Integrativ Vård

Syftet med forskarkonstellationen Integrativ Vård är att öka den akademiska kunskapen om den integrativa vårdens bidrag, möjligheter och begränsningar. Vi undersöker också dess relevans för utveckling inom olika hälsoprofessioner, inklusive omvårdnad.

Forskningsområde

I sina globala strategier rekommenderar Världshälsorganisationen (WHO) en form av integrativ vård som är lyhörd för patientens valfrihet liksom för säkerhets- och effektivitetsfrågor. Detta förutsätter att hälsa och välbefinnande omfattar hela individen, inklusive biologiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter. Syftet med forskarkonstellationen Integrativ Vård är att öka den akademiska kunskapen om den integrativa vårdens bidrag, möjligheter och begränsningar. Vi undersöker också dess relevans för utveckling inom olika hälsoprofessioner, inklusive omvårdnad.

Långsiktigt vill vi bidra till hälso- och sjukvårdsutveckling på ett sätt som inbegriper integrerad vård och de bästa förebilderna (Best Practice) utifrån resultat av breda och tvärvetenskapliga forskningsprojekt. Projekten kan kombinera kvalitativa och kvantitativa data för att bidra till informerat beslutsfattande. Vår forskargrupp samarbetar med en rad forskare från skilda fackområden som vårdvetenskap, omvårdnad, folkhälsa, förlossningskonst, medicin, medicinsk antropologi, inklusive vetenskaps-filosofi/-teknologi, liksom (i relevanta fall) hälsoplanerare, hälsoekonomer och beslutsfattare.

Forskningsutmaningar inom TM/KAM och integrativ vård omfattar å ena sidan i vissa fall begränsad evidens för effektivitet, oro för patientsäkerheten och potentiella negativa biverkningar. I den andra vågskålen ligger patienttillfredsställelse, växande efterfrågan och begynnande evidens, holistisk omvårdnad och kostnadseffektivitet.

Några av våra disputerade forskare och doktorander genomför kliniska prövningar inom tillämpad hälsosystemforskning och omvårdnadsforskning, där kvalitativa och kvantitativa metoder ibland kombineras för att undersöka:

    • integrativa vårdformer
    • kostnadseffektivitet och existentiell omvårdnad inom integrerad sjukhusvård
    • utveckling och utvärdering av interventioner kring social hållbarhet
    • kostnadseffektivitet, vårdgivarperspektiv och samarbete inom integrativ vård och
    • ett flertal behandlingsmetoder inom KAM
    • betydelsen av omvårdnad och vårdande med helhetssyn

Vår forskarkonstellation har varit aktiv inom internationella och nationella forskarsamarbeten, vilka resulterat i flera doktorsavhandlingar, över 100 refereebedömda vetenskapliga arbeten, bidrag till internationella riktlinjer och insatser vad gäller inriktningen av den strategiska KAM-forskningen genom forskarnätverket CAMbrella (EU) och Världshälsoorganisationen WHO. Vi har haft två forskare som deltagit i expertgruppen för den statliga utredningen om KAM 2017-2019. Vi deltar också i utbildningar i KAM och integrativ vård på kandidatnivå för studenter på Karolinska Institutets läkar- och sjuksköterskeprogram. Vi anlitas också som konsulter åt hälsoplanerare och beslutsfattare, inklusive WHO. Inom WHO har vi deltagit i den inre planeringsgruppen bakom den nya globala WHO-strategin för TM/KAM 2014-2023. Vi deltar i omfattande vetenskapliga nätverk och vi är medlemmar av organisationskommittén för de ledande internationella forskningskongresserna på området i Korea 2015, Las Vegas 2016 och Berlin 2017 och London 2020.

Projektgrupp ”Vårdmöten och integrativ vård

En projektgrupp i forskargruppen har utvecklats under ledning av Maria Arman, docent i vårdvetenskap vid KI. Medarbetare: Maria Arman, docent (biträdande forskargruppsledare), Johanna Hök, PhD, Susanne Andermo, PhD, Albertine Ranheim, PhD, Pirjo Järemo, doktorand, Anja Gebhardt, doktorand, Linn Rönne-Petersen, Fanny Airosa, PhD.

Vårdmöten är utgångspunkten för vårdande som lindrar lidande. Vårdmöten innebär samspel i vården som kan utmynna i allt från ökat lidande, vårdlidande, hälsohinder, misstro, felbehandlingar, avvisanden men också till delaktighet, omhändertagande, utveckling, välbefinnande, lindring av lidande, frid, och hälsa. Goda vårdmöten tar hänsyn till patientens sårbarhet och existentiella situation. Vården som ser och möter patienten blir en säker vård och leder mot hälsa för patient och vårdare.

