Forskningsområden vid Karolinska Institutet
Karolinska Institutet står för den enskilt största andelen medicinsk forskning vid universitet och högskolor i Sverige. Forskningen spänner över ett brett fält – från grundläggande experimentell forskning till patientnära forskning och global hälsa – och kan beskrivas i nio övergripande områden. Vi ingår även i regeringens satsning på de så kallade strategiska forskningsområdena (SFO).
Nio övergripande forskningsområden
Cancer och hematologi
Karolinska Institutet ligger i frontlinjen inom cancerforskningen både i Sverige och internationellt. Forskningen täcker alla områden från studier av små molekyler och DNA-reparation till omfattande undersökningar bland stora populationsgrupper.
Cell-, molekylär- och strukturbiologi
Denna forskning berör kunskapen om cellerna och deras uppbyggnad och funktion i normaltillståndet och vid sjukdom. Forskningen innefattar bland annat studier av gener och deras uttryck, proteiner och andra organiska ämnen och i den levande cellen.
Cirkulation och respiration
Forskning om cirkulation och respiration berör framför allt hjärta, blodkärl och lungor. Den omfattar flera centrala medicinska områden och sjukdomar med betydande inverkan på människor och samhälle.
Endokrinologi och metabolism
Forskning om endokrinologi och metabolism berör många av våra stora folksjukdomar, som diabetes, övervikt, högt blodtryck, benskörhet och rubbningar i hormonbalansen. Forskningen handlar om allt från läkemedelsomsättning och gastroenterologi till hälsosam livsstil.
Epidemiologi, biostatistik och folkhälsovetenskap
Forskare inom epidemiologi, biostatistik och folkhälsovetenskap studerar hur faktorer i miljön, levnadsvanor och genetiska faktorer påverkar hälsan och hur sjukdomar uppstår. Kunskaperna används sedan till att utveckla metoder för att förebygga ohälsa.
Infektion, inflammation, immunologi och mikrobiologi
Fyra forskningsområden som är nära förknippade med varandra. Kroppens immunförsvar skyddar oss mot infektioner som orsakas av mikroorganismer. Immunreaktioner orsakar inflammationer, som både är en del av infektionsförsvaret och kan ge upphov till kroniska sjukdomar.
Neurovetenskap och psykisk hälsa
Hjärnan är det mest komplexa organet i kroppen och KI:s verksamhet inom detta område är synnerligen mångfasetterad. Forskningen berör allt från nervsystemets utveckling och olika funktioner till klinisk behandling av sjukdomar som psykos, demens, depression och autismspektrumstörning.
Utvecklingsbiologi, reproduktiv, regenerativ och reparativ medicin
Inom dessa ämnesområden studeras allt från celltillväxt och stamceller till nya metoder att reparera skadad vävnad och utveckla biomaterial. Forskningen innefattar även exempelvis infertilitetsbehandling, fostermedicin, kirurgi och ortopedi.
Vårdvetenskap och åldrande
Vårdvetenskap är ett omfattande begrepp som rymmer studier inom exempelvis omvårdnad, sjukgymnastik, arbetsterapi, hälsosamt åldrande eller hälsoekonomi. Studier vid KI kan vara inriktade mot så väl definierade befolkningsgrupper som så vitt skilda sjukdomsområden som cancer, demens eller besvär i rörelseapparaten.