Den benstarka studien – Kan vi med träning stärka vårt skelett?

Syfte med studien

• Att jämföra effekterna på skeletthälsan med träning med Osteostrong, jämfört med individuellt anpassad kombinerad träning.
• Att utforska deltagarnas uppfattningar och erfarenheter av träningsmetoderna.

Varför är denna studie viktig?

Benskörhet och benskörhetsfrakturer är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och i världen över. Benskörhetsfrakturer resulterar i stora funktionsnedsättningar och lidande för den som drabbas, och kostar samtidigt det svenska samhället flera miljarder kronor varje år. Benskörhet är väldigt vanligt i den äldre befolkningen, både hos kvinnor och män, men framför allt vanligt förekommande hos kvinnor.

Fysisk aktivitet och träning är/bör vara en viktig del i både behandlande och förebyggande syfte av benskörhet och benskörhetsfrakturer, då den har potentialen att stärka skelettet och förebyggande fall. Vi behöver dock ytterligare kunskap och evidens om träningens effekt på skelettet. Vi hoppas med denna studie kunna öka kunskapen om träningens effekt på skelettet, samt att belysa benskörhet som ett folkhälsoproblem och bidra till en ökad kunskapsnivå.

Studiedesign

• Randomiserad Kontrollerad Studie
• Kvalitativ intervjustudie
• Longitudinell studie

Träningsmetoder

Träningsmetod 1: OsteoStrong

Deltagarna tränar individuellt på OsteoStrong Solna en gång i veckan, 20 minuter, pågår i nio månader. Denna träning består av statisk belastning i fyra apparater, samt balansövningar på en vibrationsplatta. Träningen är ledd av träningsledare.

Träningsmetod 2: Gymnastik- & Idrottshögskolan (GIH)

Deltagarna tränar i grupp på GIH två gånger i veckan (tisdagar 11.45 och torsdagar eftermiddag), 60 minuter per tillfälle, pågår i nio månader. Denna träning baseras på aktuella rekommendationer och tidigare forskning gällande träning vid osteoporos. Det är fokus på styrka och balans, men även koordination, rörlighet och kondition. Träningen är ledd av träningsledare.

Mätningar och utfallsmått

• Utfallsmått för skeletthälsa: DXA-röntgen (bentäthetsmätning) inklusive VFA (Vertebral Fracture Assessment), blodprov (biomarkörer för skelettaktivitet) och microindentation test (ett mått på hållfastheten och benkvalitén).
• Frågeformulär: självskattad hälsa (SF-36), levnadsvanor, fallrädsla (Falls Efficacy Scale), fallrisk (Downton Fall Risk Index), frågeformulär om benskörhet.
• Fysiska tester: muskelstyrka, muskeluthållighet, balanstester, balans med BtrackS, gång- och förflyttningstest.
• Lungfunktion i dynamisk spirometer (Welch Allyn).
• Fysiska aktivitetsnivåer med accelerometer (aktivitetsmätare) och enkäter.
• Fysiska aktivitetsvanor under studien med en aktivitetsdagbok som deltagarna fyller i varje dag under träningsperioden (nio månader).
• Gruppintervjuer till den kvalitativa studien.

Mättillfällen och uppföljningar

• Före träningsstart: Samtliga tester utförs.
• Tre månader efter träningsstart: Blodprov och uppföljningssamtal via telefon.
• Efter avslutad träning (9 mån): Upprepning av samtliga tester som utfördes före träningsstart.
• Efter avslutad träning utförs även intervjuer i smågrupper.
• Sex månader efter avslutad träning: Enkätundersökning.

När publiceras resultaten?

Just nu håller vi på att sammanställa och analysera all data. Vi kommer kunna presentera våra studieresultat under hösten 2024.