Hur beräknas självmordsstatistik?
NASP har till uppgift att följa självmordsutvecklingen i Sverige och i Stockholms län, och att även följa utvecklingen i Europa och världen i övrigt. En gång per år presenteras nya självmordsdata för Sverige. Uppgifterna hämtas från Socialstyrelsens dödsorsaksregister och bearbetas vidare vid NASP.
Självmord och suicid används synonymt. Suicid kommer av det latinska ordet suicidium och är sammansatt av sui som betyder själv och caedere som betyder döda.
Hur avgörs om ett dödsfall är självmord?
När någon dör utfärdas ett dödsorsaksintyg av läkare. Diagnosen ställs alltså av läkare utifrån tillgänglig information. När det gäller självmord skiljer man på säker och osäker diagnos.
Enligt den Internationella klassifikationen av dödsorsaker och sjukdomar (ICD), är säkra självmord de fall där inget tvivel råder om att avsikten varit att ta sitt liv, medan klassificeringen osäkra självmord används när man är osäker på uppsåtet bakom dödsfallet, dvs om det var en avsiktlig handling eller ett olycksfall.
I Sverige är andelen osäkra självmord relativt hög. Av 100 säkra och osäkra självmord är omkring 20 fall osäkra, utan större skillnader mellan män och kvinnor. De flesta osäkra fallen kan hänföras till olika typer av förgiftningar. Man får en underrapportering av självmord om man väljer att räkna bara säkra diagnoser. Så mycket som 70-75 procent av de osäkra självmorden har efter psykologiska undersökningar skattats som självmord. Det finns alltså skäl till att slå ihop säkra och osäkra självmord för att få en mer rättvisande bild.
Det finns också ett mörkertal bland äldre där självmord kan rubriceras som sjukdom och bland döda i trafiken där ett självmord ofta felaktigt kan rubriceras som trafikolycksfall.
Registreringen av självmord
Från och med 1997 används den tionde versionen av den internationella dödsorsaks-klassifikationen (ICD-10) som fastställs av Världshälsoorganisationen WHO. Under åren 1987-1996 användes den nionde versionen (ICD-9).
| Diagnos | ICD-10 (1997-) | ICD-9 (1987-96) |
|---|---|---|
| Dödsfall pga avsiktlig självdestruktiv handling (Säkra självmord) | X60-X84 | E950-E959 |
| Dödsfall pga skadehändelse med oklar avsikt (Osäkra självmord) | Y10-Y34 | E980-E989 |
Självmordstal
Självmordstal (SM-tal) = antal självmord per 100 000 personer för hela eller del av populationen under ett år
Självmordsförsök
Uppgifter om självmordsförsök hämtas från Socialstyrelsens patientregister där patienter som erhållit slutenvård i samband med självmordsförsök finns registrerade. Utifrån enkätstudier uppskattas andelen fall av självmordsförsök som vårdas i slutenvård till ungefär hälften av samtliga självmordsförsök.
Statistikproblem när det gäller självmordsförsök
Statistiken är begränsad till de individer som erhållit slutenvård i samband med ett självmordsförsök och generaliseringar till självmord i allmänhet bör göras med försiktighet.
Ytterligare en komplikation är att en person kan vara inlagd för självmordsförsök flera gånger under samma år och/eller återkomma under flera år. En betydande andel av personer med självmordsförsök kan senare avlida till följd av självmord.
Förändringar vad gäller behandlingsmetoder gör det svårt att jämföra förekomsten av självmordsförsök över tid. Förbättrad behandling, t ex vid överdosering, innebär att färre behöver läggas in på sjukhus, vilket innebär färre registreringar.