CSS Aktiviteter
Konsten att hantera en föränderlig framtid är bland annat konsten att inta olika perspektiv
Den femte december 2017 hölls konferensen “Konsten att hantera en föränderlig framtid” anordnad av Centrum för social hållbarhet (CSS) vid Karolinska Institutet tillsammans med Stiftelsen Ekskäret. Frågan “vilka förmågor behöver vi för att axla den betydelsefulla rollen som respektfulla, kompetenta och nyfikna arvtagare, förvaltare och utforskare av oss själva och världen?”, återkom under dagen och det gjordes olika ansatser att besvara denna viktiga fråga av forskare och talare från olika områden.
Konferensen var ett viktigt initiativ inte minst då den skapade en kontext där alla antas vara medskapare av verkligheten. Deltagare bjöds in att verka för att skapa förändring, men med en medvetenhet om de samhällsstrukturer som påverkar oss. Bland annat kreativitet, perspektiv-sökande och medkänsla lyftes fram som viktiga förmågor. Dock sammanfattades konferensen av en paneldeltagare med att “vi är mer än bara apor”, vilket dessvärre visar på motsatsen till ett vidgat perspektiv. Varför kritiserar jag denna typ av ståndpunkt?
Jo, ska vi verkligen agera utifrån vissa positiva egenskaper bara för att vi har beskrivit dem som mänskliga? Polariseringen mellan människan och “djuren” fick även utrymme under en programpunkt om kunskaps-resistens och konfirmeringsbias (att omedvetet uppmärksamma information som bekräftar vår egen uppfattning om världen). Djur beskrevs som oförmögna att överföra kunskap och kultur sinsemellan. Jag vill framföra att denna syn inte är baserad på fakta. Genom att lämna denna fördom bakom oss och utveckla nya metoder för att studera djur har vi kunnat gå från att fråga om djur har kultur till varför och hur ett beteende sprider sig individer emellan (White et al, 2013). Till exempel har studier av knölvalar och deras sociala nätverk visat hur en innovation, såsom en typ av matbeteende eller sångtradition, spridit sig från en individ till en större grupp över tid (Allen et al 2013).
Självklart är vi människor olika andra djur, men mycket visar på att det inte är i form av helt olika kategorier av egenskaper, utan i form av gradskillnader- och inte heller så hög grad som vi tidigare har utgått ifrån. Den 7 juli 2012 undertecknade flertalet forskare inom neurovetenskap The Cambridge Declaration on Consciousness, en deklaration som konstaterar att medvetenhet inte enbart är en mänsklig egenskap. Mötet som gästades av bland annat Stephen Hawking, sammanfattade att evidens indikerar att andra djur har de neuroanatomiska, neurokemiska och neurofysiologiska substrat som genererar medvetenhet.
Men tunnelseendet när det kommer till andra djur genomtränger vår populärkultur och forskning så djupt att Frans de Waal, psykolog, primatolog, och etolog, valde att döpa sin senaste bok till “Are we smart enough to know how smart animals are?” (2016). Är vi smarta nog att veta hur smarta djur är? De Waal frågar sig om vi är tillräckligt öppensinnade, kreativa och respektfulla för att förstå andra djur. Forskningsresultat om djurs mentala och fysiska värld har påverkats av en forskningsmetodik som ofta har förbisett det undersökta djurets subjektiva verklighet och förutsättningar.
Fokus bör därför i mycket större utsträckning vändas från djurens förmågor till forskarens (o)förmågor. Andra djurs positiva egenskaper, såsom empati, medkänsla och altruism, har fått mer och mer stöd i forskningen. Exempelvis har flertalet experiment bekräftat att råttor har medlidande och agerar altruistiskt och avsiktligt för att minska andra råttors stress och smärta (Bartal et al 2011; Sato et al 2015). Men trots detta fortsätter råttor att utsättas för experiment som tydligt innebär stress och lidande för dem. För att citera VD för Stiftelsen Ekskäret, Caroline Sahlborn, “Vi behöver inte mer information, utan transformation”, och då menar jag inte minst behovet att transformera hur vi använder oss av djur idag.