Integrativ vård sammanfattar en form av integration som är lyhörd för patientens valfrihet liksom för säkerhets- och effektivitetsfrågor. Detta förutsätter att hälsa och välbefinnande omfattar hela individen, inklusive biologiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekter.

Projektgruppens syfte:

  • Att öka den akademiska kunskapen om den integrativa vårdens möjligheter och begränsningar ur olika aktörsperspektiv. Vi undersöker också dess relevans för olika hälsoprofessioner, inklusive omvårdnad.
  • Att fokusera patientperspektivets betydelse för delaktighet, säkerhet och hälsa.
  • Att utveckla kunskap om metoder för existentiell hälsa och lindrat lidande genom vårdande.
  • Att skapa evidens, lärande och kunskap om betydelsen av möten mellan patient och vårdare genom att förena klinisk, empirisk forskning med vårdvetenskaplig teori.

Vi har arbetat i såväl integrativ vårdmiljö, i antroposofisk vård, som i konventionell hälso- och sjukvård och är öppen för alla former av vårdmiljöer. För närvarande är vi verksamma vid smärtrehabiliteringskliniker, akutklinik och antroposofisk vård.

I gruppen har vi kompetens och erfarenhet av att arbeta med kvalitativa forskningsmetoder som fenomenologi och hermeneutik samt narrativ metod. Data i form av berättelser och intervjuer utgör material. Vi använder även kvantitativa metoder och enkäter för utvärdering och gör psykometriska mätningar och analyser av dessa.

Pågående forskningsprojekt ledare Torkel Falkenberg

Existentiell Genomik - Effekter av integrativ vård på patienter med långvarig smärta med avseende på livskvalitet, patienters upplevelser och genomstabilitet.

Projektstart: 2013

Finansiering: Ekhagastiftelsen, Gyllenbergstiftelsen, I C – The Integrative Care Science Center, Mahle stiftung, Vidarstiftelsen

Långvarig smärta orsakar stort lidande för individen såväl som samhället. I en studie av 840 000 patienter med långvarig smärta beräknade Gustavsson och medarbetare (2012) att den totala kostnaden för denna patientgrupp i Sverige motsvarar 32 miljarder SEK (10% av BNP). Mot bakgrund av detta har SBU identifierat behandling av långvarig smärta som ett forskningsområde av hög prioritet (Ahlberg et al, 2010). Integrativ vård har visats ge mycket hög patienttillfredsställelse och våra forskningsresultat pekar på att den kan minska vårdkostnader (Sundberg et al 2012) samt påverka vår biologi och livslängd (Ornish et al 2013). Påverkan på livslängd indikeras bl.a. av nobelpristagaren Elisabeth Blackburns resultat där typiskt integrativa inslag har lett till ökad DNA stabilitet hos patienter. Det övergripande målet med denna studie är att utvärdera två olika komplexa vårdinterventioner inklusive integrativ vård för patienter med långvarig smärta. Vi analyserar effekter av integrativ vård på genomisk stabilitet och om möjligt koppla dessa till andra viktiga utfall som hälso- och sjukvårdskonsumtion, livskvalitet samt patienters och vårdgivares egna upplevelser av vården. Detta tvärvetenskapliga forskningsprojekt inkluderar en mängd forskare nationellt och internationellt: Björn Gerdle, Bijar Ghafouri, Catharina Lavebratt, Vincent Millischer, Harald Walach, Maria Niemi, Linn Rönne Petersen, Johanna Hök, Maria Arman.

Re-engineering the health system for South African traditional healthcare REHSAT

Projektstart: 2016

Financing: FORTE and SAMRC

Numerous studies have revealed that individuals would choose a traditional health practitioner over a biomedical health practitioner for a range of health related issues in Asia and Africa. For example, the current REHSAT project is investigating if the approximated 200 000 traditional healers in South Africa can assist in bringing back the focus on health promotion in primary health care with a particular target on infectious diseases such as HIV/AIDS and tuberculosis (TB). This project include numerous international researchers, PhD students and master students including Renee Street, Mosa Moshabela, Busisiwe Shezi, Siyabonga Nzimande, Albertine Ranheim, Christine Weaver, Michael Smith, Sune Van Ellewee, Tamara Kredo, Amber Abrams

Integrative Nursing Education Series

Projektstart: 2020

Financing: EU

The INES project stands for Integrative Nursing Education Series. The objectives of the project are to strengthen European nurses’ knowledge, attitudes, competencies and skills on evidence-based and safe non-pharmacological interventions and its integration in patient care in all relevant health care settings. The INES is an education module for nursing students during their Bachelor level nursing training. This is a collaboration of 5 institutes (of which 3 academic) among 4 countries: The Netherlands, Denmark, Sweden and Iceland. Participants are nurse educators, education specialists, NPIs/IN experts and nurse scientists. Project leaders and members across Europe include: M.J.E. van der Heijden, Þóra Jenný Gunnarsdóttir, Martine Busch, M. van Dijk, Anita Lunde, Albertine Ranheim, Linn Rönne Petersen.

