34(7):593-616.

Lohmander A, Holm K, Eriksson E, Lieberman M. Observation method identifies that a lack of canonical babbling can indicate future speech and language problemsActa Paediactrica, 2017;106(6):935-943.  

Lieberman M, Lohmander A. Observation is a valid way of assessing common variables in typical babbling and identifies infants who need further supportActa Paediatrica, 2014;103:1251–1257.

Cleft Palate

Lohmander A, Raud Westberg L, Olsson S, Tengroth B, Flynn T. Canonical babbling and early consonant development related to hearing in children with otitis media with effusion with or without cleft palateCleft Palate-Craniofac J. 2021;58:894-905.  

Raud Westberg L, Höglund Santamarta L, Karlsson J, Nyberg J, Neovius E, Lohmander A. Longitudinal speech outcome in young children born with unilateral cleft lip and palate treated with one- or two-stage palatal repair and the impact of early interventionLogopedics Phoniatrics Vocology, 2019;44:58-66.

Klintö K, Salameh E-K, Olsson M, Flynn T, Svensson H, Lohmander A. Phonology in Swedish-speaking 3-year-olds born with cleft lip and palate and the relationship with consonant production at 18 monthsInt J Language Communication Disorders, 2014;49:240-254.  

Lohmander A, Olsson M, Flynn T. Early Consonant Production in Swedish Infants with and without Unilateral Cleft Lip and Palate and Two-stage Palatal Repair. Cleft Palate-Craniofac J, 2011;48:271-285.

Hearing impairment

Persson A, Flynn T, Miniscalco C, Lohmander A. Impact of auditory variables on consonant production in babbling and early speech in children with moderate hearing loss – a longitudinal study. Clin Ling Phon. 2022;36:833-848.

Persson A, Marklund U, Lohmander A, Flynn T. Expressive vocabulary development in children with moderate hearing loss – the impact of auditory variables and early consonant production. Clin Ling Phon. 2022;36:547-564.

Tengroth B, Lohmander A, Hederstierna C. Hearing thresholds concurrent with OME in young children with and without cleft palate. Cleft Palate Craniofac J.2020;57:616-623.  

Löfkvist U, Bäckström K, Dahlby M, Gunnarsson S, Persson M, Lohmander A. Babbling and consonant production children with hearing impairment who use hearing aids or cochlear implants – a pilot study. Logopedics, Phoniatrics, Vocology, 2020;45:172-180.

Delayed babbling development

Lieberman M, Sand A, Lohmander A, Miniscalco C. Asking parents about babbling at 10 months produced valid answers but did not predict language screening result 2 years later. Acta Ped, 2022;00:1–7.  

Lieberman M, Lohmander A, Gustavsson L. Parents’ contingent responses in communication with 10-month-old infants with typical or late babblingClinical Linguistics Phonetics, 2019;33:1050-1062.

Neurodevelopmental disorders

Nyman A, Strömbergsson S, Lindström K, Lohmander A, Miniscalco C. Speech and language development in 5-year-olds with neurodevelopmental disabilities and the association between early and later consonant production.  Developmental Neurorehab. 2021;24:408-417.

Nyman A, Lohmander A. Babbling in children with neurodevelopmental disability and a simplified way of measuring canonical babbling ratioClincal Linguistics Phonetics, 2018;32:114-127.

Extremely Premature

Strandberg E, Lieberman M, Lohmander A. Babbling in extremely premature infants at 12 months corrected age. Clin Ling Phon. Publ Online 2023.

AL
Innehållsgranskare:
Åsa Catapano
2023-11-10