Konferensen utgick ifrån att om vi inte leds av rätt egenskaper riskerar vi att åsamka stor skada, speciellt i takt med den teknologiska utvecklingen. Men vi får inte glömma vikten av att tyda vilken skada vi redan har åstadkommit med dagens teknik. Historikern och författaren Yuval Noah Harari ser att djurindustrin är en av de värsta brotten i mänsklighetens historia. Med hjälp av forskning och medicinsk teknik har vi kunnat förlänga djurs lidande under fruktansvärda levnadsförhållanden i bl.a. köttindustrin. När teknik avancerar snabbt måste vi involvera ett fokus på välfärden hos andra djur, och inte bara Homo Sapiens.
Människan står i ett vägskäl. Vi kan välja att uppvisa de vardags-psykopatiska drag som togs upp under konferensen: vara impulsiva och inte bry oss om de konsekvenser vårt beteende leder till, eller kallt göra kalkyler som syftar till att tjäna pengar utan att ta in djurs lidande. Intressant nog är ett av kriterierna för psykopati eller antisocial personlighetsstörning att man har varit grym mot djur innan 15 års ålder. Eller så kan vi välja att aktivt förändra förhållningssättet vi har till andra djur och vår omgivande natur. Ett sådant förändrat förhållningssätt har potentialen att minska det ofantliga lidande som djuren utsätts för, men kan också hjälpa till att läka oss människor.
Det sägs att ingen kedja är starkare än sin svagaste länk. Det är de mest utsatta i samhället och deras perspektiv som definierar hur långt vi har kommit. Om vi intar ett inkluderande synsätt som försöker innefatta och respektera även andra djurs perspektiv, blir det tydligt att vi har en lång väg kvar att gå, men desto mer visdom och godhet att vinna på vägen.
Källor/hyperlänkar:
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3760221/
https://link.springer.com/article/10.1007/s10071-015-0872-2
https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2352250X15002213
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23620054
http://fcmconference.org/img/CambridgeDeclarationOnConsciousness.pdf
https://www.theguardian.com/books/2015/sep/25/industrial-farming-one-worst-crimes-history-ethical-question
https://www.theguardian.com/books/2016/oct/06/are-we-smart-enough-to-know-how-smart-animals-are-frans-de-waal-review
Elin Pöllänen
Forskningsassistent, kandidat i statsvetenskap & master i folkhälsa
CSS Forskarnätverksdag hösten 2017
Den 24 oktober 2017 samlades åter ett antal forskare och forskarstuderande kring temat Social hållbarhet under CSS Forskarnätverksdag, denna gång på Institutet för framtidsstudier, med professor Folke Tersman som värd.
Efter en kort presentationsrunda berättade Eva Bojner Horwitz och Walter Osika från CSS om Centrets syfte med dagen; att stimulera ny forskning kring social hållbarhet, stötta befintlig forskning, och att fungera som en plattform där olika forskare kan mötas, utbyta idéer och skapa gemensamma nya projekt.
Sedan fick deltagarna presentera sina pågående eller planerade forskningsprojekt, och fick sedan svara på frågor och kort återkoppling från övriga deltagare.
Exempel på projekt som presenterades och diskuterades var:
Sharing of failure experiences at work, enablers and barriers – a research study.
Jonas Dahl & Andreas Werr, department of management & organization Stockholm school of economics
TO HELP YOUTH LIVING LIFE FULL OUT - Results from ACT in group-settings & - Taking ACT to a game
Fredrik Livheim, Karolinska Institutet
Symptoms indicating that we need to go from ego to eco - on a societal level
Karin Wermelin, Karolinska Institutet
Civic disagreement
Ebba Karlsson, Karolinska Institutet
Integrating Mindfulness and Artificial Intelligence: An Exploratory Study on Cognitive and Emotional States Using a Mindfulness-based Mobile Application.
Miguel Quintana, Karolinska Institutet
Exercise induced changes brain activity
Pär Flodin, Umeå universitet/Karolinska Institutet
Mindfulness - A way to elaborate scenarios for the indefinite future
Peter Österberg, Uppsala universitet
“Action research on leadership in musical activities supported by information technology”
Michaël Le Duc, Mälardalens högskola
Design technology for mindfulness and breathing meditation
Bin (Tina) Zhu, KTH
Planering inför vårens forskarnätverksmöte 2018 pågår – vi återkommer som vanligt med både utskick och på denna hemsida om tid och plats.
