Barnfetma: ”Det finns inte en rätt metod”

Text: Ola Danielsson, först publicerad i Medicinsk Vetenskap nr 4 2016

Kroppar, stora som små, behöver röra sig och äta nyttig mat. Men att få att hela familjen att leva upp till hälsoidealen kan vara svårt. Runt tio procent av alla barn i förskoleåldern är idag överviktiga och cirka två procent har utvecklat sjukdomen fetma.

– Det är en stor ökning jämfört med 1980-talet. Vi ser effekterna av att både stillasittandet och tillgången till kaloririk mat har ökat i samhället, säger docent Paulina Nowicka som forskar om barnfetma vid Karolinska Institutets institution för klinisk vetenskap, intervention och teknik.

Övervikt och fetma i barndomen ökar risken för att övervikten kvarstår i vuxen ålder. På lång sikt ger övervikt en generellt försämrad hälsa med ökad risk för bland annat hjärt-kärlsjukdomar och diabetes.

Överviktiga barn har oftast en genetisk känslighet som gör att kaloririk mat och stillasittande livsstil får mer negativa effekter än för andra. Att förbränna ett överskott av kalorier genom att röra sig mer är svårt. Det mest effektiva sättet att få mer hälsosam vikt är enligt Paulina Nowicka att minska energiintaget via kosten, och det bör göras så tidigt som möjligt.

– Men mat är kärlek, det kan vara ett känsligt område att begränsa. Föräldrar bombarderas också ständigt av olika budskap och åsikter kring hur de ska ta hand om sina barn och många känner sig osäkra på vilken metod som är bäst, säger hon.

Och när man som förälder väl har bestämt sig för konkreta mål – som att minska ner på barnets intag av socker och fett och öka på grönsakerna – återstår ändå många frågor. Hur driver jag igenom förändringar utan att hamna i en giftig spiral av tjat och bråk? Hur får jag med bullfarmor på tåget?

Med sådana frågor i åtanke startade Paulina Nowicka år 2011 ”Mer och Mindre”-studien, som jämför två olika metoder för att motverka barnfetma i förskoleåldern. Den ena är den traditionella behandlingen, där barn och föräldrar träffar barnläkare och får livsstilsråd. Den andra bygger på föräldragrupper som träffas tio gånger under ett år tillsammans med två utbildade handledare. Grupperna diskuterar sina erfarenheter och presenteras för teman och övningar som föräldrarna får genomföra hemma. Tanken är att, förutom kunskap och hälsoråd, ge hjälp med föräldraskapets konkreta utmaningar.

– En utgångspunkt är att det inte finns en metod som fungerar för alla, utan varje förälder får hjälp att hitta det som fungerar i sin familj, säger Paulina Nowicka.

Men det betyder inte att alla sätt är lika bra. Behandlingen utgår från en verktygslåda med metoder som forskningen har visat fungerar. Paulina Nowicka tar den klassiska grönsakskampen som exempel.

– Ett sätt som har visat sig effektivt är locka med små belöningar, till exempel att barnet får ett fint klistermärke om det smakar på en morot. Målet är att få igång en vana. De flesta barn som på detta sätt lockas att prova grönsaker fortsätter sedan av sig själva, säger hon.

Däremot avråder hon från att använda mat eller godsaker som belöning.

– Det är bättre att hitta andra positiva saker som barnet kan se fram emot. Man kanske kan gå till simhallen eller något göra annat som barnet gillar. De flesta barn älskar att göra aktiviteter tillsammans med sina föräldrar, säger Paulina Nowicka.

En vanlig fråga handlar om hur man pratar med sitt barn om vikt. Finns det risk för att barnet tappar självförtroendet, blir fixerat vid vikten och kanske får ätstörningar?

– Forskning visar att behandling av barnfetma inte leder till ätstörningar. Det är ofta inte heller nödvändigt att föräldrar tar upp ämnet, men man bör veta hur man besvarar frågan på ett lämpligt sätt om barnet själv tar upp det, säger Paulina Nowicka.

En trötthungrig, sockersugen fyraåring är inte förändringsbenägen. För att inte väcka ont blod i onödan gäller det att vara smart. Ofta är det bäst att utöva osynlig kontroll och dra i trådarna bakom kulissen.

– Förebygg maktkamper genom att inte köpa hem det du inte vill att barnet äter. Ligg steget före och gå inte förbi McDonalds om du vet att barnet gillar det, ta en annan väg hem, säger Paulina Nowicka.

Listan på knep att ta till är lång. Det viktiga är att göra det som, med lite övning, har visat sig fungera. De forskningsresultat som hittills kommit från ”Mer och Mindre”-studien visar på en signifikant skillnad i barnens BMI (Body Mass Index) och midjemått till fördel för föräldrastödsbehandlingen jämfört med standardbehandlingen.

– Föräldrarna uppskattar också kontakten sinsemellan väldigt mycket, erfarenhetsutbytet är en viktig del i behandlingen, säger Paulina Nowicka.

Hon är övertygad om att behandlingsprogrammet är på rätt spår, men det finns mycket kvar att förbättra. Ett utvecklingsområde handlar om kulturell mångfald – hur ska behandlingen ta hänsyn till att synen på mat kan se olika ut beroende på familjens bakgrund? Ett annat handlar om betydelsen av stress.

– Hur påverkar småbarnsföräldrars ofta höga stressnivå förmågan att nå en hälsosammare livsstil för familjen? Här behövs det mer forskning, säger Paulina Nowicka.