The INES project is available on the Erasmus MC website

Cinematic arts and Existential health

Projektstart: 2020

Financing: Seeking funding

This 3-year research study is an arts-based controlled intervention study using both qualitative and quantitative methods. The aim is to investigate in what way the intervention method – the immersive film experience – affects perceived existential health, stress management and wellbeing.

The project’s focus is on developing, testing the effects of, and finally implementing a contemplative space with cinematic content for healthcare environments. The project will examine whether the cinematic arts can benefit the existential health and wellbeing of the patients, their family members and caretakers, using a contemplative film room as an intervention in healthcare environments. Research members include Kirsi Nevanti, Berit Seiger Cronfalk, m fl.

Pågående forskningsprojekt ledare Maria Arman

Genusperspektiv på långvarig smärta och utmattning - studier av kvinnors hälsa och lidande.

Ansökan till AFA beviljad 2019 för 2 års studier.

Exploring health and suffering of women living with chronic pain and exhaustion from a gender and caring perspective.

Forskningsplan för intern finansiering av postdoktjänst vid sektionen för omvårdnad. Beviljad för 50% 2 år juni 2019.

Att leva med långvarig smärta - studier med existentiell och molekylär ansats.

Doktorandprojekt för Linn Rönne- Petersen. Handledare Maria Arman, Johanna Hök Nordberg och Harald Wallach. Projektstart 2018 med tidigare datainsamling. Samarbete med Torkel Falkenberg, Vidar Rehab och Smärtkliniken i Linköping. Finansiering Forskarskolan i vårdvetenskap och Ekhaga.

Innebörden av modernt moderskap – Hälsa och lidande hos kvinnor med utmattning och långvarig smärta.

Doktorandprojekt för Anja Gebhardt. Handledare Maria Arman, Susanne Andermo och Ann Langius. En fortsättning på projekt instrumentutveckling och narrativa studier. Projektstart 2018. Samarbete och datainsamling vid Bragee-kliniken. Finansiering Sektionen för Omvårdnad samt AFA.

Träning med mindfulness för empati och medkänsla (compassion) – en väg till hälsa för vårdare i akutsjukvård” – utprövning av intervention.

Ett applikationsforskningsprojekt med intervention. Projektstart 2016. Projektledare Maria Arman i samarbete med Fanny Airosa, Funktionsområde Akut (Akutkliniken) KS Huddinge. Pilotprojekt genomfört.

En värld av lidande och smärta – Narrativa studier av kvinnor som söker antroposofisk och konventionell vård. 

Projektstart januari 2016. Projektledare Maria Arman. Medarbetare, Johanna Hök och Susanne Andermo. Forskningsanslag erhållet från Gyllenbergs Stiftelse, Finland 2016.

Instrumentutveckling för mätning av transitioner, existentiellt vårdande och hälsa – utvecklas i antroposofisk vårdmiljö.

Projektstart november 2014. Projektledare Maria Arman. Medarbetare Susanne Andermo. Forskningsanslag erhållet från Gyllenbergs Stiftelse, Finland, 2014. Samt från Ekhaga stiftelsen för 2015 och  2016.

En kvalitativ studie av vårdande aspekter inom antroposofisk vård för personer med långvarig smärta: Identifiering av utvärderingsmått för en framtida klinisk prövning.

Projektstart 2014. Projektledare Johanna Hök. Medarbetare Maria Arman och Susanne Andermo. Erhåller forskningsmedel från Ekhaga stiftelsen.

Betydelsen av patienters föreställningar i vårdens möten; Underlättande och hindrande föreställningar hos personer med långvarig smärta.

Doktorandprojekt start 2010 (halvtid 2014). Doktorand Pirjo Järemo, Huvudhandledare och projektledare Maria Arman, bihandledare Kristina Gottberg. Samarbete med Smärtkliniken, Linköpings Universitetssjukhus.

Forskargruppsledare

Maria Arman

Lektor
08-524 839 73
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society
03868
B Falkenberg
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Gruppmedlemmar

Fanny Airosa

Anknuten till Forskning
B Falkenberg
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Susanne Andermo

Postdoktor
Forsell
K9 Department of Global Public Health

Bikash Dev Acharya

Forskarstuderande

Anja Gebhardt

Doktorand
Langius-Eklöf
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Johanna Hök

Adjunkt
08-524 838 18
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society

Pirjo Järemo

Forskarstuderande
Omvårdnad 1
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society
Omvårdnad 2
H1 Department of Neurobiology, Care Sciences and Society