Ketamin kan ge nya svar om depression

Men att ketamin är den nya lösningen för alla deprimerade tror han inte.

– Vi vet fortfarande för lite om långtidseffekterna. Ketamin är narkotikaklassat och misstänks kunna vara beroendeframkallande, och det har en rad biverkningar. Studier på personer som missbrukat ketamin som partydrog i låg dos under flera år har visat att de har försämrade kognitiva funktioner, inte bara jämfört med friska utan även jämfört med personer som missbrukat andra droger. Balansen mellan nytta och risk är fortfarande oklar. Ketamin kommer därför inledningsvis bara att ges till personer som inte blivit hjälpta av etablerade behandlingar, säger han.

Johan Lundberg är däremot entusiastisk över ketamin av lite andra skäl.

– Den snabba effekten möjliggör forskning som kan hjälpa oss att förstå depression så mycket bättre.

Genom att studera patienter som får drogen kan forskarna systematiskt leta efter proteiner som är involverade i tillfrisknandeprocessen. I en studie på 30 patienter har de studerat biologiska förändringar i hjärnan med hjälp av PET-kamera, MR-kamera, och i blodprov, hos de drabbade. Studien är ännu inte publicerad.

– Men vi såg tydliga förändringar både i hjärnan och blodet. Det hoppas vi ska kunna användas för att exempelvis kunna förutsäga vem som kan bli hjälpt av läkemedlet men också för att ta fram robusta modeller för sjukdomen för att hitta nya läkemedelsmål, säger han. 

Inte hänt sedan 1960-talet

Hur den depressionshämmande effekten uppstår är inte känt i detalj. Men man vet att ketamin verkar via glutamatsystemet, det vanligaste signalsystemet i hjärnan. Läkemedlet har också visat sig öka synapstätheten i hjärnan, det vill säga antalet nervtrådskopplingar på en viss yta i hjärnan, något som kopplats till återhämtning från depression. Förra året kom en studie från Yale-universitetet i USA som för första gången i människa kopplade ihop synapsgleshet i vissa specifika delar av hjärnan med graden av depressionssymtom hos patienter med pågående depression. Ju färre synapser, ju allvarligare var depressionen.

– När vi använder hjärnan och lär oss nya saker förändras hjärnans struktur, grovt beskrivet. Ett sätt att se på depression, som ju bland annat innebär koncentrations- och motivationssvårigheter och problem med minnet, är att hjärnans förmåga till inlärning fungerar sämre. Det är ett intressant spår, samtidigt som man vet att glesare synapstäthet även kan ses i många andra hjärnsjukdomar, säger Johan Lundberg.

Även om den exakta verkningsmekanismen återstår att reda ut så står det klart att ketamin utnyttjar andra mekanismer än de etablerade behandlingarna. Att ett läkemedel som utnyttjar en helt ny mekanism introduceras på marknaden har inte hänt sedan 1960-talet. Det i kombination med att det nya läkemedlet bevisar att man kan bekämpa sjukdomen betydligt snabbare än man tidigare trott har lett till entusiasm.

– Det råder inte längre samma känsla av hopplöshet över forskningsfältet eller bland anslagsgivare och läkemedelsindustrin.

I den aktuella ketaminstudien som Johan Lundberg lett ingick bara 30 patienter samtidigt som intresset varit rekordstort.

– I vanliga fall kan det vara lite trögt att rekrytera personer till att delta i forskning. Men här har flera tusen personer i olika åldrar och livssituationer kontaktat oss och anmält intresse. Vi har tyvärr bara kunnat hänvisa dem till vården. Men det enorma intresset säger något om den desperation som råder hos drabbade personer som inte blivit hjälpta av rådande behandlingsalternativ. Det är väldigt många som lider mycket av denna sjukdom. Det skänker mening till mitt arbete att försöka förstå depression och hitta bättre bot, säger Johan Lundberg.