Walter Osika
Föreståndare vid CSS
CSS Forskarnätverksdag våren 2017
Den 6 april 2017 samlades åter ett antal forskare och forskarstuderande kring temat Social hållbarhet under CSS Forskarnätverksdag på Karolinska Institutet.
Efter en kort presentationsrunda berättade Eva Bojner Horwitz och Walter Osika från CSS om Centrets syfte med dagen; att stimulera ny forskning kring social hållbarhet, stötta befintlig forskning, och att fungera som en plattform där olika forskare kan mötas, utbyta ideer och skapa gemensamma nya projekt.
Sedan fick deltagarna presentera sina pågående eller planerade forskningsprojekt, och fick sedan svara på frågor och kort återkoppling från övriga deltagare.
CSS bjöd sedan på en arbetslunch.
Deltagarna fick därefter tillfälle att kartlägga vilka metoder eller kompetenser som saknades för att komma vidare/utveckla sina respektive projekt.
Avslutningsvis delades CSS:s hederspris ut till projektet PhD Maria Niemi, Karolinska Institutet och PhD Julia Jennstål, Uppsala universitet för projektet The Psychology of Democratic Citizenship: Examining the effect of mindfulness on citizens democratic values and conduct.
Planering inför höstens forskarnätverksmöte 2017 pågår – vi återkommer på denna hemsida om tid och plats.
*Ett CSS-pris för bästa projekt/presentation om Social hållbarhet inrättades under 2015, och delades ut till PhD Marijane Luistro Jonsson vid Handelshögskolan i Stockholm för hennes projekt inom neuroekonomi: Sustaining cooperation in a world with disaster uncertainty and inequality, vid CSS forskarnätverksdag 14 oktober 2015. Våren 2016 delades CSS-pris ut till två projekt: Post doc Karolina Sörman vid Centrum för Psykiatriforskning CPF/ Inst för Klinisk neurovetenskap, KI, för projektet Affective, transdiagnostic components in psychopathy, respektive till Prof Haibo Li, Doc Anders Hedman & PhD student Tina Zhu, alla vid KTH, för projektet Interaction design of wellbeing information, och hösten 2016 delades priset ut till CoPassion in the work-place, som presenterades av PhD Jenni Spännari vid Teologiska Institutionen, Helsingfors Universitet
Nordiska ministerrådet satsar på ”Culture for Health” – CSS på plats i St. Petersburg
CSS har under drygt två år varit engagerade och delaktiga i ett fruktbart nordiskt-ryskt kulturhälsoprojekt.
Tack vare stöd från nordiska ministerrådet och kulturministeriet i St. Petersburg har vi kunnat utbyta forskningsidéer och etablera nätverk med kollegor från både övriga Norden och Ryssland kring hur vi skall använda kulturaktiviteter vid olika omsorgsprocesser i samhället. Hälsofrämjande kulturaktiviteter för vårdpersonal, kulturrehabilitering av personer med funktionshinder samt kulturinstitutionernas ansvar för meningsskapande hälsa har stått i fokus. Förutom att fortsätta arbetet med att skapa en hållbar tvärvetenskaplig plattform som involverar kulturens roll för hälsoutveckling, så har samverkansprojektet mynnat ut i innovativa pilotprojekt med fokus på övergångsritualers betydelse för att skapa meningsfullhet i livets olika faser.
Vid det senaste mötet i St. Petersburg den 7-9 december 2016 var representanter från flera olika forskargrupper och kulturinstitutioner närvarande (se nedan), och vi besökte både Marinskii theatre, St. Petersburg Library for the Nlind and Visually impaired samt Vinterpalatset.
Vi ser nu med spänning fram emot nästa etapp som förutom ovanstående kommer involvera hälsoaspekter kopplat till kulturturism.
Medverkande samarbetspartners har förutom Nordiska ministerrådet varit The national research University for Higher School of Economics St Petersburg, St Petersburg Government, The Committee for Culture and The Healthcare Committee, The Institute of Cultural Programs in St. Petersburg, The Danish Embassy in Moscow, The Psychoneurological Research Institute in St. Petersburg, St. Petersburg State Library for the blind and Visually Impaired, State Psychiatric Center for Children in St Petersburg, Baltic Region Healthy Cities Association, Göteborgs universitet, Uppsala universitet och Karolinska Institutet, Centrum för social hållbarhet med utbildningsansvarig forskare Eva Bojner Horwitz, Professor Töres Theorell, Föreståndare vid CSS Docent Walter Osika samt Annele Claeson.
