Från helig växt till hälsobov
Under hundratals år har människan rökt tobak utan att ha en aning om dess effekter. Genom forskning vet vi nu att rökning skadar mycket mer än bara lungorna.
Text: Karin Söderlund Leifler, först publicerad i tidningen Medicinsk Vetenskap nr 1/2016
Fakta om rökning: Drygt 1 miljard människor röker. Rökning orsakar ungefär 6 miljoner dödsfall per år, enligt WHO. Passiv rökning beräknas orsaka 600 000 förtida dödsfall per år. Rökstopp får snabbt positiv effekt, till exempel kan patienter som slutar röka fyra veckor före operation halvera sin risk att drabbas av komplikationer.
Tidslinjen
1500-talet | Helig växt. Den vildväxande tobaken har använts i religiösa ceremonier på den amerikanska kontinenten i 2 000 år. De första upptäcktsresande för tobaken till Europa. Växten benämns som ”helig” och anses ha hälsofrämjande egenskaper.
1600-talet | Första förbuden. Cigaretter liknande dagens kan ha uppfunnits på 1600-talet. Sultan Murad IV förbjuder rökning, som han anser bidrar till dekadens och korruption, i det Ottomanska riket. Rökning straffas med döden. Hans efterträdare ändrar förbudet till skatt på tobak.
1790-talet | Rökning farligt? Cigarettrökning är populärt i högre samhällsklasser. Men flera läkare börjar rapportera om hälsofaror med tobak, exempelvis tumörer på läpparna hos piprökare.
1860-talet | Cigaretternas genombrott. De första kommersiella cigaretterna gjordes på en gård i North Carolina och såldes till soldater i det amerikanska inbördeskriget. Snart såg den första cigarettmaskinen dagens ljus och cigaretterna fick sitt stora genombrott.
1950-talet | Rökning under luppen. Flera stora studier visar att rökare löper mycket större risk att få lungcancer än icke-rökare. Cigarettkonsumtionen fortsätter trots det att öka under flera årtionden.
1957 | Skadar fostret. Forskare märker att födelsevikten hos barn till mammor som röker under graviditeten är lägre. Under kommande årtionden upptäcks även samband mellan rökning och dödföddhet, för tidig födsel, plötslig spädbarnsdöd och astma.
1964 | Lungcancer. Den första rapporten från General Surgeon, myndigheten för hälso- och sjukvård i USA, blir en vändpunkt för uppmärksamheten kring orsakssambandet mellan rökning och lungcancer.
1980-talet | Hjärtat påverkas. Forskare upptäcker att rökare löper ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och stroke. Senare kopplas rökning även till demenssjukdom, benskörhet och cancer i organ som inte kommer i direkt kontakt med cigarettröken.
1988 | Nikotin ger beroende. En rapport från General Surgeon slår fast att nikotinet i tobak är beroendeframkallande. Forskning som visar hur nikotinet verkar i hjärnan banar väg för de första läkemedlen mot abstinensbesvär.
2004 | Samspel med gener. Forskning vid Karolinska Institutet visar att personer med särskilda riskgener löper 15 gånger så hög risk att få ledgångsreumatism om de är rökare. Rökning har också visat sig påverka risken att få multipel skleros och hur svår sjukdomen blir.
Intervju: Vem blir rökare?
Tobaksvanor grundas oftast under tonåren. Rosaria Galanti, adjungerad professor vid institutionen för folkhälsovetenskap, är intresserad av vilka beteenden och psykosociala mekanismer som ligger bakom upptrappning av rökning och beroende.
– Till skillnad från den allmänna uppfattningen vet vi nu att beroende kan uppstå mycket tidigare än vid daglig rökning, redan hos dem som röker någon gång i veckan, till exempel feströkare. Det har öppnat upp ett stort forskningsområde om hur nikotin och kanske andra substanser i tobak påverkar den delikata balansen mellan signalsubstanser i den unga hjärnan, säger Rosaria Galanti.
Miljöfaktorer spelar en stor roll, men det finns även individuella faktorer, som benägenhet att ta risker, som samvarierar med rökning. De biologiska mekanismerna bakom beroende, det vill säga varför en del individer är mer känsliga för nikotinets effekter, är ett stort forsknings område idag. Rosaria Galanti har också studerat vilka sätt som fungerar bäst för dem som försöker sluta röka.
– Både beteenderelaterad rådgivning, nikotinersättningsmedel och numera också läkemedel som gör hjärncellerna mindre ”mottagliga” för nikotinet och samtidigt stillar abstinensen är effektiva. Det finns även bevis för att samhällsbaserade insatser som rökförbud på offentliga platser har varit en hjälp på traven för de som velat sluta. Det har inte bara minskat den passiva exponeringen utan även lett till att färre röker.
Framtidens utmaningar
Beroendets biologi. Forskare vill ta reda på mer om mekanismerna bakom beroendet, även de som inte styrs av nikotinet. En annan relaterad och viktig fråga är varför personer med psykiska sjukdomar har större risk att bli storrökare.
Samspel med gener. Det behövs mer kunskap om hur rökning, gener och immunsystemet interagerar i sjukdomar som ledgångsreumatism, multipel skleros och kanske även metabolt syndrom.
Social segregering. Rökning är kopplat till sociala skillnader, som utbildning, inkomst och arbetslöshet. En viktig folkhälsofråga är vilket som är bästa sättet att stötta rökavvänjning i de mest utsatta grupperna.