Allmänmedicin en egen institution
År 1988 inrättades institutionen för allmänmedicin vid KI med Hans Åberg som ledare och första professor. Under en tid var allmänmedicin en del av institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik. Först år 2005 blev institutionen en del av NVS och benämns idag som avdelningen allmänmedicin och primärvård.
Sedan starten har forskningen i allmänmedicin spänt över många områden och speglat primärvårdens komplexa struktur. Forskningen är klinisk, patientnära, epidemiologisk och vårdvetenskaplig. Här utvecklas kunskaper om allt från benskörhet, astmavård, kranskärls-sjukdomar, diabetes, fysisk aktivitet, magtarmbesvär och psykiska besvär till hur man framgångsrikt kommunicerar med patienter och olika beslutsstöd i vården.
Migrationsmedicin som profil
När Hans Åberg efterträddes av Jan Sundquist som chef för allmänmedicin fick forskningen en stark migrationsmedicinsk profil. Ett exempel på detta är Per Wändells forskning om diabetes i relation till socioekonomiska faktorer som migration.
Per Wändell, professor i allmänmedicin, var en av de första doktoranderna vid institutionen för allmänmedicin. Under en period delade han sin tid mellan en tjänst som distriktsläkare och lektor vid KI.
Hans forskning har bland annat handlat om sjukdomsmönster hos olika invandrargrupper och vilken behandling som är mest effektiv. Samt hur vården på bästa sätt når patienterna för att kunna sätta in preventiva åtgärder. Han har även bedrivit studier av högt blodtryck, hjärtsvikt och förmaksflimmer samt studier av fysisk aktivitet som en del av behandlingen av sjukdomar inom primärvården.
Under en tid var han också studierektor för avdelningens forskarskola som drevs i samarbete med Region Stockholm.
Per Wändell var också en av de ansvariga i Socialstyrelsens faktagrupp vid utarbetandet av nationella riktlinjer för diabetes.
Nära samverkan med regionen
Centrum för allmänmedicin, CeFAM, bildades 2003 som ett samarbete mellan dåvarande Stockholms läns landsting och KI. CeFAM blev det största utvecklings-, utbildnings-, och forskningscentrat inom allmänmedicin i Sverige och bland de största i Europa. Verksamhetsansvarig för både institutionen för allmänmedicin och CeFAM var Jan Sundqvist.
Samverkan mellan CeFAM och institutionen i allmänmedicin var mer eller mindre sömlös under en tid. Som mest drevs här flera hundra samtidiga forsknings- och utvecklingsprojekt inom bland annat diabetes, hjärt-kärlsjukdomar, cancer och ärftlighet, psykisk ohälsa, fysisk aktivitet och mag-tarmsjukdomar.
År 2008 lämnade Jan Sundquist både KI och CeFAM för att starta ett centrum för forskning inom primärvården: Centrum för primärvårdsforskning inom ramen för Region Skåne och Lunds universitet. I dag drivs centrumet av Kristina Sundquist, även hon tidigare professor vid avdelningen för allmänmedicin vid NVS.
Efterträdaren till CeFAM blev Akademiskt primärvårdscentrum som bildades 2015 genom en sammanslagning av Centrum för allmänmedicin och de akademiska vårdcentralernas nätverk.
Gunnar Nilsson, professor i allmänmedicin särskilt inom medicinsk informatik, var en tid verksamhetschef för CeFAM. Han var även bland de första doktoranderna vid institutionen för allmänmedicin. Redan två år efter disputationen blev han docent och lektor i allmänmedicin.
Under perioden 2005-2007 var han starkt delaktig i att utveckla den nya läkarutbildningen och blev senare programdirektor för läkarprogrammet. År 2013 fick han KI:s pedagogiska pris med motiveringen att han ”haft en avgörande roll i arbetet med att organisera, utveckla, implementera och utvärdera det nya läkarprogrammet vid KI”.
Gunnar Nilsson har bedrivit en bred forskning inom fältet medicinsk informatik, och odlat en klinisk inriktning på ämnet systemvetenskap. Han deltog tidigt i utvecklingen av elektroniska patientjournaler och hade en tid en parallell tjänst vid Stockholms universitet.
Som forskare beskrivs han enklast som generalist och har bedrivit klinisk forskning inom hjärt-kärlsjukdomar, psykisk ohälsa och epidemiologi. Inom det pedagogiska området har han beforskat lärandemiljön inom primärvården när den blev en viktig del av den nya läkarutbildningen.
”Som forskare som rört sig mellan en handfull forskningsfält, där jag täckt hela kedjan från individ till samhälle, så känner jag mig mycket hemma på NVS. Här finns ju i stort sett alla kliniska professioner representerade. Vi är ett miniuniversitet på många sätt. Vi behöver se en ökning av den kliniska forskningen i primärvården. Och i dag finns ett momentum på nationell nivå som identifierat ett behov av att stärka primärvården både akademiskt och kliniskt.”
Under 2014 gjorde han under ett halvår en så kallad ”sabbatical” vid Nanyang Technological University (NTU) i Singapore. Med sig hem fick han en mer internationell syn på forskning och undervisning och tog med sig insikter i teambaserat lärande till KI.
Inom avdelningen för allmänmedicin och primärvård finns i dag ett 70-tal forskare och doktorander. Forskningen finansieras till stor del via den så kallade ALF-överenskommelsen med Stockholms läns landsting.
Forskargrupperna har sitt huvudsakliga fokus på de fyra områdena medicinsk pedagogik, hälso- och sjukvård med socialt arbete, psykisk ohälsa och långvariga sjukdomstillstånd.
TEXT: Magnus Trogen Pahlén