Kan psykedelia hjälpa vid svår depression?

Forskningen kring psykedeliska substanser har tagit ny fart. Nu ska KI-forskaren Maria Beckman och hennes kollegor titta närmare på om terapi tillsammans med substansen psilocybin kan hjälpa mot svårbehandlad depression. 

Porträtt av Maria Beckman i en stickad vit tröja.
Maria Beckman är psykolog och psykoterapeut vid centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet och SLSO. Foto: Tom Beckman

Vad är PSIPET-studien?

– Den undersöker effekten av den psykedeliska substansen psilocybin på antalet kopplingar mellan nervceller i hjärnan och depressionssymtom. Syftet är dels att öka förståelsen för depression, dels att öka kunskapen om psilocybinbehandling.

Vilken potential ser ni med psilocybin?

– Här arbetar vi med den fysiologiska effekten av substansen och terapin som två oskiljaktiga delar. Detta är en svårbehandlad patientgrupp där traditionell vård inte hjälper alla. Rådande behandlingar pågår ofta under lång tid med mediciner som kan ge biverkningar. Psilocybin ges som en enda dos och har i tidigare studier visat relativt snabb och långvarig effekt. Substansen verkar även underlätta det terapeutiska arbetet med att förändra låsta beteendemönster, vilket kan bero på sambandet mellan fler nervcellskopplingar, den psykedeliska upplevelsen och den antidepressiva effekten.

Hur gör ni studien?

– Under ett år deltar 30 patienter med depression utan annan pågående behandling. Hälften får en dos syntetiskt tillverkat psilocybin och hälften får en placebosubstans som ger en fysiologisk reaktion utan antidepressiv effekt. Patienterna undersöks bland annat genom psykiatrisk bedömning, provtagning, magnet- och PET-kamera. Under hela behandlingen har patienterna stöd och hjälp av terapeuter.

Vilken är terapeutens roll? 

– Samma två terapeuter följer patienten genom hela behandlingen. Under förberedelsesessionen etableras en relation och patienten förbereds. Under doseringen arbetar terapeuterna med patienternas trygghet och säkerhet, samtidigt som de hjälper patienten att ta emot och utforska sin upplevelse. Efter cirka fem timmar har effekten klingat av. En psykedelisk upplevelse är ofta kraftfull. För att minska riskerna och öka möjligheten till psykologisk utveckling får patienten hjälp genom tre efterföljande terapisessioner.

Att forska på psykedeliska och narkotikaklassade substanser som LSD och psilocybin är kontroversiellt – hur ser ni på det?

– Det är viktigt att de historiska misstag som gjorts vid studier på psykedeliska substanser inte upprepas. Brister fanns i studiedesign och hur substanserna hanterades. Nya studier visar att substansen varken är beroendeframkallande eller toxisk i kliniskt relevanta doser. Sedan är det viktigt att skapa en säker och hjälpsam terapeutisk miljö för patienterna. Vi måste forska vidare på ett säkert sätt för att hjälpa fler patienter.

Text: Magnus Trogen Pahlén, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 4/2020.

Lyssna på KI:s podd