Vår forskning fokuserar på att förbättra vården för gravida och födande, med särskilt fokus på respektfull och personcentrerad vård.
Vårt forskningsfokus omfattar teamsamverkan och patientsäkerhet, samt pedagogiska frågeställningar kopplade till verksamhetsförlagd utbildning och barnmorskestudenters erfarenheter. Forskningen inkluderar även implementeringsstudier med inriktning på hur nya arbetssätt kan införas och upprätthållas i vården över tid. Forskningen bedrivs nationellt samt i samarbete med internationella partners.
Ett arbetssätt för att stärka delaktighet, teamsamverkan och patientsäkerhet
TeamFödsel är ett arbetssätt där barnmorskor, undersköterskor och läkare gör gemensamma avstämningar i förlossningsrummet tillsammans med den födande och partner eller medföljare. Beslut tas gemensamt och dokumenteras på en whiteboardtavla i rummet. Arbetssättet, som i sitt ursprung kallas TeamBirth, utvecklades av Ariadne Labs i samarbete med Harvard T.H. Chan School of Public Health. TeamFödsel är den svenska versionen, anpassad till svensk kontext.
Syftet med TeamFödsel är att förbättra kommunikation och delaktighet i samband med förlossning och därigenom bidra till en mer personcentrerad vård, ökad teamsamverkan och stärkt patientsäkerhet.
TeamFödsel utvärderas i ett pågående forskningsprojekt där nio förlossningsavdelningar i Sverige deltar. Forskningsprojektet finansieras av vetenskapsrådet, Region Stockholm, FORTE, LÖF samt Spädbarnsfonden.
TeamFödsel anpassades till svensk kontext i ett pilotprojekt på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och Huddinge under 2021–2022. Malin Edqvist fick höra talas om TeamBirth vid en europeisk konferens 2021, där arbetssättet presenterades av Neel Shah, obstetriker från USA. Därefter togs kontakt med Ariadne Labs och samarbetet inleddes under 2022.
Anpassningarna handlade både om i vilka situationer avstämningar kunde göras och om anpassning av teamtavlan som används för att dokumentera planer och beslut i samband med avstämningarna. Implementeringsteamen som arbetade med att anpassa och testa konceptet önskade att teamtavlan skulle påminna om arbetssättet med SBAR. Därav tillkom de delar av tavlan med rubrikerna bakgrund och aktuellt.
Teamen arbetade även aktivt med att ta in feedback från födande kvinnor och deras partners. Den del av tavlan där progress visas bedömdes behöva en mer framträdande plats och placerades därför högst upp. Det var även väsentligt att poängtera att även om arbetssättet handlar om teamarbete för att uppnå involvering, personcentrerad och säker vård, är det kvinnan som föder tillsammans med sin partner. Därav fick de en egen central del av tavlan.
Anpassning och implementering av arbetssättet skedde iterativt, med tester i liten skala och justeringar baserade på feedback från födande och personal. Den slutgiltiga versionen var på plats våren 2022.
På Karolinska Universitetssjukhuset i Solna används arbetssättet genom hela vårdprocessen, från antenatalavdelning till eftervården.
Olof Stephansson - Karolinska Institutet
Karin Ängeby - Karlstads universitet
Cecilia Häggsgård - Lunds universitet
Malin Huber - Umeå universitet
Amber Weiseth - Ariadne Labs, Harvard University T.H Chan School of Public Health
Vanessa Leutenegger - Zhaw Zurich University of Applied Sciences
Marianne Nilsson - Region Halland, förlossningsavdelningen Halmstad sjukhus
Det finns en växande medvetenhet om hur förlossningsupplevelsen påverkar både på kort och långsikt för kvinnor men även deras familjer. Forskning visar att sådana strukturella faktorer kan bidra till negativa förlossningsupplevelser, inklusive en traumatisk förlossningsupplevelse och det som i litteraturen benämns obstetriskt våld. Att uppleva förlossningen som traumatisk kan ha flera orsaker, men vårdens bemötande och agerande har visat sig vara av särskild betydelse. Obstetriskt våld omfattar exempelvis bristande respekt, fysiskt och verbalt kränkande beteende eller att inte inhämta samtycke under graviditet och förlossning.
Mot denna bakgrund syftar BESt (Birth Experience Study) till att undersöka samtida erfarenheter av barnafödande, med fokus på både negativa och positiva upplevelser samt faktorer som bidrar till god och respektfull vård. BESt utvecklades i Australien av Dr Hazel Keedle och professor Hannah Dahlen vid Western Sydney University och är samskapad i nära samarbete med användarorganisationer. BESt genomförs i flera länder och den svenska BESt leds av Malin Edqvist som principal investigator.
Den svenska datainsamlingen genomfördes under 2024 och cirka 18 000 kvinnor deltog. Analys pågår för flera delstudier.
https://birthexperiencestudy.com/
