EIRA-studien
EIRA-studien syftar till att öka kunskapen kring orsaker för insjuknande i reumatiska ledsjukdomar samt vad som påverkar sjukdomsförloppet - förhoppningen är att kunna ställa säkrare diagnoser, individanpassa behandlingar och skapa bättre förebyggande insatser. EIRA-studien är idag en av världens största studier kring reumatiska ledsjukdomar.

Studieupplägg
Personer som har ledvärk - fall och ledvärkskontroller
För patienter påbörjas kontakten med EIRA-studien på reumatologmottagningen, där de tillfrågas om att delta i studien i samband med diagnos av en reumatisk ledsjukdom (“fall”). De diagnoser som för närvarande studeras är: reumatoid artrit (ledgångsreumatism), psoriasisartrit, spondylartrit och mono/oligo/polyartrit. Vi tillfrågar också individer med ledvärk men där utredning inte kunnat påvisa någon inflammatorisk ledsjukdom (“ledvärkskontroller”) om att delta, eftersom vissa former av ledvärk kan vara förstadium till ledinflammation.
De som väljer att deltaga får fylla i EIRA:s grundenkät samt lämna blodprover. Enkätsvaren registreras och sparas av EIRA-sekretariatet på Karolinska Institutet och blodproverna skickas till biobanken på CMM, på Karolinska Institutet. För att följa sjukdomsförloppet följs fallen (men inte ledvärkskontrollerna) upp med enkäter och blodprov ett respektive två år efter diagnos.
Personer utan symtom på ledsjukdom - befolkningskontroller
För att vi ska kunna studera orsaker till att insjukna i reumatiska ledsjukdomar är det av största vikt att vi även får in data från befolkningskontroller. När ett fall tackar ja till att delta i EIRA-studien och registreras på EIRA-sekretariatet, slumpas därför två befolkningskontroller som matchar fallet gällande kön, ålder och län. Genom att jämföra svaren från enkäten om olika levnadsvanor, yrken med mera samt resultat från blodprover mellan fall och befolkningskontroller kan vi bestämma vilka faktorer i omgivningen samt arvsanlag som ger ökad risk att utveckla reumatisk ledsjukdom.
Befolkningskontrollerna får brevutskick med förfrågan om att deltaga i studien. Om de väljer att vara med i studien fyller de i EIRA:s grundenkät och lämnar sedan blodprov på närmaste vårdcentral eller sjukhus.
EIRA-enkäten

EIRA-studien och inte minst enkäterna har utvecklats under årens lopp – ny kunskap och nya frågor utvecklas hela tiden kring vad som kan påverka insjuknande och prognos. Enkäterna har förändrats vid flera tillfällen, frågor har tagits bort, lagts till och förtydligats – för att innehållet ska vara aktuellt och för att deltagarna inte ska få för många frågor. År 2022 övergick vi till den senaste versionen: EIRA 3.
Alla enkäter som besvaras och skickas in till studien kontrolleras noga av EIRA-sekretariatet. Om det är något som behöver kompletteras eller förtydligas kontaktas deltagaren via telefon. Idag finns enkäten både som webbenkät och pappersenkät. De flesta deltagarna besvarar enkäten på webben, vilket är till stor hjälp vid administrering av enkäten.
Blodprover
Blodprover tas för att forskarna ska kunna undersöka vilka arvsanlag som tillsammans med levnadsvanor och faktorer i omgivningen kan ge ökad risk för olika ledsjukdomar. Blodproverna används också för att studera vilka immunreaktioner mot den egna vävnader som skulle kunna orsaka sjukdom och vilka omgivningsfaktorer och levnadsvanor som skulle kunna vara bidragande. Genom att förstå sådana samband kan vi utveckla metoder som kommer kunna förebygga uppkomst av reumatiska ledsjukdomar.
Hanteringen av blodproverna börjar med att provrören centrifugeras. Vid centrifugeringen skiktar sig blodet så att det går att skilja ut röda blodkroppar, som hamnar längst ned, från serum eller plasma som hamnar högst upp. Nästa steg är att frysa in blodproverna. För att blodet ska behålla sin kvalitét måste det frysas in snabbt - det klarar sig inte mer än en timme i rumstemperatur efter centrifugering. Proverna läggs i speciella frysar som kan hålla -80 grader Celsius. Här kan proverna förvaras i månader eller år. När det är dags att ta fram information ur blodproverna - såsom EIRA-deltagarnas DNA, tas proverna upp ur frysarna och prepareras för analys.
Analys
Enkätsvar och blodprover omarbetas via EIRA-sekretariatet och biobanken till digital information, vilket är en förutsättning för att kunna göra analyser.
EIRA-projektet har flera tusen deltagare och insamlade data kan analyseras i otaliga kombinationer. Ett exempel på upptäckter som framkommit via forskning på data i EIRA-projektet är att rökning ger en ökad risk att insjukna i ledgångsreumatism samt att risken ökar markant vid förekomsten av en viss gen. Genom enkätsvaren såg forskarna att det var vanligare att patienterna var rökare än befolkningskontrollerna, vilket sedan kombinerades med genetiska analyser.
EIRAs uppföljningsstudie
Syftet med EIRAs uppföljningsstudie är att undersöka om livsstils- och miljöfaktorer, samt förändringar av dessa, påverkar sjukdomsförloppet vid reumatisk ledsjukdom. Deltagare med bekräftad reumatisk ledsjukdom följs upp med enkäter ett respektive två år efter grundenkäten. Enkäterna innehåller framför allt frågor om levnadsvanor efter diagnos och berör områden såsom fysisk aktivitet, tobaksvanor, familjeförhållanden, matvanor, medicinering och yrkesbeskrivning. Dessutom tillfrågas deltagarna om att lämna blodprover, via utskick av blodprovskit som tas med till närmaste provtagningscentral.
Reumatologenheter
Rekryterande kliniker och mottagningar:
- Danderyds sjukhus
- Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge
- Karolinska Universitetssjukhuset Solna
- Centrum för reumatologi, Stockholm
- Universitetssjukhuset i Linköping
- Länssjukhuset i Kalmar
- Centralsjukhuset Kristianstad
Centra som har bidragit med inklusion i EIRA:
- Akademiska sjukhuset i Uppsala
- Bollnäs sjukhus
- Centrum för reumatologi
- Falu lasarett
- Gävle sjukhus
- Hälsans hus, Landvetter
- Helsingborgs lasarett
- Hudiksvalls sjukhus
- Kullbergska sjukhuset i Katrineholm
- Mälarsjukhuset i Eskilstuna
- Mölndals sjukhus
- Sahlgrenska Universitetssjukhuset
- Skånes universitetssjukhus (Lund och Malmö)
- Södersjukhuset
- Sophiahemmet
- Spenshults sjukhus
- Tegnérlunden & Praktikertjänst Kjell Huddénius
- Västerviks sjukhus
- Västmanlands Sjukhus Västerås
- Vrinnevisjukhuset i Norrköping
Har du frågor om studien?
Du är välkommen att skriva till oss på: eira-studien@imm.ki.se.
Du kan också kontakta någon av våra projektsamordnare:
Edit Ekström
ProjektsamordnareProjektgruppen
Projektledning:
- Johan Askling, professor och ansvarig forskare.
- Lars Klareskog, professor.
- Lars Alfredsson, professor.
Sekretariatet:
- Caroline Öfverberg Colliander, projektsamordnare.
- Edit Ekström, projektsamordnare.
- Johanna Hellgren, projektassistent.
- Marina Dehara, databasadministratör.