CSS blogg at Moderna Museet
”Is social sustainability crucial and relevant?"
To be honest, the concept of “social sustainability” sounded boring to me at first. Social sustainability. So definite and final. Grey. Social engineering. No passion, none of the beauty, life, complexity, that I burn for... and what does sustainability even mean – does it entail that everything is fixed and static? Cemented? And social, what is social in this context? It’s all so intangible. And the closer you look, the more you discover how complicated it all is. So many factors involved – and how do you choose what to include? How do you define it?
And can you measure it? Is it possible to bring the concept to life - to visualise it? Design it? Sculpt it? The architecture of social sustainability? The anatomy? .....” Read more here Moderna Museet Acclimatize Journal
CSS forskarnätverksdag hösten 2016
Den 12 oktober 2016 samlades ett antal forskare och forskarstuderande kring temat Social hållbarhet under CSS Forskarnätverksdag.
Denna gång hade vi valt att vara på Kastellet, på Kastellholmen.
Så länge svenska flaggan vajar över fortet är Sverige fritt, och det tyckte vi var en bra inramning kring forskningsmötet, då vi ju vill tänka och forska fritt.
På mötesrummets väggar hängde guldinramade porträtt av beslutsamma Kungar och Konteramiraler i uniform, och genom skottgluggarna i de tjocka stenväggarna kunde vi se Stockholms inlopp och de gyllenröda höstlöven på träden nedanför.
Inledningsvis berättade Eva Bojner Horwitz och Walter Osika från CSS om Centrets syfte med dagen; att stimulera ny forskning kring social hållbarhet, stötta befintlig forskning, och att fungera som en plattform där olika forskare kan mötas, utbyta ideer och skapa gemensamma nya projekt.
Sedan fick deltagarna presentera sina aktuella eller planerade froskningsprojekt, och fick sedan svara på frågor och ta emot kort återkoppling från övriga deltagare.
De flesta intog sedan lunch på Moderna Museet och därefter ledde Karolina Sörman och Lina Rådmark en övning i creative – research writing. Det visade sig bland annat att referenslistan i ett pek kan ge underlag för klurig poesi, och att den här typen av träning öppnade upp för nya samarbeten och för att än mer tydligt fokusera forskningsfrågorna.
Deltagarna fick sedan tillfälle att kartlägga vilka metoder eller kompetenser som saknades för att komma vidare/utveckla sina respektive projekt.
Avslutningsvis delades CSS:s hederspris ut till projektet CoPassion in the work-place, som presenterades av PhD Jenni Spännari vid Teologiska Institutionen, Helsingfors Universitet.
Det framkom önskemål om att upprepa forskarnätverksdagarna, och då gärna ute i Stockholms Skärgård, och planering inför mötet våren 2017 pågår – vi återkommer på denna hemsida om tid och plats.
*Ett CSS-pris för bästa projekt/presentation om Social hållbarhet inrättades under 2015, och delades ut till PhD Marijane Luistro Jonsson vid Handelshögskolan i Stockholm för hennes projekt inom neuroekonomi: Sustaining cooperation in a world with disaster uncertainty and inequality, vid CSS forskarnätverksdag 14 oktober 2015. Våren 2016 delades CSS-pris ut till två projekt: Post doc Karolina Sörman vid Centrum för Psykiatriforskning CPF/ Inst för Klinisk neurovetenskap, KI, för projektet Affective, transdiagnostic components in psychopathy, respektive till Prof Haibo Li, Doc Anders Hedman & PhD student Tina Zhu, alla vid KTH, för projektet Interaction design of wellbeing information.
CSS Forskarnätverksdag våren 2016
Den 20 april 2016 var det dags för vårens CSS Forskarnätverksdag.
Deltagarna hade i inbjudan uppmanats att skicka in korta beskrivningar av sina forskningsprojekt och dessas relation till social hållbarhet. De hade också fått frågan om hur de agerar för att öka sannolikheten för hållbara forskningssamarbeten, och vad de letar efter när de vill samarbeta med andra. Ett tillsynes nyfiket och stimmigt gäng samlades på morgonen i Karolinska Institutes lokaler på Alfred Nobels allé 23 i Huddinge.
Inledningsvis berättade föreståndare Walter Osika om CSS:s syfte med dagen; att stimulera ny forskning kring social hållbarhet, stötta befintlig, och att fungera som en plattform där olika forskare kan mötas, utbyta idéer och skapa gemensamma nya projekt. Därefter talade Prof Mary Jane Jacob från School of the Art Institute of Chicago om sina erfarenheter av hur man bygger tvärvetenskapliga forskningssamarbeten, och därefter presenterade forskare från CSS ledningsgrupp några av sina forskningsprojekt. Innan lunch talade sedan lektor Merlina Missimer från Blekinge Tekniska Högskola om hur social hållbarhet kan operationaliseras.
Efter lunch fick sedan deltagarna presentera sina projekt, och fick sedan kort feedback från publiken. Därefter genomförde de olika grupperna en sk GAP-analys, där man kartlade hur långt man kommit i sina respektive projekt, och vart man vill komma, och sedan reflekterade man kring vilka metoder eller kompetenser som saknades för att komma i mål.
Avslutningsvis delades 2016 års CSS-pris* ut till två projekt: Post doc Karolina Sörman vid Centrum för Psykiatriforskning CPF/ Inst för Klinisk neurovetenskap, KI, för projektet Affective, transdiagnostic components in psychopathy, respektive till Prof Haibo Li, Doc Anders Hedman & PhD student Tina Zhu, alla vid KTH, för projektet Interaction design of wellbeing information.
Det framkom ett påtagligt önskemål om att upprepa dessa forskarnätverksdagar, och planering inför mötet hösten 2016 pågår för fullt – vi återkommer på denna hemsida om tid och plats.
*Ett CSS-pris för bästa projekt/presentation om Social hållbarhet inrättades under 2015, och delades ut till PhD Marijane Luistro Jonsson vid Handelshögskolan i Stockholm för hennes projekt inom neuroekonomi: Sustaining cooperation in a world with disaster uncertainty and inequality, vid CSS forskarnätverksdag 14 oktober 2015.
Walter Osika
Föreståndare vid CSS
Rysk kulturdelegation på besök vid Centrum för social hållbarhet
Den 25 – 27 april 2016 stod CSS värdar för Nordiska ministerrådets program ”Nordic Welfare and Culture for Health”. Under välkomstseminariet vid Karolinska Institutet presenterade CSS ordförande Professor Stefan Einhorn centrets verksamhet och betydelsen av social hållbarhet i ett kulturellt och globalt perspektiv. Utbildningsansvarig vid CSS, Med dr Eva Bojner Horwitz delgav pågående kulturhälsoprojekt i Norden och Professor Töres Theorell från CSS styrgrupp presenterade tvillingdataregisterstudier från KI med fokus på bland annat musiker och dansare. Övriga inbjudna forskare: Med dr Kjerstin Stigmar från Lunds universitet och Professor Ola Sigurdson från Göteborgs universitet.
Programmet bjöd i övrigt på besök vid Svenska Institutet, Kungliga Operan, Järfälla akademiska vårdcentral, Vidarkliniken samt besök vid Carl Millesgården. Den ryska delegationen representerades av forskare och beslutsfattare från St. Petersburgs största kulturinstitutioner med särskilt intresse för hur vi i Sverige använder och tillgängliggör våra kulturinstitutioner samt hur vi implementerar kulturhälsoforskning i hälso- och sjukvårdsystem. Gemensamma framtida intressen är hur vi ska bygga länkar mellan konsten, kulturen, vården och människan och ett av projekten som delegationen inspirerats av är ”Kulturpaletter på vårdcentraler” som exemplifierar hur kulturaktiviteter kan stärka den sociala hållbarheten i vårdsystem. I december 2016 kommer CSS att närvara vid uppföljningen av det Nordiska ministerrådets satsning ”Nordic Welfare and Culture for Health” i St. Petersburg.
Eva Bojner Horwitz
Utbildningsansvarig vid CSS